Odla för Ukraina

Den 2 mars, inleddes kampanjen ”Odla för Ukraina” vars syfte är att kräva ett omedelbart moratorium för exploatering av åkermark och en utökad odling på jordbruksmark som inte brukas. Bakgrunden är kriget i Ukraina och det hot som detta utgör mot livsmedelsförsörjningen. Initiativet till kampanjen togs av Nils-Erik Norrby i Den Goda Jorden som hoppas att enskilda och aktiva föreningar och rörelser nu hjälps åt att sprida filmen och budskapet. Så att vi nu med kort varsel kan förenas i en gemensam målsättning att inför det stundande vårbruket öka Sveriges produktion av livsmedel.

Anförande av Nils-Erik Norrby vid Råby gård, Lund, Sverige, den 2 mars 2022 vid starten av föreningen Den Goda Jordens kampanj ”Odla för Ukraina”. Följande text är en återgivelse av det muntliga anförande som filmats och den 5 mars lagts ut på Den Goda Jordens hemsida.

Läs anförandet här

Farm for Ukraine (english subtitles)

The following text is a translation from Swedish to English of a speach held by Nils-Erik Norrby at Råby farm, Lund, Sweden march 2 2022 at the start […]

Varannan tugga är svensk

LRF har tagit fram en rapport om importandelen där man undersöker hur stor andel av maten som importeras, dels i värde, dels i energi.

LRFs nya rapport visar att livsmedelsimporten för första gången på länge minskar. Men troligen är minskningen en effekt av pandemin eftersom vi under den har ätit mindre på restaurang och mer hemma, och då handlat svenskt i butiken.

Den kraftiga ökningen av importerad mat började när Sverige gick med i EU. Det gjorde maten billigare.

Ett nedslag i rapporten visar att:
– Vi importerar en större andel vegetabiliskt än animaliskt protein.
– Den stadiga ökningen från 90-talet är främst inom bröd, grönsaker, mejeri och kött, det vill säga varor som vi kan producera i Sverige.
– Importandelen minskade något 2020, troligtvis på grund av pandemin, och är 49 procent beräknat på värde och runt 44 procent beräknat på energi.
– Drygt varannan tugga är svenskproducerad.

Rapporten hittar du här

Till de oföddas försvar

I Lantbrukets Affärer nr 3 2021 skriver Jerker Nilsson, Institutionen för ekonomi, SLU Uppsala mycket välformulerat om jordbruksmarkens betydelse under rubriken ”Till de oföddas försvar”. Han för dessutom fram ett förslag att landsbygdens organisationer, däribland Den Goda Jorden, borde få rätt att överklaga domstolsbeslut

Sveriges bästa jordbruksmark ska odlas

Företrädare för LRF Östergötland skriver i en insänadre i Norrköpings Tidningar att Sveriges bästa jordbruksmark ska användas för livsmedelsproduktion, även i Östergötland.
Används jordbruksmark en gång för någon form av byggnation går den inte att återställa. 100 hektar åkermark låter kanske inte mycket för en politiker som vill få till sig några nya invånare eller arbetsplatser.
Men 100 hektar, om man roterar runt ärtor eller bönor i odlingen enligt god lantbrukarsed, leverera ärtsoppa alternativt bönbiffar till en halv miljon människor per år eller 2 miljoner brödlimpor om vete odlas. Bygger kommunen bort möjligheten att producera mat, varifrån ska vi hämta maten då? Från grannkommunen? Från andra länder eller världsdelar?
Enligt Miljöbalken 3 kap. 4 § är brukningsvärd jordbruksmark av nationell betydelsen och får bara användas om den behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Vi ser att kommunerna konsekvent bryter mot lagen. De glider på definitionen av väsentliga samhällsintressen. Ett villaområde, en godsterminal eller padelhall är det inte.
Kommunalråd och ledande politiker i stadsbyggnadsnämnder, eller deras ledande tjänstemän, verkar inte […]

Brukningsvärd jordbruksmark

Länsstyrelsen i Kronoberg har tagit fram ett kunskapsunderlag om brukningsvärd jord­bruksmark till stöd för samhällsplanerare och handläggare inom kommuner och länsstyrel­sen. Materialet ska användas för att få en gemensam grundsyn kring värdet av jordbruksmark, öka kunskapen om jordbruksmarkens värden och underlätta hanteringen av olika ärenden som berör jordbruksmark.

Skriften är uppdelad i två delar, den första är ett övergripande kunskapsunderlag för jordbruksmark och den andra är rekommendationer vid bevarande av jordbruksmark. I del ett beskrivs varför jordbruksmarken är värdefull ur ett samhällsperspektiv, hur jordbruket ser ut i Kronoberg och hur markanvändningen har ändrats med tiden. I del två beskrivs hur jordbruksmarken kan tas i beaktande i den kommunala planeringsprocessen och vad som gäller när jordbruksmarken tas ur produktion.

Läs skriften här.

Matnyttig insändare i Sydsvenskan

En mycket bra insändare i Sydsvenskan den 20 februari ”Sätt stopp när det inte finns mer lämplig mark att bygga ut orterna på” från Emeli Magnusson, Miljöinspektör och Löddebo. Hon skriver bland annat:
Siffror är bra och kan ge en bättre överblick. Här kommer en kalkyl på vad vi går miste om varje år på den ytan som ni väljer att bebygga.
Totalt skövlas 51 hektar åkermark klass 9 av 10. Snittskörden 2019 för vete var 8,8 ton per hektar för Skåne. Av detta kan bakas 431 731 bröd per år, vilket räcker till 7 574 personers årsförbrukning av bröd!
Hela Löddeköpinges och Högs befolknings årsförbrukning av bröd går alltså förlorad, varje år för all tid framöver (siffror hämtade från scb.se).
Så visste ni detta när ni valde att skövla och förstöra 51 hektar av världens bästa åkermark?
Dagens detaljplaner och investeringar som tas fram i kommunen är inte för framtida generationer eller nuvarande boende i kommunen. Planerna har ett föråldrat upplägg och utförande. Det blir tydligt i detaljplanerna som röstas igenom att de ledande i vår kommun inte förstår vilket […]

Webbinarium om jordbruksmarken på YouTube

Den 12 februari arrangerade Vreta Kluster tillsammans med LRF Östergötland ett webbinarium ”Jordbruksmarken som en del i krisberedskapen” om resursen jordbruksmark och dess användning. Du kan nu ta del av det i efterhand,

Program

  • 8.30 Sveriges livsmedelsstrategi och krisberedskap – vi behöver öka mängden mat producerad och konsumerad i Sverige
    – Carl Fredrik Graf, landshövding Östergötland
    8.50  Exploatering av jordbruksmark- historik och förslag för framtiden
    – John Andersson, Jordbruksverket
    9.20 Markhushållning i Sverige – jämförelse mellan olika länder och olika strategier
    – Anders Larsson, SLU Alnarp
    10.10 Verktyg och metoder för integrering av ekosystemtjänster i planering och byggande
    – Arkitekt Ulrika Stenkula, Gaia arkitektur och styrelseledamot C/O City-föreningen
    10.30 Urbanisering och livsmedelsproduktion i en tillväxtregion på slätten – en utmaning för kommunens planering
     Mjölby kommun, Magnus Hultegård
    10.50 Diskussion och summering – vad vill vi framföra till riksdagspolitikerna?
    11.45 Paneldiskussion politiker – hur kan vi styra mot en mer robust tillväxt av städerna, inkl ökad matproduktion och därmed bättre beredskap?
    Deltagande politiker är Magnus Oscarsson (KD), Johan Löfstrand (S), John Widegren (M) och Muharrem Demirok (C).
     

Filmen Jorden vi ärvde – En glömd resurs?

Filmen Jorden vi ärvde – En glömd resurs? är en film av Tina-Marie Qwiberg i samarbete med Den Goda Jorden ideell förening. Filmen kan ni se ovan.

Odlingsbar jord är en unik och begränsad naturresurs som är grunden för vår livsmedelsproduktion, civilisation och framtid.

Trots det så förbrukas åkermarken. Många svenska kommuner värderar vägar, företagsetableringar och köpcentrum högre än odlingsbar mark. Ca 44 % av de skånska kommunernas utbyggnadsplaner ligger på den bördigaste jordbruksmarken. Mark som klassas som en av världens bästa begravs under asfalt och betong.

Filmen Jorden vi ärvde – En glömd resurs? illustrerar de stora problem vi står inför om vi fortsätter att exploatera åkermarken. Hur kommunernas tolkningar av lagtexter påverkar kommande generationers matförsörjning och hur en av de viktigaste resurserna i att mildra växthuseffekten, slarvas bort i kommunernas jakt på nyetableringar.

Filmen är finansierad med medel från Naturvårdsverkets bidrag till ideella miljöorganisationer 2020.

Sveriges självförsörjningsgrad?

Frågan om Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel dyker ofta upp i debatten. Vad som egentligen avses är många gånger svårt att bena ut. Vi har hittat dessa båda dokument från Jordbrukverket och LRF för att försöka bringa lite klarhet i frågan.

Läs Jordbruksverkets rapport ”Hur stor andel av livsmedlen som säljs på
marknaden är producerade i Sverige?” här.

Läs LRF:s rapport ”Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel” här.

Till toppen