Etikett: Livsmedelsförsörjning

Lantbruksmedia uppmärksammar jordbruksmarken

På senare tid har det publicerats ledare i såväl ATL som Land Lantbruk som beskriver problematiken kring exploatering av brukningsvärd jordbruksmark. Dessutom publicerade Land Lantbruk fredagen den 29 november en artikel baserad på en intevju med John Andersson på Jordbruksverket. Han framför där Jordbruksverkets önskan om förändringar i Plan- och bygglagen. Förändringar som även vi framfört i ett brev till Miljö- och jordbruksutskottet.

I ledaren i ATL skriver Edvard Hollertz bland annat att:
Dagens stadsbyggnad bryter dock med historien och framstår som riggad till åkermarkens nackdel. Stadsnära trädbärande marker sparas ofta vid exploateringar, då de anses viktiga för friluftslivet eller för att de har kulturlämningar. Att bygga direkt på platt odlingsmark är däremot billigt. Även om det i längden inte är hållbart. Men många beslutsfattare blundar för allvaret.

För att fånga vad som står på spel när städerna erövrar gårdarnas jord kanske vi inte bör tala om åkermark, utan snarare om livsmedelsproducerande yta eller mark som kan ge oss mat. De begreppen fångar mer vad som i grunden är insatsen – vår försörjning av livsmedel.

Läs ledaren i ATL 5/11 här

Läs ledaren i Land Lantbruk 28/11 här

Läs artikeln i Land Lantbruk 29/11 här

Vår jordbruksmark – en värdefull resurs i ett föränderligt klimat

Länsstyrelsen Stockholm bjöd tillsammans med Upplands-Bro kommun in de som jobbar med översiktsplanering, detaljplanering och exploatering i Stockholms läns kommuner till ett seminarium kring jordbruksmarken och dess värden i avvägningar kring framtida markanvändning. Seminariet genomfördes den 7 november inom ramen för arbetet med Stockholms läns livsmedelsstrategi och är en del av tidig planeringsdialog mellan kommuner och Länsstyrelsen.

Här följer länkar till de presentationer som föreläsarna visade:

IntroduktionYlva Othzén, Länsstyrelsen Stockholm
Betydelsen av jordbruksmarken i dag och i morgonRebecka Milestad, KTH
Trender och fakta om landets och länets jordbruksmarkJerker Moström, SCB
Jordbruksmarken och regional fysisk planering – utmaningar och vägledning i RUFS 2050Bette Lundh Malmros, TRF
Lantbruket i länetKristina Nigell, Länsstyrelsen
Att driva ett tätortsnära lantbruk, exemplet Björksättra gård i HuddingeLars Gillberg
Vardagen på en ekologisk mjölkgård i RoslagenAnette Gustawson
Jordbruksmarkens värde – Länsstyrelsens rollKarin Vela, Länsstyrelsen
Brukningsvärd jordbruksmark – praxis från Mark- och miljööverdomstolenMalin Wik, MMD
Brukningsvärd jordbruksmark – för vem, till vad och när?John Andersson, SJV

Namninsamling för att rädda jordbruksmark i Staffanstorp

Staffanstorp kommun vill bebygga deras enda ekologiska gård – vårt hem och uppehälle. Åkermarken som vi odlar er mat på är oåterkallelig om byggplanerna förverkligas! Framtidens livsmedelsförsörjning måste komma upp på agendan och Sveriges politiker behöver börja värdesätta vår självförsörjningsgrad. Sätt ner foten genom att skriva under! Innan 4:e oktober då möjligheten att påverka detta beslut är förbi.

Mer info och namninsamlingen hittar du här.

Åkermarksskatt?

Arne Lindström, Degernäsbäckens sänkningsföretag, har skrivit en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om behovet av en åkermarksskatt. Där skriver han bland annat:

Redan i dag saknar vi åkermark för att försörja oss själva, samtidigt som vi har ambitionen att höja vår självförsörjningsgrad. Vi kritiserar med all rätt att regnskogar bränns och skövlas för att omvandlas till åker, men samtidigt gör vi oss beroende av mark i andra länder då vi bebygger vår egen åker och fortsätter jakten på billiga och ansvarslöst producerade livsmedel. Ett litet stänk av dubbelmoral, kan jag tycka.

Vi torde nog alla vara överens om att inte bygga på produktiv och brukningsvärd åkermark, men ändå sker det. Varför inte resonera kring byggandet på åkermark på samma sätt som med andra felaktiga beteenden vi vill förändra? Politiker brukar ju beskatta varor som betraktas som onyttiga, farliga eller ohälsosamma. Beteenden som är farliga för miljön eller hotar livssituationen för kommande generationer beskattas också.

Byggandet på åkermark kostar alldeles för lite och hotar definitivt möjligheten för kommande generationer att försörja sig, så utifrån samma logik borde kommunal planläggning av brukningsvärd åkermark beskattas. Om man ändå väljer eller tvingas att bygga på åkermark, så innebär det att historien går igen och att vi i även framtiden behöver bli ännu effektivare på att producera vår mat.

Därför tycker jag att det är logiskt och pedagogiskt att ”åkermarksskatten” helt och hållet skall gå till SLU och lantbruksforskningen, för att ge oss de kunskaper som kommer att krävas i en framtid – då allt färre hektar skall föda allt fler …

Läs hela debattartikeln här.

Var finns allmänintresset i att bygga logistikcentrum på Sveriges finaste åkermark?

I Norrköping går debatten het kring kommunens förslag att exploatera 240 hektar jordbruksmark för att bygga ett logistikcentrum. Sveriges Radio Östergötland uppmärksammade det hela med tre inslag.

Norrköpings kommun skulle nästa vecka gå fram med ett förslag om att tvångsinlösa 240 hektar jordbruksmark på Malmölandet, för att kunna bygga ett logistikcentrum. Men nu backar kommunen från förslaget.

– Det finns en genuin intressekonflikt där jordbruket står mot kommunens intresse av att utveckla industrier, men vi upplever att det finns en möjlighet att nå en kompromiss säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S).

Östergötland är det län i Sverige där trenden att bygga på jordbruksmark ökat mest de senaste åren.

Länsstyrelsen i Östergötland anser att trenden är problematisk och har nyligen gått ut med skarpare råd till länets kommuner.
– Vi råder kommunerna till att verkligen titta efter alternativa platser istället för att bygga på områden med värdefull jordbruksmark, säger Anders Eliasson.

John Widegren (M), som är riksdagsledamot från Ödeshög och Moderaternas talesperson i landsbygdspolitiska frågor, tycker att frågan är komplicerad. Å ena sidan behöver kommuner och företag kunna växa, å andra sidan är åkermarkerna viktiga.

– Det här är något som man verkligen måste problematisera idag. Vi har vår nya livsmedelsstrategi, där vi ska öka livsmedelsproduktionen, samtidigt är åkermarken en ändlig resurs och vi är nere under 0,2 hektar per invånare på jorden nu.
– Åkermarken har historiskt varit lite för lätt att exploatera, särskilt runt de stora städerna.

Nyhetsbyrån uppmärksammade även det hela med en intervju med Peter Borring, LRF ordförande i Östergötland.

Peter Borring är ordförande i LRF Östergötland och – förstås – mycket engagerad i lantbruksfrågor. Han lyfter dem också gärna till riksnivå och Sveriges behov av en egen livsmedelsproduktion, som kan försörja oss framöver. Därför är det vansinne, menar han, att bebygga jordbruksmark.

Läs hela artikeln här.

Sluta bygga på åkermark

Niklas Kämpargård bloggar i Land om exploatering av jordbruksmark.

Medan hela Sverige konsekvent väljer att minska andelen åkermark gör man precis tvärt om på Gotland. Där har istället arealen ökat med 1 600 hektar sedan 1992. Förmodligen för att Gotland ser de gröna näringarna som en framtidsbransch och bland annat genomfört en del nyodlingar på gammal skogsmark. Dessutom verkar Gotlands kommun förstått utmaningen.

– Det finns en bra attityd från byggnadsnämnden där man alltid ifrågasätter om man vill bygga på åkermark, säger Gösta Cedergren på Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen på Gotland i en intervju med ATL.

Läs hela blogginlägget här

LRF uppmärksammar World Soil Day

På sin hemsida publicerade LRF ett inlägg med anledning av FN:s World Soil Day den 5 december.

I Europa förstörs 24 kvadratmeter åkermark varje sekund. För att motverka förstöring av oersättlig matjord uppmärksammas FN:s World Soil Day den 5 december.

– Ett av de största hoten mot åkermark i Sverige är att kommunerna bebygger den och varje år exploateras cirka 600 hektar åkermark vilket innebär att mat inte längre kan produceras där. Jordbruksverket ger i en ny rapport till regeringen flera bra råd och anvisningar om hur skyddet från exploatering kan stärkas, säger Markus Hoffman, LRF:s expert på vatten- och växtnäring.

I en debattartikel ”Myndigheter bromsar tillgången till svensk mat” i Dagens Samhälle skriver Palle Borgström att fler myndigheter måste få i uppdrag att främja svensk livsmedelsproduktion. Bland annat måste fyra myndigheter som avgör vilken mark som ska användas till vad få detta uppdrag för att värna jordbruksmarken.

För det tredje borde myndigheter ges i uppdrag att värna jordbruksmarken. Jordbruksmarken är hjärtat i lantbruket och central för en ökad livsmedelsproduktion. Efterfrågan på platser att bebygga är stor, städer expanderar, köpcentrum byggs ofta på toppklassad åkermark och sökandet efter olika mineraler ökar. Vi vill att Sveriges Geologiska Undersökning, Bergsstaten, Boverket och Jordbruksverket i regleringsbreven får i uppdrag att säkra en långsiktig livsmedelsproduktion.

Läs hela inlägget ”Svensk matjord allt bördigare – men hotas av kommunernas byggplaner” här.

Berteboskonferensen 2018 ”Global Food Security”

År 2050 måste det finnas mer än 60 procent mer mat som folk har råd att betala och dessutom måste maten produceras hållbart! Professor Kenneth G. Cassman, mottagare av Bertebos-priset 2017, arrangerade tillsammans med KSLA Berteboskonferensen Global Food Security – ensuring sustainable food production at local to global scales i Falkenberg den 26–28 augusti.

Mer med mindre, det vill säga ökad effektivitet och nya produktionstekniker, är sannolikt en av lösningarna, men det kan även innebära kvalitet framför kvantitet. En ökning av arealen för odling av mat är sannolikt möjlig i Sverige, men frågan är global och lokala lösningar måste tas fram. Maten kan heller inte ta mer arbetstid från jordens befolkning än den redan gör.

– Världens åkermark växer med ca 11 miljoner ha mark varje år, men det är i huvudsak regnskog som får ge vika för soja till foder och palmolja till energi, säger Ken Cassman.
Att de kvarvarande globala skogarna borde få fortsätta att vara skogar, den saken är de flesta överens om, tillägger han. Samtidigt försämras eller försvinner 10 miljoner hektar
jordbruksmark varje år, bland annat genom erosion och under asfalt och betong. Vilket i sin tur också tvingar ut jordbruket på mer marginella marker som inte heller borde odlas upp.
– Det här är en tickande bomb, som vi nästan inte nämner ett ord om i den offentliga debatten, säger han.

Hela sammanfattningen av konferensen kan du ta del av här.