Om Bengt

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Bengt skapat 91 blogginlägg för.

Landsbygdsdebatt om jordbruksmarken i Halland

Inför valet ville Lokalt Ledd Utveckling Halland genomföra en Halländsk landsbygdsdebatt med länets riksdags- och regionpolitiker. Syftet vr att föra politiken närmare oss väljare och lära känna hur våra olika partier planerar för att utveckla Hallands och Sveriges landsbygder.

En fråga som var uppe till diskussion var hur politikerna ser på exploatering av brukningsvärd jordbruksmark.

Du kan ta del av diskussionen här 1.13.25 in i y0utube-klippet.

Av |2022-07-29T15:25:33+02:002022-07-29|Debatt, Halland, Kommunal planering|0 kommentarer

Pristagare ur Anders Stenströms minnesfond

Vid dagens sommarmöte på Berte Gård utdelades årets belöningar ur Anders Stenströms minnesfond. Årets pristagare är Tina-Marie Qwiberg samt Torgerd Adolphsson och Kim Nilsson.


Kim Nilsson, Anne-Marie Lindén o Torgerd Adolphsson

Motiveringarna lyder:
Tina-Marie Qwiberg för att i  flera år insiktsfullt ha lyft frågan om åkermarkens betydelse i både radio och TV. Genom sina filmer och ”kråkvinklar” har hon nått en stor publik utanför ”de redan frälsta”.

Torgerd Adolphsson och Kim Nilsson för att med stor entusiasm och finess ha belyst och illustrerat för framtida generationer allvarsamma frågor om livsmedelsförsörjningen, på ett sätt som når både yngre och äldre på ett lättsamt och fängslande vis, i den kombinerade barnboken och läromedlet Jordkällarens Hemlighet, med tillhörande lärarhandledning.

Av |2022-07-24T17:37:01+02:002022-07-24|Föreningen, Minnesfond|0 kommentarer

”Pågår en aningslös exploatering av värdefull odlingsmark”

Företrädare för Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien föreslår i en debattartikel i ATL att regeringen utan dröjsmål tillsätter en utredning om skarpare lagstiftning till skydd för odlingsjorden.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) ser med oro på den inhemska aningslösa exploateringen av värdefull odlingsmark vid till exempel infrastruktursatsningar som trafikleder och logistikcentraler. Inte minst försvinner åkrar i södra Sverige, där en stor del av jordbruksmarken räknas till världens mest fruktbara.
Per invånare har Sverige fem gånger större areal under asfalt och betong jämfört med Centraleuropa. Delvis förståeligt i ett glest befolkat land med omfattande vägnät. Men varför har vi lagt fem gånger mer mark per person under kommersiella shoppingcentra än till exempel Tyskland?
KSLA föreslår att regeringen utan dröjsmål tillsätter en utredning om skarpare lagstiftning till skydd för odlingsjorden. Klockan är dock redan 5 över 12.
I avvaktan på ett starkare lagstöd, bör därför en nollvision för byggande på åkermark införas för hela landet. En vision även i linje med ambitionen att stärka Sveriges livsmedelsberedskap.

Läs hela debattartikeln här.

Överklagan av detaljplan i Botkyrka kommun

Föreningen yrkar att mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt upphäver Botkyrka kommuns beslut om att anta detaljplanen för Prästviken.

Jordbruksmarken vid Botkyrka kyrka som nu ska tas i anspråk för att bygga Prästviken utgör en betydande del av kommunens kvarvarande jordbruksmark.

Hela detaljplaneområdet berör högvärdig jordbruksmark, med brukningsvärde 4 av 5. Trots det så har kommunen inte gjort någon lokaliseringsutredning för att undersöka om andra platser istället kan tas i anspråk för bebyggelsen. Med hjälp av bifogade dokument kommer föreningen visa att projektledningsgruppen för
Prästviken från start till slut har insett att bebyggelsen faktiskt skulle kunna placeras på annan mark, samt att projektledningsgruppen varit medvetna om och diskuterat att man inte gjort någon lokaliseringsutredning. Planarbetet har i sin helhet utförts i markägarens och byggherrens regi – en så kallad byggherredriven planprocess.

Detaljplanen strider mot 3 kap. 4 § miljöbalken på ytterligare ett sätt. Planen medger att områdets östra del bebyggs med enbostadshus. Enbostadshus bör inte anses tillgodose ett väsentligt samhällsintresse. Men även om dessa enbostadshus skulle tillgodose ett väsentligt samhällsintresse så är bebyggelsegraden i både närområdet och i Botkyrka som helhet relativt låg vilket innebär att husen på ett tillfredsställande sätt borde kunna byggas på annan mark. Dessutom skulle husen förmodligen kunna byggas närmare […]

Överklagan av detaljplan i Borgholms kommun

Föreningen Den Goda Jorden motsätter sig exploateringen av del av fastigheten Borgholm 8:63 m.fl., Rosenfors, av de skäl som anges nedan.

Eftersom Borgholms kommun inte arbetat om förslaget till detaljplanen till att omfatta mindre eller ingen exploatering av åkermark eller gjort någon utredning om alternativa byggplatser inför och under detaljplansprocessen står föreningen fast vid de argument som delgivits kommunen tidigare under samrådstiden och överklagar härmed detaljplanen.

Även om området finns upptaget i kommunens översiktsplan (antagen 2002 med ”En vision av Öland 2015”) och i den utpekats som lämpligt för industriändamål har synen på åkermark kopplat till livsmedelsstrategin, krisberedskapen och rättsläget förändrats de senaste åren. De prejudicerande domar som under de senast tre åren har avgjorts av Mark- och miljööverdomstolen innebär sammanfattningsvis följande:

– att ”brukningsvärd jordbruksmark” inte endast omfattar de bördigaste jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället,
– att detaljplaner på jordbruksmark upphävts med motiveringen att det saknats utredning av möjliga lokaliseringsalternativ,
– att även byggnadslov till vindkraftverk, som är ett ”väsentligt samhällsintresse”, har upphävts då domstolen bedömt att annan mark skulle kunna användas i stället,
– att de ärenden som prövats i högsta instans inte bara ligger i södra Sverige utan fördelar sig från […]

Samrådsyttrande över detaljplan Gottbol, Gotthem 2:2, Kristinehamn

Den Goda Jorden har lämnat in ett samrådsyttrande till Kristinehamns kommun rörande detaljplan Gottbol, Gotthem 2:2 som syftar till exploatering av åkermark i syfte att möjliggöra för bostäder.

Föreningen vill påtala att Mark- och miljööverdomstolen inte i något överklagat detaljplaneärende eller byggnadslov har åberopat markens bördighet vid prövning enligt 3 kap. 4 § miljöbalken utan endast tagit ställning till om marken ska klassas som ”brukningsvärd jordbruksmark”. De detaljplaner som upphävts har fallit på att kommunerna inte visat att planerna inte skulle kunna genomföras genom att annan mark utnyttjats i stället.

Föreningen förutsätter att Kommunen beaktar sin roll i Livsmedelsstrategin och verkar för att dess mål får genomslag vid den fortsatta planeringen. Vi har inte råd med fortsatt nettoförlust av god åkermark för vår livsmedelsproduktion.

Läs hela samrådsyttrandet här.

Enkät till Länsstyrelserna

Med hänsyn till det nya rättsläget som ett sextiotal nya domar i Mark- och miljööverdomstolem resulterat i är det märkligt att kommunernas exploatering av jordbruksmark fortsätter i betydande omfattning utan hänsyn till den restriktiva bedömning som framgår av MÖD:s domar.

Den Goda Jorden har därförunder våren skickat ut en enkät till Länsstyrelserna med två korta frågor för att få en överblick över ställningstaganden vad avser exploatering av jordbruksmark.

1. Har länsstyrelsen i policydokument eller skriftlig vägledning till kommunerna informerat om kommunernas skyldighet att i sin planering tillämpa 3 kap. 4 § miljöbalken med utgångspunkt i de domar som avkunnats av Mark- och miljööverdomstolen?

2. Framgår regelmässigt av länsstyrelsens samrådsyttranden över detaljplaner som berör jordbruksmark att kommunen har en skyldighet att pröva planförslaget mot 3 kap. 4 § miljöbalken?

Länsstyrelserna ombads besvara frågorna med ja eller nej, eventuellt med åtföljande kommentarer. Länkar till vägledningar och yttranden som belyser länsstyrelsens ställningstaganden fick gärna bifogas.

Resultaten i sammanfattning med kommentarer hittar ni här.

Enligt Den Goda Jordens bedömning borde en vägledning för utredningen av olika utbyggnadsalternativ belysas med hänsyn till relevanta aspekter t.ex. vägnät, vatten och avlopp, ekonomiska aspekter etc. vara till stor hjälp för kommunerna. Frågan om möjliga lokaliseringsalternativ bör rimligen lyftas redan i översiktsplanen och inför […]

Så tycker svenskarna om nybyggnationer på åkermark

Något fler än fyra av tio, 46 procent av Sveriges befolkning, är emot nybyggnationer på åkermark, visar ATL:s opinionsundersökning.

Missnöjdast är man i Sydsverige – där tycker 6 av 10 att det är dåligt att det byggs på bördiga jordar.

John Andersson kommenterar undersökningen:

På lång sikt kan försvinnandet av åkermark leda till problem, menar han.

– Klimatförändringarna kommer på sikt medföra att det blir svårare att producera mat i vissa delar av världen och därför är det viktigt att vi bevarar så mycket som möjligt av vår åkermark i Sverige.

Hans Ramel, LRF Skåne menar att samhället kan inte heller stå helt stilla och i vissa lägen behöver man bygga på åkermark. Men jag skulle vilja se ett större ansvarstagande från kommunerna, de har ju trots allt stor makt i sitt självstyre och sina detaljplaner. Ofta tänker de för kortsiktigt.

– Kommunerna har ett ansvar att planera smartare och långsiktigare, medan samhället har ett ansvar att bygga smartare. Jag tycker Sverige har mycket att lära av Europa. Ta till exempel Tyskland och Holland, där har man lyckats förtäta städerna utan att det påverkar parker och andra grönområden, säger Hans Ramel.

Läs hela artikeln här. Det är en öppen länk som ATL har försett oss med […]

Till toppen