Överklagan av detaljplan i Botkyrka kommun

Föreningen yrkar att mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt upphäver Botkyrka kommuns beslut om att anta detaljplanen för Prästviken.

Jordbruksmarken vid Botkyrka kyrka som nu ska tas i anspråk för att bygga Prästviken utgör en betydande del av kommunens kvarvarande jordbruksmark.

Hela detaljplaneområdet berör högvärdig jordbruksmark, med brukningsvärde 4 av 5. Trots det så har kommunen inte gjort någon lokaliseringsutredning för att undersöka om andra platser istället kan tas i anspråk för bebyggelsen. Med hjälp av bifogade dokument kommer föreningen visa att projektledningsgruppen för
Prästviken från start till slut har insett att bebyggelsen faktiskt skulle kunna placeras på annan mark, samt att projektledningsgruppen varit medvetna om och diskuterat att man inte gjort någon lokaliseringsutredning. Planarbetet har i sin helhet utförts i markägarens och byggherrens regi – en så kallad byggherredriven planprocess.

Detaljplanen strider mot 3 kap. 4 § miljöbalken på ytterligare ett sätt. Planen medger att områdets östra del bebyggs med enbostadshus. Enbostadshus bör inte anses tillgodose ett väsentligt samhällsintresse. Men även om dessa enbostadshus skulle tillgodose ett väsentligt samhällsintresse så är bebyggelsegraden i både närområdet och i Botkyrka som helhet relativt låg vilket innebär att husen på ett tillfredsställande sätt borde kunna byggas på annan mark. Dessutom skulle husen förmodligen kunna byggas närmare […]

Samrådsyttrande över detaljplan Gottbol, Gotthem 2:2, Kristinehamn

Den Goda Jorden har lämnat in ett samrådsyttrande till Kristinehamns kommun rörande detaljplan Gottbol, Gotthem 2:2 som syftar till exploatering av åkermark i syfte att möjliggöra för bostäder.

Föreningen vill påtala att Mark- och miljööverdomstolen inte i något överklagat detaljplaneärende eller byggnadslov har åberopat markens bördighet vid prövning enligt 3 kap. 4 § miljöbalken utan endast tagit ställning till om marken ska klassas som ”brukningsvärd jordbruksmark”. De detaljplaner som upphävts har fallit på att kommunerna inte visat att planerna inte skulle kunna genomföras genom att annan mark utnyttjats i stället.

Föreningen förutsätter att Kommunen beaktar sin roll i Livsmedelsstrategin och verkar för att dess mål får genomslag vid den fortsatta planeringen. Vi har inte råd med fortsatt nettoförlust av god åkermark för vår livsmedelsproduktion.

Läs hela samrådsyttrandet här.

Yttrande FÖP Rimbo 2050

Föreningen Den Goda Jorden har granskat förslaget till FÖP Rimbo 2050 i Norrtälje kommun. Vi noterar att ett flertal områden med jordbruksmark är föreslagna för ny bebyggelse. Detta trots att en uttalad inriktning i FÖP Rimbo 2020 är följande:

”En hållbar utveckling på landsbygden ska säkras genom en restriktiv hållning till byggande på jordbruksmark.”

”Om exploatering ska ske på jordbruksmark ska det föregås av en konsekvensanalys som visar på nytta respektive skadan för den långsiktiga hållbara utvecklingen.”

Läs hela yttrandet här.

Den goda jorden behöver försvarsadvokater

Lillvor Ivarsson i Rudskoga har skrivit en mycket bra insändare i Nya Kristinehamns-Posten.

Människan är en konstig sort. Att vår framtida existens hänger på ett krympande matjordslager som är bara några decimeter tjockt, tycks inte bekymra så många, trots att larm och kriser avlöser varandra. Vi slår dövörat till och sågar flitigt vidare på den viktigaste grenen vi sitter på, när vi hänsynslöst bygger bort matjorden, en oersättlig resurs. Den är vad ordet säger: matens jord och den klarar vi oss inte utan. Skogsmarken är också viktig, men nu handlar det om matjorden.

Det är väl jord som jord? Åkermark har vi väl hur mycket som helst? Den går väl att förnya? Nej, nej, och åter nej. Det är stor skillnad på jord och jord, det vet varje bonde. Den bördiga åkerjorden har sitt ursprung i istiden, den har skapats genom komplexa processer i många tusentals år och vårdats av generationer. Nu har tillverkningen upphört, så vi måste vara rädda om det vi har.

En del gärden är ju bara gräsbevuxen träda eller slymark. Träda är fortfarande åkermark, gräset bevarar näring och microliv och slybevuxen mark kan brukas igen, i motsats till mark som bebyggs. Den är evigt förlorad.

Väsentliga samhällsintressen, vad är det?

Vi […]

Av |2021-10-12T16:57:42+02:002021-10-12|Insändare, Mellansverige|0 kommentarer

Sveriges bästa jordbruksmark ska odlas

Företrädare för LRF Östergötland skriver i en insänadre i Norrköpings Tidningar att Sveriges bästa jordbruksmark ska användas för livsmedelsproduktion, även i Östergötland.
Används jordbruksmark en gång för någon form av byggnation går den inte att återställa. 100 hektar åkermark låter kanske inte mycket för en politiker som vill få till sig några nya invånare eller arbetsplatser.
Men 100 hektar, om man roterar runt ärtor eller bönor i odlingen enligt god lantbrukarsed, leverera ärtsoppa alternativt bönbiffar till en halv miljon människor per år eller 2 miljoner brödlimpor om vete odlas. Bygger kommunen bort möjligheten att producera mat, varifrån ska vi hämta maten då? Från grannkommunen? Från andra länder eller världsdelar?
Enligt Miljöbalken 3 kap. 4 § är brukningsvärd jordbruksmark av nationell betydelsen och får bara användas om den behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Vi ser att kommunerna konsekvent bryter mot lagen. De glider på definitionen av väsentliga samhällsintressen. Ett villaområde, en godsterminal eller padelhall är det inte.
Kommunalråd och ledande politiker i stadsbyggnadsnämnder, eller deras ledande tjänstemän, verkar inte […]

Jönköpings kommun prisas för att de värnar om jordbruksmarken

Jönköpings-Posten rapporterar att LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, delar årligen ut pris till den kommun i Jönköpings län som har tagit beslut eller på annat sätt arbetat för att främja de gröna näringarna. I år gick priset till Jönköpings kommun, i och med det generella beslutet att inte bygga på åkermark, som togs i höstas i kommunfullmäktige. Ett beslut som Jönköping är först ut med i Sverige. Valet var enkelt, enligt Karin Nalbin, vice ordförande på regionstyrelsen för LRF i Jönköpings län.
Kommunstyrelsens ordförande, Ann-Marie Nilsson (C), tog emot priset på den digitala prisutdelningen.
— Vi behöver se till att vi kan spara och värna om den produktiva jordbruksmark som finns i vår kommun. Det finns många brukare här som faktiskt har brist på jordbruksmark, och vi vet att vi har slösat med den naturresurs som det är, säger Ann-Marie Nilsson i sitt tacktal. Hon nämner också sårbarheten under pandemin, inte minst kring livsmedelsproduktion. Nilsson säger vidare att kommunen arbetar enligt den livsmedelsstrategi som finns nationellt och på länsnivå.
LRF har jobbat med frågan om åkermarken tillsammans […]
Av |2021-03-24T17:06:06+01:002021-03-24|LRF, Mellansverige, Tidningsartikel|0 kommentarer

Samrådsyttrande detaljplan Botkyrka

Den Goda Jorden ideell förening har lämnat in ett samrådsyttrande till Botkyrka kommun över detaljplan för utvidgning av Botkyrka kyrkogård, Eriksberg 2:9 m.fl. Plannummer 52-83

Föreningen Den Goda Jorden motsätter sig detaljplanen eftersom den planerade exploateringen inte är förenlig med bestämmelserna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga
samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Varken planbeskrivningen, Botkyrka kommuns översiktsplan från 2014 (aktualitetsförklarad 2018) eller planprogrammet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov från 2011 innehåller någon utredning av alternativa lokaliseringsmöjligheter som på ett klargörande sätt belyser för och nackdelar om andra området istället skulle tas i anspråk för den planerade exploateringen.

Läs hela yttrandet här.

Webbinarium om jordbruksmarken på YouTube

Den 12 februari arrangerade Vreta Kluster tillsammans med LRF Östergötland ett webbinarium ”Jordbruksmarken som en del i krisberedskapen” om resursen jordbruksmark och dess användning. Du kan nu ta del av det i efterhand,

Program

  • 8.30 Sveriges livsmedelsstrategi och krisberedskap – vi behöver öka mängden mat producerad och konsumerad i Sverige
    – Carl Fredrik Graf, landshövding Östergötland
    8.50  Exploatering av jordbruksmark- historik och förslag för framtiden
    – John Andersson, Jordbruksverket
    9.20 Markhushållning i Sverige – jämförelse mellan olika länder och olika strategier
    – Anders Larsson, SLU Alnarp
    10.10 Verktyg och metoder för integrering av ekosystemtjänster i planering och byggande
    – Arkitekt Ulrika Stenkula, Gaia arkitektur och styrelseledamot C/O City-föreningen
    10.30 Urbanisering och livsmedelsproduktion i en tillväxtregion på slätten – en utmaning för kommunens planering
     Mjölby kommun, Magnus Hultegård
    10.50 Diskussion och summering – vad vill vi framföra till riksdagspolitikerna?
    11.45 Paneldiskussion politiker – hur kan vi styra mot en mer robust tillväxt av städerna, inkl ökad matproduktion och därmed bättre beredskap?
    Deltagande politiker är Magnus Oscarsson (KD), Johan Löfstrand (S), John Widegren (M) och Muharrem Demirok (C).
     

Yttrande över detaljplan i Örebro

Den Goda Jorden har lämnat in ett yttrande till Örebro kommun rörande Bn 114/2019-Detaljplan fastigheten Råberga 3:2 m fl (Örebro flygplats).

Detaljplanen innebär byggnation av verksamhetslokaler med tillhörande infrastruktur på ca 40 ha åker- och betesmark samt ca 20 ha skogsmark.

Den Goda Jorden konstaterar att detaljplanen strider mot intentionen i översiktsplanen och saknar en utredning av möjligheterna att ta annan mark i anspråk. Föreningen anser därför att det föreslagna verksamhetsområdet inte bör komma till stånd på den mark som planen anger.

Läs hela yttrandet här.

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljödomstolen upphävde 2019-11-21 en detaljplan i Västerås eftersom den ansågs stå i strid med bl.a. 4 kap. 33 § PBL och 3 kap. 4 § miljöbalken. Denna dom överklagades av bl a Västerås kommun.

Nu har mark- och miljööverdomstolen upphävt denna dom. Eftersom klagandena inte hade gjort gällande att planen stred mot dessa rättsregler har MÖD bedömt att det inte fanns förutsättningar att upphäva detaljplanen av dessa skäl.

Enligt 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900) ska den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna.

Läs hela domen här

Till toppen