Samrådsyttrande detaljplan Botkyrka

Den Goda Jorden ideell förening har lämnat in ett samrådsyttrande till Botkyrka kommun över detaljplan för utvidgning av Botkyrka kyrkogård, Eriksberg 2:9 m.fl. Plannummer 52-83

Föreningen Den Goda Jorden motsätter sig detaljplanen eftersom den planerade exploateringen inte är förenlig med bestämmelserna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga
samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Varken planbeskrivningen, Botkyrka kommuns översiktsplan från 2014 (aktualitetsförklarad 2018) eller planprogrammet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov från 2011 innehåller någon utredning av alternativa lokaliseringsmöjligheter som på ett klargörande sätt belyser för och nackdelar om andra området istället skulle tas i anspråk för den planerade exploateringen.

Läs hela yttrandet här.

Webbinarium om jordbruksmarken på YouTube

Den 12 februari arrangerade Vreta Kluster tillsammans med LRF Östergötland ett webbinarium “Jordbruksmarken som en del i krisberedskapen” om resursen jordbruksmark och dess användning. Du kan nu ta del av det i efterhand,

Program

  • 8.30 Sveriges livsmedelsstrategi och krisberedskap – vi behöver öka mängden mat producerad och konsumerad i Sverige
    – Carl Fredrik Graf, landshövding Östergötland
    8.50  Exploatering av jordbruksmark- historik och förslag för framtiden
    – John Andersson, Jordbruksverket
    9.20 Markhushållning i Sverige – jämförelse mellan olika länder och olika strategier
    – Anders Larsson, SLU Alnarp
    10.10 Verktyg och metoder för integrering av ekosystemtjänster i planering och byggande
    – Arkitekt Ulrika Stenkula, Gaia arkitektur och styrelseledamot C/O City-föreningen
    10.30 Urbanisering och livsmedelsproduktion i en tillväxtregion på slätten – en utmaning för kommunens planering
     Mjölby kommun, Magnus Hultegård
    10.50 Diskussion och summering – vad vill vi framföra till riksdagspolitikerna?
    11.45 Paneldiskussion politiker – hur kan vi styra mot en mer robust tillväxt av städerna, inkl ökad matproduktion och därmed bättre beredskap?
    Deltagande politiker är Magnus Oscarsson (KD), Johan Löfstrand (S), John Widegren (M) och Muharrem Demirok (C).
     

Yttrande över detaljplan i Örebro

Den Goda Jorden har lämnat in ett yttrande till Örebro kommun rörande Bn 114/2019-Detaljplan fastigheten Råberga 3:2 m fl (Örebro flygplats).

Detaljplanen innebär byggnation av verksamhetslokaler med tillhörande infrastruktur på ca 40 ha åker- och betesmark samt ca 20 ha skogsmark.

Den Goda Jorden konstaterar att detaljplanen strider mot intentionen i översiktsplanen och saknar en utredning av möjligheterna att ta annan mark i anspråk. Föreningen anser därför att det föreslagna verksamhetsområdet inte bör komma till stånd på den mark som planen anger.

Läs hela yttrandet här.

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljödomstolen upphävde 2019-11-21 en detaljplan i Västerås eftersom den ansågs stå i strid med bl.a. 4 kap. 33 § PBL och 3 kap. 4 § miljöbalken. Denna dom överklagades av bl a Västerås kommun.

Nu har mark- och miljööverdomstolen upphävt denna dom. Eftersom klagandena inte hade gjort gällande att planen stred mot dessa rättsregler har MÖD bedömt att det inte fanns förutsättningar att upphäva detaljplanen av dessa skäl.

Enligt 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900) ska den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna.

Läs hela domen här

Ny viktig dom i mark- och miljödomstolen

I dagarna kom ytterligare ett exempel på att det lönar sig att protestera mot exploatering av brukningsvärd jordbruksmark, med hänvisning till de lagar som finns och den rättspraxis som slagits fast under de senaste åren av Mark- och miljööverdomstolen. Den Goda Jorden tycker att det är glädjande att domstolarna har börjat ta kommunerna i örat för att få dem att inse att de måste följa gällande lagar och förordningar.

SVT Södertälje rapporterar om en ny dom i mark- och miljödomstolen som upphäver en detaljplan i Nykvarn.

Planerna på att bygga ett 50-tal nya bostäder i närheten av Hökmossbadet i Nykvarns kommun har rört upp känslor i flera år. Trots flera namninsamlingar och protester så klubbades en detaljplan igenom i maj.

Men beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen och på måndagen meddelades deras dom. Det blir inga nya bostäder.

Enligt domen får marken, som bedöms vara bruklig jordbruksmark, bara bebyggas om det kan främja viktiga samhällsintressen – som att bygga bostäder där det finns behov eller om det är den enda möjliga marken att bygga på. Mark- och miljödomstolen menar att kommunen inte kunnat visa att det inte går att bygga någon annanstans.

Läs hela artikeln här.

Jönköping skyddar jordbruksmarken

SVT Jönköping med flera rapporterar att bostäder inte längre ska få byggas på jordbruksmark i Jönköpings kommun, Kommunfullmäktige sade under torsdagen ja till ett nytt styrdokument där jordbruksmark ska värderas högre och skyddas.

Koalitionen i Jönköping lade i våras fram förslaget om att jordbruksmarken i kommunen inte längre får användas till bostadsbyggande, istället ska skogsmark användas till nya bostadstomter.

– Det handlar bland annat om att vi vill stärka miljöarbetet och livsmedelsförsörjningen, har kommunalrådet Mona Forsberg (S), tidigare sagt till SVT. Dock vill hon inte att friluftsområden ska störas.

Läs SVT Jönköpings artikel här

Läs Jordbruksaktuellts artikel om beslutet här

Läs ATLs artikel om beslutet här

Läs Jönköping-Postens artikelserie om Jönköping och jordbruksmarken

Jönköpings kommuns beslut

Offra inte livsviktig jordbruksmark

Stefan Arrelid, Naturskyddsföreningen Norrköping skriver i en insändare i Norrköpings Tidningar att:

Vi kan läsa i Norrköpings Tidningar (7/4), att politikerna i Norrköping vill gå vidare med planerna att exploatera 60 hektar mark vid Klinga för ett logistikcentrum. 40 hektar av dessa är bördig tätortsnära åkermark, som vi menar kommer behövas långsiktigt för att Sverige och Norrköping ska få en hållbar livsmedelsförsörjning. Covid-19 har på ett påtagligt sätt visat att vi är sårbara när det gäller beredskapslager och matproduktion i landet. I dag importerar vi från andra länder 50 procent av maten vi äter i Sverige.

Då är det inte rimligt att offra värdefull åkermark för flera lagerlokaler av konsumtionsvaror och ökade lastbilstransporter. I stället behöver vi öka sysselsättningen inom jordbruk, grönsaksodling och förädling av olika livsmedel.

Läs hela insändaren här.

Ska vi verkligen förstöra åkermark?

Adam Slottner, Centerpartiet och ny styrelseledamot i Den Goda Jorden skriver i en insändare i Nya Kristinehamns-Posten att då vi idag står inför globala utmaningar på grund av pandemin med det nya coronaviruset är det extra olämpligt att vi i kommunen går vidare med delar av planen på bebyggelse vid Sunneberg/Stampbrogatan som tar i anspråk och förstör matproducerande åkermark för all framtid.

“Men det är bara ett hektar!” säger någon (ett hektar är som två fotbollsplaner, 100×100 m). Har du funderat på hur mycket mat “bara ett hektar” kan ge oss varje år? Här är några exempel i ungefärliga, genomsnittliga siffror:

Odlar vi vete på den marken räcker det vetet till runt 6000 vanliga limpor eller bortåt 300 000 (!) kanelbullar.

Odlar vi havre ger det runt 100 000 portioner havregrynsgröt.

Odlar vi potatis ger det ca 125 000 portioner, eller 29 000 chipspåsar.

Ett hektar ger ungefär mat åt en ko, så då kan vi få drygt nästan 10 000 liter mjölk (och en kalv), eller 900 kg ost som räcker […]

Koalitionen i Jönköping vill sätta stopp för exploatering av jordbruksmark

SVT Jönköping rapporterar idag att koalitionen i Jönköpings kommun nu föreslår att den produktiva jordbruksmark som finns runt om i Jönköpings kommun inte längre ska användas till bostadsbyggande.

I tillväxtplaneringen mot de 200 000 invånare som Jönköpings kommun strävar efter, krävs det mycket mark både till bostadsbyggande och viktig samhällsverksamhet. Hittills har jordbruksmark i stor utsträckning använts för att bygga.

Men det vill nu koalitionspartierna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ändra på. I ett förslag, som går ut på remiss till övriga partier, föreslås att kommunen i fortsättningen ska exploatera skogsmark i större utsträckning.

– Det handlar bland annat om att vi vill stärka miljöarbetet och livsmedelsförsörjningen, säger Mona Forsberg (S), kommunalråd, och tillägger att den rådande coronapandemin inte bidragit till förslagets riktning.

Läs hela artikeln här

Läs artikel i Jönköpings-Posten.

Nytt domstolsutslag till jordbruksmarkens fördel

Ett nytt domstolsutslag från Mark- och miljödomstolen sätter stopp för Katrineholms kommuns planer på cirka 90 nya bostäder vid Luvsjön

Detaljplanen för fjärde etappen av bostadsbyggande vid Luvsjön klubbades i Katrineholms kommunfullmäktige den 18 november i fjol.

Kommunen motiverade beslutet med att:
“Jordbruksmarken tas i anspråk på grund av att det är ett väsentligt samhällsintresse att skapa fler bostäder i anslutning till befintliga bostadsområden med närhet till kommunal och kommersiell service.”

De uppger också att marken anses svår att bruka på ett effektivt sätt och att arrendatorn har kompenserats med en större sammanhängande areal som tidigare har legat i träda.

Den 7 april meddelade mark- och miljödomstolen att de upphäver kommunfullmäktiges beslut. Som domskäl hänvisar de till miljöbalken:

“Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”

Till toppen