Kategori: Okategoriserade

Låt åkermarken få ett lagligt skydd.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén och ordförande i LRF:s kommungrupp, Ängelholm Bengt Nilsson skriver idag i en debattartikel i HD, NST och Sydsvenskan att asfalterade ytor som vägar och parkeringsplatser kommer aldrig att producera något som människor kan leva av.

Åkermarken är en ändlig resurs. Låt den därför få ett lagligt skydd och inte som nu vara varje kommuns angelägenhet.

Hur åkermarken används måste samordnas regionalt, och helst nationellt. Jordbruksverket bör ha en mer aktiv roll när det gäller att slå vakt om åkermarken. Plan- och bygglagen behöver ändras så att länsstyrelserna får rätt att ingripa mot en detaljplan som strider mot Miljöbalkens regler om jordbruksmark.

Rent vatten och åkermark blir sannolikt två av de viktigaste resurserna i en icke alltför avlägsen framtid.

Läs hela debattartikeln här.

Nytt ärende till Mark- och miljööverdomstolen

Kils kommun har beslutat att driva ärendet om ett industriområde i Runnevål vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Om de ger prövningstillstånd kan det ge vägledning i hur mycket utredningar man kan kräva att en kommun gör av alternativa lokaliseringar.

För mer info i ärendet: https://sites.google.com/site/rungruppen/

Uppdatering pågår

På grund utav serverbyte kommer dengodajorden.se se annorlunda ut den närmsta tiden. En del länkar och bilder kommer inte fungera.

Studie om värdet av ekosystemtjänster och jordbruksmark.

Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC vid Lunds universitet rapporterar om en studie om värdet av ekosystemtjänster och jordbruksmark.

Som ett led i att försöka råda bot på situationen har Mark Brady och hans kollegor tagit fram en modell där ett ekonomiskt värde har satts på ekosystemtjänsterna, för att synliggöra hur viktiga de är. Även kommande generations behov av att kunna odla mat är medräknat. Modellen är tänk att vara ett stöd när politiker och tjänstemän ska ta beslut om förvaltandet av jordbruksmark – en resurs som berör oss alla.

– Fortsätter vi att utarma matjordens produktionspotential som idag övervältrar vi en stor kostnad på framtida generationer. Med miljövänligare metoder säkerställer vi att mat kan produceras även i framtiden, säger Mark Brady.

En webbbaserad modell som jordbrukare själva kan använda som beslutsunderlag finns redan sedan två år tillbaka. Genom denna kan lantbrukare lättare se hur olika jordbruksmetoder påverkar jorden och markens bördighet på sikt.

Läs mer här.

World Soil Day 5 december

Nu på torsdag den 5 december är det World Soil Day. Detta uppmärksammas på SLU Ultuna genom seminarier och utställningar som belyser bland annat värdet av jordbruksmark.

Här hittar du mer info om seminariet i Uppsala

Jord åt folket har uppmärksammat att SLU dock inte nämner i programmet att SLU Alnarp planerar att sälja 20 ha jordbruksmark till Lomma kommun 2019, för exploatering. Men det vill vi i Jord åt folket uppmärksamma.
Möt oss i Alnarpsbiblioteket, i sal Aralia, 17.30, 5 december.
Mer info finns på Facebook!

Vår jordbruksmark – en värdefull resurs i ett föränderligt klimat

Länsstyrelsen Stockholm bjöd tillsammans med Upplands-Bro kommun in de som jobbar med översiktsplanering, detaljplanering och exploatering i Stockholms läns kommuner till ett seminarium kring jordbruksmarken och dess värden i avvägningar kring framtida markanvändning. Seminariet genomfördes den 7 november inom ramen för arbetet med Stockholms läns livsmedelsstrategi och är en del av tidig planeringsdialog mellan kommuner och Länsstyrelsen.

Här följer länkar till de presentationer som föreläsarna visade:

IntroduktionYlva Othzén, Länsstyrelsen Stockholm
Betydelsen av jordbruksmarken i dag och i morgonRebecka Milestad, KTH
Trender och fakta om landets och länets jordbruksmarkJerker Moström, SCB
Jordbruksmarken och regional fysisk planering – utmaningar och vägledning i RUFS 2050Bette Lundh Malmros, TRF
Lantbruket i länetKristina Nigell, Länsstyrelsen
Att driva ett tätortsnära lantbruk, exemplet Björksättra gård i HuddingeLars Gillberg
Vardagen på en ekologisk mjölkgård i RoslagenAnette Gustawson
Jordbruksmarkens värde – Länsstyrelsens rollKarin Vela, Länsstyrelsen
Brukningsvärd jordbruksmark – praxis från Mark- och miljööverdomstolenMalin Wik, MMD
Brukningsvärd jordbruksmark – för vem, till vad och när?John Andersson, SJV

Vi är nu fler än 600 medlemmar

Medlemsavgift för 2019 har betalats av 623 medlemmar

År 2018 betalade 644 medlemmar medlemsavgift.

Ett stort tack till er alla för ert stöd som ger oss möjligheter att driva kampen för åkermarkens bevarande och ger vår röst en större tyngd.

Hjälp gärna till att värva nya medlemmar i din bekantskapskrets. För att kunna göra vår röst hörd krävs det många stämmor.

Medlem blir du genom att betala in 200 kronor på bankgiro 5365-3283, glöm ej att meddela namn, adress och e-post.
Du kan även lösa familjemedlemskap för 300 kronor eller studerandemedlemskap för 50 kronor. Du kan även betala med Swish nr 123 238 99 97.

Vi ser gärna att det bildas lokalavdelningar runt om i landet. Är du intresserad av att vara med och dra igång en lokalavdelning i dina hemtrakter kontakta oss så hjälper vi till med kontakter till andra medlemmar i din närhet.

Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Pressmeddelande från Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter, Ormesta, Örebro.

Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Byggnadsnämnden i Örebro fattade beslut om att bygga på åkermark i Ormesta. Detta överklagades då det enligt miljöbalken är olagligt att bygga på åkermark. Örebro kommunen försökte med det orimliga påståendet att marken inte ens var brukningsvärd åkermark enligt 3:4 MB. I miljöbalken står förvisso att man kan bygga på åkermark om andra
samhällsintressen överväger. Bra bostäder för alla är ett viktigt samhällsintresse men det kan inte vara viktigare än mat. Och enligt miljöbalken måste kommunen i så fall visa att det inte finns andra ställen de kan bygga på vilket kommunen inte har gjort. Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt beslöt upphäva kommunens antagande av
detaljplanen. (Mål nr P 6702-18)

I kommunens egen inlaga om begäran av prövningstillstånd framgår att det finns mark som varken är åker eller skog som kommunen också planerat att bygga på. Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt har nu avslagit kommunens begäran om prövningstillstånd varför mark- och miljödomstolens dom står fast. (Mål nr P 7075-19)

Vi ser denna prejudicerande dom som en viktig signal till alla kommuner att vi precis som miljöbalken säger måste värna om åkermark, men även skog, med tanke på den klimat- och mat-kris vi befinner oss i. Sverige är inte självförsörjande på mat. De måste bli stopp att bygga på åker- och skogsmark. Vi måste bygga smartare och mindre och inte låta städer växa på matproduktionens bekostnad.

Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter
Ormesta 521 705 Örebro
pilotti.jan(a)gmail.com sofia.thoresdotter(a)gmail.com

Insändare i Nerikes Allehanda skriven av Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter
Dom Mål nr P 6702-18 Mark- och miljödomstolen 2019-06-10
Svea HR P 7075-19 Aktbil 3, Utvecklande av talan från Öreb
P7075-19 Yttrande över kommunens överklagan aktbil 3
Dom Mark-och miljööverdomstolen 11 oktober 2019