Kategori: Okategoriserade

Yttrande över detaljplan Borgholm

Yttrande över förslag till detaljplan för del av Borgholm 8:63, Borgholms kommun

Föreningen Den Goda Jorden har skickat in ett Yttrande över förslag till detaljplan för del av Borgholm 8:63, Borgholms kommun där vi motsätter oss exploateringen av del av fastigheten Borgholm 8:63 av de skäl som anges nedan.

Föreningen Den Goda Jorden anser att detaljplaneförslaget saknar den resurshushållande inställning till markanvändning som kommunen anser sig ha, och förslaget innehåller heller inte den omfattande prövning mot 3 kap 4 § miljöbalken som kommunen är skyldig att genomföra.

Även om området finns upptaget i kommunens översiktsplan ”En vision av Öland 2015”-, industri- och kontorsändamål har rättsläget förändrats sedan planen antogs. De prejudicerande domar som under de senast två åren har avgjorts av Mark- och miljööverdomstolen innebär sammanfattningsvis följande: 

– att ”brukningsvärd jordbruksmark” inte endast omfattar de bördigaste jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark,

– att detaljplaner på jordbruksmark upphävts med motiveringen att det saknats utredning av möjliga lokaliseringsalternativ,

– att även byggnadslov till vindkraftverk, som är ett ”väsentligt samhällsintresse”, har upphävts då domstolen bedömt att annan mark skulle kunna användas i stället,

– att de ärenden som prövats i högsta instans inte bara ligger i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland och 

– att högsta instans i de allra flesta fall haft en mer restriktiv bedömning av exploatering av jordbruksmark än underinstanserna.

Läs hela yttrandet här.

Ge produktiv åkermark bättre skydd

Om livsmedelsproduktionen ska öka måste Miljöbalken revideras så att produktiv åkermark klassas som väsentligt samhällsintresse i exploateringsärenden, skriver Göran Nilsson, agronom från Ängelholm i en debattartikel i ATL.

I diskussioner kring den urbana expansionen framhålls ibland att det är billigare att bygga på åkermarken än att förtäta i staden.

Men om livsmedelsproduktionen ska öka, livsmedels­beredskapen höjas och åkermarkens användning diversifieras av hälso- och klimatskäl – då kanske det finns anledning att räkna in en mängd ”osynliga” värden på åkermarken i olika kalkyler och planeringsstrategier.

Propåer har framförts om att åkermark skulle kunna innefattas i begreppet ”riksintresse” i den fysiska planeringen. Om det finns en stark opinion kanske lagstiftarna kan nås av önskemål om att revidera Miljöbalken så att produktiv åkermark får en annan tyngd och bättre skydd i relation till vad som anges som ”väsentliga samhällsintressen” i exploateringsärenden.

Vem tar på sig rollen som ”åkermarkskramare” för att värna den goda svenska jorden?

Läs hela debattartikeln här.

Industriområdet äter upp mer odlingsbar matjord

Hallandsposten rapporterar om nya markköp av Laholms kommun utefter E6 vid Mellbystrand.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén ger våra synpunkter i artikeln.

Kommer ni att fortsätta protestera?

– Självklart. Vi skriver våra yttranden vid samråd och sedan kan man överklaga om de inte tas in i processen, säger Anne-Marie Lindén som är ordförande för föreningen Den goda jorden.

Hon säger att hon känner att föreningens idéer har fått luft under vingarna. Inte minst när Sveriges självförsörjning börjat diskuteras i samband med coronapandemin.

Enligt Den goda jorden förstörs 24 kvadratmeter jordbruksmark varje sekund i Europa. I Sverige 600 hektar årligen. Anne-Marie Lindén säger att Den goda jorden på senare tid har fått nya medlemmar som vill engagera sig.

– Jag kan tycka att man börjat fundera på det här. Torkan sommaren 2018 gjorde ett visst avtryck, men minnet är kort. Nu har det kommit mer upp på agendan igen, säger hon.

– Sverige är inte självförsörjande på mer än spannmål, morötter och sockerbetor. Och hur långt kommer man på det? Vår landsbygdsminister Jennie Nilsson har lyft frågan om ransonering, fortsätter Anne-Marie Lindén.

Anne-Marie Linden säger:
– Ska man titta strikt på åkermarken har kommunen annan mark som inte är åkermark. Det måste göras en alternativ lokaliseringsutredning. Och den brukar kommunerna stupa på.

Läs hela artikeln här.

Vem eller vilka tar på sig rollen att värna den goda svenska jorden?

Göran Nilsson skriver i en insändare i Sydsvenskan den 3 maj.

Vilka värden kan sättas på den svenska åkermarken? Finns det övergripande och mera nationella överväganden som bör stå över det kommunala planmonopolet i diskussioner kring åkermarkens användning?
Frågorna får relevans i diskussioner kring Sveriges krisberedskap och kommunala planer på exploatering av åkermark. Det kan vara värt att reflektera över vår livsmedelsproduktion och åkermarkens roll i ett samhällsperspektiv.

I diskussioner kring den urbana expansionen framhålls ibland att det är billigare att bygga på åkermarken än att förtäta i staden.

Men: om livsmedelsproduktionen ska öka till landsbygdens och nationens gagn; om livsmedelsberedskapen ska höjas; om det finns önskemål att åkermarkens användning ska diversifieras av hälso- och klimatskäl – finns det då kanske anledning att räkna in en mängd ”osynliga” värden på åkermarken i olika kostnadskalkyler och planeringsstrategier? Kan åkermark bli innefattad i begreppet ”riksintresse” i den fysiska planeringen? Finns det skäl att revidera Miljöbalken, och även annan lagstiftning, så att produktiv åkermark får en annan tyngd och bättre skydd i relation till vad som anges som ”väsentliga samhällsintressen” i exploateringsärenden?

Vem eller vilka tar på sig rollen som ”åkermarkskramare” för att värna den goda svenska jorden?

Läs hela insändaren här.

Ska vi verkligen förstöra åkermark?

Adam Slottner, Centerpartiet och ny styrelseledamot i Den Goda Jorden skriver i en insändare i Nya Kristinehamns-Posten att då vi idag står inför globala utmaningar på grund av pandemin med det nya coronaviruset är det extra olämpligt att vi i kommunen går vidare med delar av planen på bebyggelse vid Sunneberg/Stampbrogatan som tar i anspråk och förstör matproducerande åkermark för all framtid.

”Men det är bara ett hektar!” säger någon (ett hektar är som två fotbollsplaner, 100×100 m). Har du funderat på hur mycket mat ”bara ett hektar” kan ge oss varje år? Här är några exempel i ungefärliga, genomsnittliga siffror:

Odlar vi vete på den marken räcker det vetet till runt 6000 vanliga limpor eller bortåt 300 000 (!) kanelbullar.

Odlar vi havre ger det runt 100 000 portioner havregrynsgröt.

Odlar vi potatis ger det ca 125 000 portioner, eller 29 000 chipspåsar.

Ett hektar ger ungefär mat åt en ko, så då kan vi få drygt nästan 10 000 liter mjölk (och en kalv), eller 900 kg ost som räcker till pålägg till 60 000 ostmackor.

Och allt det här varje år!

Därför ska vi inte bebygga åkermark på vare sig Sunneberg eller Höja eller annan sådan mark i kommunen. Åkermark ska inte bebyggas och förstöras, den ska säkras för framtida generationer.

Läs hela insändaren här.

Koalitionen i Jönköping vill sätta stopp för exploatering av jordbruksmark

SVT Jönköping rapporterar idag att koalitionen i Jönköpings kommun nu föreslår att den produktiva jordbruksmark som finns runt om i Jönköpings kommun inte längre ska användas till bostadsbyggande.

I tillväxtplaneringen mot de 200 000 invånare som Jönköpings kommun strävar efter, krävs det mycket mark både till bostadsbyggande och viktig samhällsverksamhet. Hittills har jordbruksmark i stor utsträckning använts för att bygga.

Men det vill nu koalitionspartierna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ändra på. I ett förslag, som går ut på remiss till övriga partier, föreslås att kommunen i fortsättningen ska exploatera skogsmark i större utsträckning.

– Det handlar bland annat om att vi vill stärka miljöarbetet och livsmedelsförsörjningen, säger Mona Forsberg (S), kommunalråd, och tillägger att den rådande coronapandemin inte bidragit till förslagets riktning.

Läs hela artikeln här

Läs artikel i Jönköpings-Posten.

Varför får jordbruksmarken alltid stå tillbaka?

Helen Nilsson, ledamot LRF Skåne har skrivit en debattartikel införd i Kristianstadsbladet den 29 mars.

Vi är mitt i vårsådden och glädjen och förväntan över att komma ut i fält efter vintern är påtaglig. Vi vet att grödorna vi odlar i vårt vackra landskap är bland de absolut mest klimatsmarta i välden. OECD släppte en rapport 2018 som visade att Sverige är ett av få länder som lyckats minska jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samtidigt som produktionen ökat, skriver LRF Skånes Helen Nilsson.

Jordbruksmark fungerar som en kolsänka vilket innebär att marken binder stora mängder CO2 från atmosfären. Samtidigt ser och läser vi med besvikelse de skånska kommunernas utvecklingsplaner, översiktsplaner, detaljplaner och planprogram. Åkermark ska bebyggas för bostäder, industrier, verksamheter, logistiklager och omlastningscentraler. Kommunerna hävdar allt som oftast att deras planer är ett väsentligt samhällsintresse. Man undrar ju vilket samhällsintresse livsmedelsproduktion har och i vilken plan det är utpekat? Förstår våra skånska politiker och kommunala tjänstemän vad exploateringen av jordbruksmark får för konsekvenser för oss idag och för framtida generationer?

Andelen åkermark i Sverige minskar stadigt enligt SCB. Under åren 2011 – 2015 exploaterades hela 2916 hektar varav 672 i Skåne. Den högst klassade åkermarken finns bara i Skåne. Tittar vi på hela Sverige minskar jordbruksmarken med 134 hektar varje år, vilket motsvarar drygt 250 fotbollsplaner. Skåne är ett av de landskap där exploateringen går snabbast och samtidigt producerar vi hälften av Sveriges livsmedel och 70 procent av allt frukt och grönt.

I dialog med kommunala representanter lyfts ibland argument som att ”ja det är inte så farligt, vi tar ju bara lite åkermark i anspråk, det gör ju ingenting”. Problemet är att alla kommuner resonerar precis så. LRF Skåne vill en gång för alla understryka att exploaterad jordbruksmark är död. Den kan inte binda kol, inte hjälpa oss att bromsa klimatförändringarna och inte användas för att producera livsmedel. Detta oavsett om lantbrukaren har en ekologisk eller konventionell odling.

LRF Skåne efterfrågar därför en ökad tydlighet och styrning från Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne. I sitt nya uppdrag från regeringen ska Region Skåne ta fram en regional plan med möjlighet att peka med hela handen och på så sätt freda jordbruksmarken. Vi har alla ett ansvar för att skapa en hållbar utveckling, men de som sitter på planmonopolet har faktiskt ett lite större ansvar.

Vi uppmanar Länsstyrelsen i Skåne att arbeta proaktivt för att bevara jordbruksmarken så att skånska lantbrukare kan fortsätta producera hållbara livsmedel.

LRF Skåne tror tyvärr inte att Skånes 33 kommuner kommer sluta exploatera jordbruksmark. Inte förrän staten och regionen tydligare visar att värdens mest hållbara livsmedelsproduktion är värd att bevara. LRF Skåne är väl medvetet om att vi har en ökande befolkning och bostadsbrist. Självklart ska människor ha någonstans att bo. Men när jordbruksmark fortsätter att exploateras för industrier, verksamheter, logistiklager och omlastningscentraler är det något som är fel.