Kategori: Tidningsartikel

Exploatering av jordbruksmark

John Andersson, som för Jordbruksverket utreder hur jordbruksmark kan graderas, skriver på plattformen ”Den svenska maten – om livsmedelsstrategin” om exploatering av jordbruksmark.

Frågan om exploatering av jordbruksmark är inte helt enkel. Å ena sidan är det viktigt att vi har bra mark att odla vår mat på och andra sidan är det viktigt att få bra och billiga bostäder.

Äganderätten till marken är en annan viktig aspekt. Bonden ska ju ha rätt att göra vad hen vill med sin mark. Mot detta står samhällets behov av att säkra livsmedel för sin befolkning.

Jordbruksverkets ståndpunkt när det gäller exploatering av jordbruksmark är att man ska följa lagstiftningen (så klart!)

I miljöbalkens 3 kapitel 4 paragraf står att:
Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Det innebär alltså att man, för varje område där man ska ta jordbruksmark och bygga på, ska undersöka följande:

Är marken brukningsvärd?
Är det väsentliga samhällsintressen?
Finns det annan mark att bygga på?
Först när dessa frågor är ordentligt utredda får man bygga på jordbruksmarken.

Men kommunerna uppfyller inte alltid lagstiftningen. Det var vår slutsats i en stor undersökning som Jordbruksverket genomförde 2013 av hur kommuner uppfyller lagstiftningen när man bygger större bostadsområden. Vår bedömning är att det har blivit bättre sedan dess men det finns fortfarande plats för förbättring.

Men hur vet man vad som är brukningsvärd jordbruksmark och vad som är väsentligt samhällsintresse?

Via olika rättsfall i domstolar tolkas och förtydligas lagstiftningen. När det gäller dessa frågor är det framför allt de domar som kommer från miljööverdomstolen som ger vägledning. Under sommaren 2020 fattade miljööverdomstolen tre avgöranden som förtydligar vad som är brukningsvärd jordbruksmark. Här kan du hitta ett referat och analys över dessa domar: Fastighetstaxeringen inte längre avgörande för bedömningen av brukningsvärd jordbruksmark

För att en mark ska vara brukningsvärd ska den:

ha brukats i närtid
ingå i ett sammanhängande jordbrukslandskap som brukats.

När det gäller vad som är väsentligt samhällsintresse säger förarbetena till lagstiftningen att bostadsområden är väsentligt samhällsintresse. Däremot är inte enskilda enbostadshus väsentligt samhällsintresse. Det har under senare år kommit flera domar där man fått avslag på att bygga en eller några få villor på jordbruksmark. Däremot kan kommuner få bygga större villaområden. Inte helt logiskt och lite som att sila mygg och svälja kameler tycker jag.

Jordbruksverket skulle som första steg vilja se en ändring i lagstiftningen så att länsstyrelsen får möjlighet att stoppa planer som man anser bryter mot lagstiftningen om jordbruksmark. Det får man nämligen inte idag.

Jönköping skyddar jordbruksmarken

SVT Jönköping med flera rapporterar att bostäder inte längre ska få byggas på jordbruksmark i Jönköpings kommun, Kommunfullmäktige sade under torsdagen ja till ett nytt styrdokument där jordbruksmark ska värderas högre och skyddas.

Koalitionen i Jönköping lade i våras fram förslaget om att jordbruksmarken i kommunen inte längre får användas till bostadsbyggande, istället ska skogsmark användas till nya bostadstomter.

– Det handlar bland annat om att vi vill stärka miljöarbetet och livsmedelsförsörjningen, har kommunalrådet Mona Forsberg (S), tidigare sagt till SVT. Dock vill hon inte att friluftsområden ska störas.

Läs SVT Jönköpings artikel här

Läs Jordbruksaktuellts artikel om beslutet här

Läs ATLs artikel om beslutet här

Läs Jönköping-Postens artikelserie om Jönköping och jordbruksmarken

Jönköpings kommuns beslut

Industriområdet äter upp mer odlingsbar matjord

Hallandsposten rapporterar om nya markköp av Laholms kommun utefter E6 vid Mellbystrand.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén ger våra synpunkter i artikeln.

Kommer ni att fortsätta protestera?

– Självklart. Vi skriver våra yttranden vid samråd och sedan kan man överklaga om de inte tas in i processen, säger Anne-Marie Lindén som är ordförande för föreningen Den goda jorden.

Hon säger att hon känner att föreningens idéer har fått luft under vingarna. Inte minst när Sveriges självförsörjning börjat diskuteras i samband med coronapandemin.

Enligt Den goda jorden förstörs 24 kvadratmeter jordbruksmark varje sekund i Europa. I Sverige 600 hektar årligen. Anne-Marie Lindén säger att Den goda jorden på senare tid har fått nya medlemmar som vill engagera sig.

– Jag kan tycka att man börjat fundera på det här. Torkan sommaren 2018 gjorde ett visst avtryck, men minnet är kort. Nu har det kommit mer upp på agendan igen, säger hon.

– Sverige är inte självförsörjande på mer än spannmål, morötter och sockerbetor. Och hur långt kommer man på det? Vår landsbygdsminister Jennie Nilsson har lyft frågan om ransonering, fortsätter Anne-Marie Lindén.

Anne-Marie Linden säger:
– Ska man titta strikt på åkermarken har kommunen annan mark som inte är åkermark. Det måste göras en alternativ lokaliseringsutredning. Och den brukar kommunerna stupa på.

Läs hela artikeln här.

Koalitionen i Jönköping vill sätta stopp för exploatering av jordbruksmark

SVT Jönköping rapporterar idag att koalitionen i Jönköpings kommun nu föreslår att den produktiva jordbruksmark som finns runt om i Jönköpings kommun inte längre ska användas till bostadsbyggande.

I tillväxtplaneringen mot de 200 000 invånare som Jönköpings kommun strävar efter, krävs det mycket mark både till bostadsbyggande och viktig samhällsverksamhet. Hittills har jordbruksmark i stor utsträckning använts för att bygga.

Men det vill nu koalitionspartierna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ändra på. I ett förslag, som går ut på remiss till övriga partier, föreslås att kommunen i fortsättningen ska exploatera skogsmark i större utsträckning.

– Det handlar bland annat om att vi vill stärka miljöarbetet och livsmedelsförsörjningen, säger Mona Forsberg (S), kommunalråd, och tillägger att den rådande coronapandemin inte bidragit till förslagets riktning.

Läs hela artikeln här

Läs artikel i Jönköpings-Posten.

Nytt ärende till Mark- och miljööverdomstolen

Kils kommun har beslutat att driva ärendet om ett industriområde i Runnevål vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Om de ger prövningstillstånd kan det ge vägledning i hur mycket utredningar man kan kräva att en kommun gör av alternativa lokaliseringar.

För mer info i ärendet: https://sites.google.com/site/rungruppen/

Åkermark slukas av shoppingcenter

ATL rapporterar den 17 januari att vår åkermark slukas av shoppingcenter.

Svenskarnas shoppingyta per person är störst i Europa. Anders Larsson, forskare på SLU, är kritisk till att högavkastande jordbruksmark byggs sönder i Sverige och menar att det kan leda till ökad skövling av regnskog i andra länder.

En förklaring till att vi har mycket shoppingyta per person är att Sverige är ett till ytan stort land med få invånare. En annan förklaring, menar Anders Larsson, är att åkermark har ett svagt skydd i svensk lagstiftning i förhållande till många andra länder.

– Men takten som vi bygger sönder våra jordbruksmarker ökar globalt. Oavsett var vi befinner oss byggs vägar, järnvägar, flygplatser, bostäder och annat i en ständigt ökande takt, säger Anders Larsson, som också sitter med i styrelsen för föreningen Den Goda Jorden.

Men det finns exempel där kommuner gjort annorlunda. Uppsala kommun valde exempelvis nyligen att bygga verksamhet på en redan befintlig parkeringsplats och flyttade ner parkeringsplatserna under jord.

– Bara genom att använda våra onödigt stora externa handelsområden på ett bättre sätt skulle vi utan problem klara oss utan att ta mer jordbruksmark i anspråk de närmaste femtio åren, säger Anders Larsson.

Läs hela artikeln här.

Lantbruksmedia uppmärksammar jordbruksmarken

På senare tid har det publicerats ledare i såväl ATL som Land Lantbruk som beskriver problematiken kring exploatering av brukningsvärd jordbruksmark. Dessutom publicerade Land Lantbruk fredagen den 29 november en artikel baserad på en intevju med John Andersson på Jordbruksverket. Han framför där Jordbruksverkets önskan om förändringar i Plan- och bygglagen. Förändringar som även vi framfört i ett brev till Miljö- och jordbruksutskottet.

I ledaren i ATL skriver Edvard Hollertz bland annat att:
Dagens stadsbyggnad bryter dock med historien och framstår som riggad till åkermarkens nackdel. Stadsnära trädbärande marker sparas ofta vid exploateringar, då de anses viktiga för friluftslivet eller för att de har kulturlämningar. Att bygga direkt på platt odlingsmark är däremot billigt. Även om det i längden inte är hållbart. Men många beslutsfattare blundar för allvaret.

För att fånga vad som står på spel när städerna erövrar gårdarnas jord kanske vi inte bör tala om åkermark, utan snarare om livsmedelsproducerande yta eller mark som kan ge oss mat. De begreppen fångar mer vad som i grunden är insatsen – vår försörjning av livsmedel.

Läs ledaren i ATL 5/11 här

Läs ledaren i Land Lantbruk 28/11 här

Läs artikeln i Land Lantbruk 29/11 här

Föreningen överklagar detaljplan i Laholm

Hallandsposten rapporterar den 12 juni att detaljplanen för Ängstorps handelsområde i Laholm antogs nyligen i kommunfullmäktige och överklagas nu av föreningen Den goda jorden.

Föreningen Den goda jorden har nu lämnat in ett överklagande, främst med tanke på att brukningsbar åkermark tas i anspråk för att bygga det nya handelsområdet. Föreningen menar att jordbruksmark bara får tas i anspråk när det kan ”tillgodose väsentliga samhällsintressen”, något de menar att tankarna med området inte gör.

Samtidigt påpekar föreningen att Mellby centrum i stället borde kunna utökas för att tillfredsställa befolkningens behov för nya butiker. Överklagandet riktar även in sig på att alternativa platser för handelsområdet, som inte skulle ta jordbruksmark i anspråk, inte utretts tillräckligt.

Föreningen presenterar också uppgifter om att det inte bara den bästa jordbruksmarken som skyddas numera utan hänvisar till prejudicerande domar där det pekas på att om marken är brukningsvärd, alltså möjlig att odla i, så kan den skyddas.

Läs hela artikeln här.