Kategori: Tidningsartikel

Industriområdet äter upp mer odlingsbar matjord

Hallandsposten rapporterar om nya markköp av Laholms kommun utefter E6 vid Mellbystrand.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén ger våra synpunkter i artikeln.

Kommer ni att fortsätta protestera?

– Självklart. Vi skriver våra yttranden vid samråd och sedan kan man överklaga om de inte tas in i processen, säger Anne-Marie Lindén som är ordförande för föreningen Den goda jorden.

Hon säger att hon känner att föreningens idéer har fått luft under vingarna. Inte minst när Sveriges självförsörjning börjat diskuteras i samband med coronapandemin.

Enligt Den goda jorden förstörs 24 kvadratmeter jordbruksmark varje sekund i Europa. I Sverige 600 hektar årligen. Anne-Marie Lindén säger att Den goda jorden på senare tid har fått nya medlemmar som vill engagera sig.

– Jag kan tycka att man börjat fundera på det här. Torkan sommaren 2018 gjorde ett visst avtryck, men minnet är kort. Nu har det kommit mer upp på agendan igen, säger hon.

– Sverige är inte självförsörjande på mer än spannmål, morötter och sockerbetor. Och hur långt kommer man på det? Vår landsbygdsminister Jennie Nilsson har lyft frågan om ransonering, fortsätter Anne-Marie Lindén.

Anne-Marie Linden säger:
– Ska man titta strikt på åkermarken har kommunen annan mark som inte är åkermark. Det måste göras en alternativ lokaliseringsutredning. Och den brukar kommunerna stupa på.

Läs hela artikeln här.

Koalitionen i Jönköping vill sätta stopp för exploatering av jordbruksmark

SVT Jönköping rapporterar idag att koalitionen i Jönköpings kommun nu föreslår att den produktiva jordbruksmark som finns runt om i Jönköpings kommun inte längre ska användas till bostadsbyggande.

I tillväxtplaneringen mot de 200 000 invånare som Jönköpings kommun strävar efter, krävs det mycket mark både till bostadsbyggande och viktig samhällsverksamhet. Hittills har jordbruksmark i stor utsträckning använts för att bygga.

Men det vill nu koalitionspartierna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ändra på. I ett förslag, som går ut på remiss till övriga partier, föreslås att kommunen i fortsättningen ska exploatera skogsmark i större utsträckning.

– Det handlar bland annat om att vi vill stärka miljöarbetet och livsmedelsförsörjningen, säger Mona Forsberg (S), kommunalråd, och tillägger att den rådande coronapandemin inte bidragit till förslagets riktning.

Läs hela artikeln här

Läs artikel i Jönköpings-Posten.

Nytt ärende till Mark- och miljööverdomstolen

Kils kommun har beslutat att driva ärendet om ett industriområde i Runnevål vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Om de ger prövningstillstånd kan det ge vägledning i hur mycket utredningar man kan kräva att en kommun gör av alternativa lokaliseringar.

För mer info i ärendet: https://sites.google.com/site/rungruppen/

Åkermark slukas av shoppingcenter

ATL rapporterar den 17 januari att vår åkermark slukas av shoppingcenter.

Svenskarnas shoppingyta per person är störst i Europa. Anders Larsson, forskare på SLU, är kritisk till att högavkastande jordbruksmark byggs sönder i Sverige och menar att det kan leda till ökad skövling av regnskog i andra länder.

En förklaring till att vi har mycket shoppingyta per person är att Sverige är ett till ytan stort land med få invånare. En annan förklaring, menar Anders Larsson, är att åkermark har ett svagt skydd i svensk lagstiftning i förhållande till många andra länder.

– Men takten som vi bygger sönder våra jordbruksmarker ökar globalt. Oavsett var vi befinner oss byggs vägar, järnvägar, flygplatser, bostäder och annat i en ständigt ökande takt, säger Anders Larsson, som också sitter med i styrelsen för föreningen Den Goda Jorden.

Men det finns exempel där kommuner gjort annorlunda. Uppsala kommun valde exempelvis nyligen att bygga verksamhet på en redan befintlig parkeringsplats och flyttade ner parkeringsplatserna under jord.

– Bara genom att använda våra onödigt stora externa handelsområden på ett bättre sätt skulle vi utan problem klara oss utan att ta mer jordbruksmark i anspråk de närmaste femtio åren, säger Anders Larsson.

Läs hela artikeln här.

Lantbruksmedia uppmärksammar jordbruksmarken

På senare tid har det publicerats ledare i såväl ATL som Land Lantbruk som beskriver problematiken kring exploatering av brukningsvärd jordbruksmark. Dessutom publicerade Land Lantbruk fredagen den 29 november en artikel baserad på en intevju med John Andersson på Jordbruksverket. Han framför där Jordbruksverkets önskan om förändringar i Plan- och bygglagen. Förändringar som även vi framfört i ett brev till Miljö- och jordbruksutskottet.

I ledaren i ATL skriver Edvard Hollertz bland annat att:
Dagens stadsbyggnad bryter dock med historien och framstår som riggad till åkermarkens nackdel. Stadsnära trädbärande marker sparas ofta vid exploateringar, då de anses viktiga för friluftslivet eller för att de har kulturlämningar. Att bygga direkt på platt odlingsmark är däremot billigt. Även om det i längden inte är hållbart. Men många beslutsfattare blundar för allvaret.

För att fånga vad som står på spel när städerna erövrar gårdarnas jord kanske vi inte bör tala om åkermark, utan snarare om livsmedelsproducerande yta eller mark som kan ge oss mat. De begreppen fångar mer vad som i grunden är insatsen – vår försörjning av livsmedel.

Läs ledaren i ATL 5/11 här

Läs ledaren i Land Lantbruk 28/11 här

Läs artikeln i Land Lantbruk 29/11 här

Föreningen överklagar detaljplan i Laholm

Hallandsposten rapporterar den 12 juni att detaljplanen för Ängstorps handelsområde i Laholm antogs nyligen i kommunfullmäktige och överklagas nu av föreningen Den goda jorden.

Föreningen Den goda jorden har nu lämnat in ett överklagande, främst med tanke på att brukningsbar åkermark tas i anspråk för att bygga det nya handelsområdet. Föreningen menar att jordbruksmark bara får tas i anspråk när det kan ”tillgodose väsentliga samhällsintressen”, något de menar att tankarna med området inte gör.

Samtidigt påpekar föreningen att Mellby centrum i stället borde kunna utökas för att tillfredsställa befolkningens behov för nya butiker. Överklagandet riktar även in sig på att alternativa platser för handelsområdet, som inte skulle ta jordbruksmark i anspråk, inte utretts tillräckligt.

Föreningen presenterar också uppgifter om att det inte bara den bästa jordbruksmarken som skyddas numera utan hänvisar till prejudicerande domar där det pekas på att om marken är brukningsvärd, alltså möjlig att odla i, så kan den skyddas.

Läs hela artikeln här.

Forskare: Skyddsnivån på åkermark måste höjas

Sverige har Europas svagaste lagar när det gäller att skydda åkermark. Och många gånger hittas det ändå kryphål. Det menar Anders Larsson, lektor på SLU och styrelseledamot i Den Goda Jorden i en intervju i ATL.

I ett europeiskt perspektiv tillhör Sverige de sämsta i klassen, anser han:
– Vi har absolut mest asfalt per person i detta glesbefolkade land. Att bygga på jordbruksmark är totalt onödigt.
Anledningen till att åkrar ändå förvandlas till bostads- och industrimark beror bland annat på kortsiktigt agerande politiker, menar han.
– Det redan svaga lagskydd som finns för jordbruksmark är det ändå ingen som följer.

Vad händer om allt mer åkermark fortsätter att bebyggas?
– Så länge vi är ett rikt land: ingenting. Då har vi råd och möjlighet att köpa mat på andra marknader. Men när det blir en större kris och vi blir mer utlämnade till oss själva, då blir det problem.
– Det är därför frågan är så viktig. Skyddsnivån på åkermark måste höjas. Politikerna har pratat i 20 år om att jordbruksmarken borde vara ett riksintresse. Nu är det dags att inte bara säga något, utan göra något, säger Anders Larsson.

Hela artikeln hittar du här dock bakom betalvägg.