Så tycker svenskarna om nybyggnationer på åkermark

Något fler än fyra av tio, 46 procent av Sveriges befolkning, är emot nybyggnationer på åkermark, visar ATL:s opinionsundersökning.

Missnöjdast är man i Sydsverige – där tycker 6 av 10 att det är dåligt att det byggs på bördiga jordar.

John Andersson kommenterar undersökningen:

På lång sikt kan försvinnandet av åkermark leda till problem, menar han.

– Klimatförändringarna kommer på sikt medföra att det blir svårare att producera mat i vissa delar av världen och därför är det viktigt att vi bevarar så mycket som möjligt av vår åkermark i Sverige.

Hans Ramel, LRF Skåne menar att samhället kan inte heller stå helt stilla och i vissa lägen behöver man bygga på åkermark. Men jag skulle vilja se ett större ansvarstagande från kommunerna, de har ju trots allt stor makt i sitt självstyre och sina detaljplaner. Ofta tänker de för kortsiktigt.

– Kommunerna har ett ansvar att planera smartare och långsiktigare, medan samhället har ett ansvar att bygga smartare. Jag tycker Sverige har mycket att lära av Europa. Ta till exempel Tyskland och Holland, där har man lyckats förtäta städerna utan att det påverkar parker och andra grönområden, säger Hans Ramel.

Läs hela artikeln här. Det är en öppen länk som ATL har försett oss med […]

Sveriges självförsörjningsgrad är lika med noll

Ekonomagronomstudent Sara Adlers på SLU Ultuna skriver om Sveriges självförsörjningsgrad i en krönika i Jordbruksaktuellt.

Saras examensuppsats är tänkt att handla om Sveriges självförsörjningsgrad. Hon vill undersöka vilka möjligheter som finns till att öka graden självförsörjning och hur det kommer sig att den är så låg i dag. Om eller när den så kallade krisen kommer ligger vi ju ganska risigt till har hon insett, och det i sig tycker hon är en kris.

Läs hela krönikan här.

Bygge på åkermark

Land Lantbruk publicerade i början av oktober en artikelserie under rubriken ”Bygge på åkermark”

  • Byggplaner hotar stora arealer bördig mark.
    I samhället Trönninge i Halmstad kommun planeras bostäder på 85 hektar högvärdig åkermark. Två bönder som påverkas ger sina synpunkter.
  • ”Omöjligt att inte växa på jordbruksmark”.
    Kommunalråden i Halmstad, Jonas Bergman(M) och Jenny Axelsson (C) lämnar synpunkter på översiktsplaneringen i Halmstad och exploatering av åkermark.
  • Så mycket mark har försvunnit sedan 2016.
    ”De större exploateringarna går under radarn”.
    Synpunkter på exploatering och lagstiftning från John Andersson, Jordbruksverket, Åsa Hill, jurist på LRF och Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg.
  • Kommunerna som fortsätter att exploatera.
    Dessa kommunerar planerar att bygga under kommande år.

Tyvärr har vi inte fått tillstånd att publicera artikelserien. Är ni intresserade att ta del av denna så kan ni skicka en e-post till info(a)dengodajorden.se så skickar vi en pdf av det hela.

Ny rangerbangård i Svalöv på jordbruksmark

I ”Översiktsplan Svalövs kommun 2021 med utblick mot 2040” ställer sig kommunen positiv till planerna till en ny rangerbangård i södra delen av kommunen och vill utreda detta. I en utredning från Region Skåne förordas att en sådan placeras längs Marieholmsbanans axel. Eslövs kommun har uttryckt motstånd mot planerna.
Det gör även Centerpartiet i Svalöv.
– Enbart tanken på att placera en rangerbangård på Sveriges bästa åkermark är inte bra. Man skulle förstöra all mark mellan Marieholm och Teckomatorp. Säger man ”utreda”, då vill man införa det, även om styret säger att det bara är för att kolla av. Lägger man tid på en utredning så är det det man vill, säger Marie Irbladh (C), gruppledare.
– Man kan välja två vägar. Antingen är man populist och har som vision att få så många röster som möjligt eller så är man lite mer ansvarstagande i ett större perspektiv. Ska vi få över mer transporter på järnväg, för att det är ett mer miljövänligt alternativ, då måste vi försöka hitta bra lösningar, säger Torbjörn Ekelund (L).
Vi i Den Goda Jorden tycker att om man är riktigt ansvarstagande i ett större perspektiv så borde bevarande […]

Till de oföddas försvar

I Lantbrukets Affärer nr 3 2021 skriver Jerker Nilsson, Institutionen för ekonomi, SLU Uppsala mycket välformulerat om jordbruksmarkens betydelse under rubriken ”Till de oföddas försvar”. Han för dessutom fram ett förslag att landsbygdens organisationer, däribland Den Goda Jorden, borde få rätt att överklaga domstolsbeslut

Medborgarförslag rörande bygg och planförbud på åkermark

En av våra medlemmar skoickade oss detta tidningsklipp i förhoppningen att vi ville sprida det vidare för att skapa opinion i frågan att använda sin lagstadgade rätt med medborgarförslag för att hindra åkermarksbebyggelse. Han gjorde detta själv i Mullsjö av principskäl, pga lite nyhetstorka gav det bra gensvar och ligger nu hos kommunstyrelsen. Det stämmer inte som det står i artikeln att de inte byggt på åkermark, detta pågår för närvarande.

Jönköpings kommun prisas för att de värnar om jordbruksmarken

Jönköpings-Posten rapporterar att LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, delar årligen ut pris till den kommun i Jönköpings län som har tagit beslut eller på annat sätt arbetat för att främja de gröna näringarna. I år gick priset till Jönköpings kommun, i och med det generella beslutet att inte bygga på åkermark, som togs i höstas i kommunfullmäktige. Ett beslut som Jönköping är först ut med i Sverige. Valet var enkelt, enligt Karin Nalbin, vice ordförande på regionstyrelsen för LRF i Jönköpings län.
Kommunstyrelsens ordförande, Ann-Marie Nilsson (C), tog emot priset på den digitala prisutdelningen.
— Vi behöver se till att vi kan spara och värna om den produktiva jordbruksmark som finns i vår kommun. Det finns många brukare här som faktiskt har brist på jordbruksmark, och vi vet att vi har slösat med den naturresurs som det är, säger Ann-Marie Nilsson i sitt tacktal. Hon nämner också sårbarheten under pandemin, inte minst kring livsmedelsproduktion. Nilsson säger vidare att kommunen arbetar enligt den livsmedelsstrategi som finns nationellt och på länsnivå.
LRF har jobbat med frågan om åkermarken tillsammans […]
Av |2021-03-24T17:06:06+01:002021-03-24|LRF, Mellansverige, Tidningsartikel|0 kommentarer

LRF och Den Goda Jorden samarbetar i Ängelholm för att skydda jordbruksmarken

Helsingborgs Daglad uppmärksammar att LRF:s lokalförening i Ängelholm och föreningen Den goda jorden gör gemensam sak för att jordbruksmarken ska få ett bättre skydd. Tillsammans står vi bakom uppropet ”Rädda åkermarken i Ängelholms kommun!”. När kommunerna själv får att bestämma över hur marken bäst ska användas så beskrivs sällan samhällsnyttan som livsmedel.

– Vi reagerar eftersom det är bra åkermark man vill använda. Felet är att varje kommun själv får avgöra hur den vill använda sin mark, det finns ingen samordning och alla kommuner vill ha tillväxt. Lagstiftningen är för svag och det borde finnas ett statligt skydd av jordbruksmarken, säger Bengt Nilsson ordförande i LRF:s kommungrupp.

LRF:s kommungrupp har skickat in ett yttrande angående detaljplanen för Kärra, där de motsäger sig en ny etablering. De har också, tillsammans med föreningen Den goda jorden, skickat ett tjockt kuvert med broschyrer (Hopp för åkermarken) och aktuell information om läget för den svenska åkermarken till samtliga kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare.

Domstol stoppar nytt bostadsområde i Ängelholm

Helsingborgs Dagblad rapporterar att Mark- och miljödomstolen upphäver Ängelholms kommun beslut att anta en detaljplan för ett nytt bostadsområde i Rönneboda och Skörpinge öster om Ängelholms tätort.
I sin dom konstaterar domstolen bland annat att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på annan mark. Domen hänvisar till länsstyrelsens tidigare yttranden där man varit kritisk mot att kommunen i sin översiktsplan har som mål att befolkningen ska öka med en procent om året.

Ökningen skulle innebära ett behov av cirka 170 nya bostäder årligen, men i översiktsplanen föreslår kommunen sammanlagt 7 000 nya bostäder inom fyra större utbyggnadsområden fram till 2035. Länsstyrelsen gör bedömningen att den mark som redovisas för bostadsutbyggnad omfattar mer mark än vad som behövs för det förväntade bostadsbehovet.

Men eftersom domstolen saknar en adekvat redovisning och bedömning av alternativa utbyggnadsområden i handlingarna så är det inte möjligt att bedöma om utbyggnaden är av ett sådant väsentligt samhällsintresse att jordbruksmark kan tas i anspråk.

Redan på den grunden finns det anledning att upphäva kommunens beslut att anta planen, dömer mark- och miljödomstolen.

Läs hela artikeln här (Betalvägg)

Tidskriften STAD: Den urbana normen

Tidskriften STAD nr 31 har temat ”Den urbana normen”. Från sidan 38 och framåt finns en intervju med föreningen Den Goda Jordens styrelseledamot Anders Larsson som arbetar på SLU med undervisning och forskning. I tidskriften hittar ni även mycket annat matnyttigt.

 

Tidskriften STAD – debatt och reflexion om urbana landskap ges ut av tankesmedjan Movium som arbetar med stadsutvecklingsfrågor och finns vid SLU.

Till toppen