Vi är nu fler än 600 medlemmar

Medlemsavgift för 2020 har nu betalats av 610 medlemmar

År 2019 betalade 623 medlemmar medlemsavgift.

Ett stort tack till er alla för ert stöd som ger oss möjligheter att driva kampen för åkermarkens bevarande och ger vår röst en större tyngd.

Hjälp gärna till att värva nya medlemmar i din bekantskapskrets. För att kunna göra vår röst hörd krävs det många stämmor.

Medlem blir du genom att betala in 200 kronor på bankgiro 5365-3283, glöm ej att meddela namn, adress och e-post. Du kan även lösa familjemedlemskap för 300 kronor eller studerandemedlemskap för 50 kronor. Det går också att betala med Swish nr 123 254 48 31.

Vi ser gärna att det bildas lokalavdelningar runt om i landet. Är du intresserad av att vara med och dra igång en lokalavdelning i dina hemtrakter kontakta oss så hjälper vi till med kontakter till andra medlemmar i din närhet.

Exploatering av jordbruksmark

John Andersson, som för Jordbruksverket utreder hur jordbruksmark kan graderas, skriver på plattformen ”Den svenska maten – om livsmedelsstrategin” om exploatering av jordbruksmark.

Frågan om exploatering av jordbruksmark är inte helt enkel. Å ena sidan är det viktigt att vi har bra mark att odla vår mat på och andra sidan är det viktigt att få bra och billiga bostäder.

Äganderätten till marken är en annan viktig aspekt. Bonden ska ju ha rätt att göra vad hen vill med sin mark. Mot detta står samhällets behov av att säkra livsmedel för sin befolkning.

Jordbruksverkets ståndpunkt när det gäller exploatering av jordbruksmark är att man ska följa lagstiftningen (så klart!)

I miljöbalkens 3 kapitel 4 paragraf står att:
Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Det innebär alltså att man, för varje område där man ska ta jordbruksmark och bygga på, ska undersöka följande:

Är marken brukningsvärd?
Är det väsentliga samhällsintressen?
Finns det annan mark att bygga på?
Först när dessa frågor är ordentligt utredda får man bygga på jordbruksmarken.

Men kommunerna uppfyller inte alltid lagstiftningen. Det var vår slutsats i en stor undersökning som Jordbruksverket genomförde 2013 av hur kommuner uppfyller lagstiftningen när man bygger större bostadsområden. Vår bedömning är att det har blivit bättre sedan dess men det finns fortfarande plats för förbättring.

Men hur vet man vad som är brukningsvärd jordbruksmark och vad som är väsentligt samhällsintresse?

Via olika rättsfall i domstolar tolkas och förtydligas lagstiftningen. När det gäller dessa frågor är det framför allt de domar som kommer från miljööverdomstolen som ger vägledning. Under sommaren 2020 fattade miljööverdomstolen tre avgöranden som förtydligar vad som är brukningsvärd jordbruksmark. Här kan du hitta ett referat och analys över dessa domar: Fastighetstaxeringen inte längre avgörande för bedömningen av brukningsvärd jordbruksmark

För att en mark ska vara brukningsvärd ska den:

ha brukats i närtid
ingå i ett sammanhängande jordbrukslandskap som brukats.

När det gäller vad som är väsentligt samhällsintresse säger förarbetena till lagstiftningen att bostadsområden är väsentligt samhällsintresse. Däremot är inte enskilda enbostadshus väsentligt samhällsintresse. Det har under senare år kommit flera domar där man fått avslag på att bygga en eller några få villor på jordbruksmark. Däremot kan kommuner få bygga större villaområden. Inte helt logiskt och lite som att sila mygg och svälja kameler tycker jag.

Jordbruksverket skulle som första steg vilja se en ändring i lagstiftningen så att länsstyrelsen får möjlighet att stoppa planer som man anser bryter mot lagstiftningen om jordbruksmark. Det får man nämligen inte idag.

Fastighetstaxering och brukningsvärd jordbruksmark

Fastighetstaxeringen ska inte vara avgörande vid bedömningen av om mark är brukningsvärd jordbruksmark eller inte. Det har MÖD slagit fast i tre avgöranden och ändrar därmed tidigare praxis. Det är i stället markens läge, dess beskaffenhet och övriga omständigheter, varav fastighetstaxeringen är en sådan omständighet, som avgör om mark ska ses som brukningsvärd jordbruksmark. JP Infonets jurist Sara Löfqvist diskuterar avgörandena.

MÖD:s tidigare ställningstagande, att en fastighets taxering är avgörande för om den omfattas av 3 kap. 4 § MB, erbjöd ett förhållandevis enkelt sätt att bedöma fastigheter som inte är taxerade som lantbruksenheter. Var fastigheten inte taxerad lantbruksenhet var den inte heller brukningsvärd jordbruksmark och 3 kap. 4 § MB hindrade därför inte byggnation. MÖD nyanserar nu detta – möjligen för att den ansett att tidigare praxis lett till alltför hårdragna slutsatser – och konstaterar att fastighetstaxeringen endast är en av många omständigheter som kan vägas in i bedömningen av om mark är brukningsvärd jordbruksmark.

I de nu aktuella fallen är huvudsakligen två punkter avgörande: 

  1. Har marken brukats i närtid? 
  2. Vilket läge har marken och hur ser dess omgivning ut – ingår den i ett sammanhängande jordbrukslandskap som är brukat?

Uppfylls dessa punkter framstår fastighetstaxeringen enligt MÖD:s nya avgöranden inte spela någon roll.

Att konstatera är även att avgörandena inte innebär någon förenkling av bedömningen av brukningsvärd jordbruksmark, utan tillämpningssvårigheterna i det enskilda fallet består.

Läs hela artikeln på JP Infonet

Jönköping skyddar jordbruksmarken

SVT Jönköping med flera rapporterar att bostäder inte längre ska få byggas på jordbruksmark i Jönköpings kommun, Kommunfullmäktige sade under torsdagen ja till ett nytt styrdokument där jordbruksmark ska värderas högre och skyddas.

Koalitionen i Jönköping lade i våras fram förslaget om att jordbruksmarken i kommunen inte längre får användas till bostadsbyggande, istället ska skogsmark användas till nya bostadstomter.

– Det handlar bland annat om att vi vill stärka miljöarbetet och livsmedelsförsörjningen, har kommunalrådet Mona Forsberg (S), tidigare sagt till SVT. Dock vill hon inte att friluftsområden ska störas.

Läs SVT Jönköpings artikel här

Läs Jordbruksaktuellts artikel om beslutet här

Läs ATLs artikel om beslutet här

Läs Jönköping-Postens artikelserie om Jönköping och jordbruksmarken

Jönköpings kommuns beslut

Till minne av Harry Linnér

Föreningen Den Goda Jorden har mottagit en gåva om 3 200 kronor till Anders Stenströms minnesfond. Harry Linnér, som var medlem i föreningen, avled den 15 juni 2020. Gåvan kommer från de tidigare arbetskamraterna vid mark/växtinstitutionen, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) vid Ultuna, som gjorde en insamling under ledning av Professor Anna Mårtensson. 

Harry var styrelseledamot och föreningens sekreterare åren 2008 – 2010, då han på egen begäran önskade lämna dessa uppdrag. Han bistod också med faktaunderlag när informationsskriften ”Hopp för Åkermarken” utarbetades.   

Harry var agronomie doktor och statsagronom vid ovan nämnda institution. Han belönades också år 2013 med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) guldmedalj för ”hans utomordentligt viktiga arbete kring vattnets reglering och hushållning i jordbrukslandskapet”. 

Vi är tacksamma över gåvan men också för att den givits åt föreningen och dess arbete för att bevara åkermark för framtida generationers behov av livsmedel. Detta i en tid när SLU:s närliggande åkermarker – för utbildning, forskningsarbete och försök – är utsatt för hårt exploateringstryck. 

Guldklöver tilldelas Den Goda Jorden

2020 års Guldklöver från Centerpartiet Hallands Miljögrupper tilldelades Den Goda Jorden 200717 med motiveringen:

”Den Goda Jorden gör ett viktigt arbete för att Sveriges åkermark ska skyddas och bevaras, så att vårt framtida behov av livsmedel och energi kan tillgodoses. Deras arbete inspirerar många politiker och enskilda att på olika sätt söka ökad kunskap och driva frågan om vad som behöver göras för att säkerställa matproduktionen för framtida generationer.”

Prisutdelningen skedde på Berte Gård i Slöinge och Ordf Anne-Marie Lindén fick ta emot diplomet av Per Olsson (c). Efteråt bjöds det på kaffe och tårta.

Anne-Marié Lindén och Per Olsson (c).
Anne-Marie Lindén
Delar av DGJ:s styrelse och representanter från Centerpartiet Halland.

Ny dom förtydligar vad som räknas som brukningsvärd jordbruksmark

Den 9 juni kom en ny dom i Mark- och miljööverdomstolen som förtydligar vad som räknas som brukningsvärd jordbruksmark. De slår fast att fastighetstaxeringen inte har någon betydelse för vad som räknas som brukningsvärd jordbruksmark.

”Mark- och miljööverdomstolen bedömer att syftet med 3 kap. 4 § miljöbalken skulle förfelas om en annan taxering än lantbruksenhet ensamt skulle medföra att 3 kap. 4 § miljöbalken inte är tillämplig. Med hänsyn till detta och då någon uttrycklig hänvisning till fastighetstaxeringen inte återfinns i bestämmelsen finner Mark- och miljööverdomstolen att det förhållande att fastigheten i detta fall är taxerad som bebyggd småhusenhet inte utesluter en tillämpning av 3 kap. 4 § miljöbalken.

Detta ställningstagande innebär att Mark- och miljööverdomstolens bedömning är att fastighetstaxeringen, vare sig avsaknad av taxering eller taxering som eller annat än lantbruksenhet, inte är avgörande för om 3 kap. 4 § miljöbalken är tillämplig. Frågan vad som utgör brukningsvärd jordbruksmark i bestämmelsens mening ska bedömas med utgångspunkt i markens läge, dess beskaffenhet och övriga omständigheter, varav fastighetstaxeringen utgör en omständighet som ska beaktas.”

Läs hela domen här.