Låt åkermarken få ett lagligt skydd.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén och ordförande i LRF:s kommungrupp, Ängelholm Bengt Nilsson skriver idag i en debattartikel i HD, NST och Sydsvenskan att asfalterade ytor som vägar och parkeringsplatser kommer aldrig att producera något som människor kan leva av.

Åkermarken är en ändlig resurs. Låt den därför få ett lagligt skydd och inte som nu vara varje kommuns angelägenhet.

Hur åkermarken används måste samordnas regionalt, och helst nationellt. Jordbruksverket bör ha en mer aktiv roll när det gäller att slå vakt om åkermarken. Plan- och bygglagen behöver ändras så att länsstyrelserna får rätt att ingripa mot en detaljplan som strider mot Miljöbalkens regler om jordbruksmark.

Rent vatten och åkermark blir sannolikt två av de viktigaste resurserna i en icke alltför avlägsen framtid.

Läs hela debattartikeln här.

Nytt ärende till Mark- och miljööverdomstolen

Kils kommun har beslutat att driva ärendet om ett industriområde i Runnevål vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Om de ger prövningstillstånd kan det ge vägledning i hur mycket utredningar man kan kräva att en kommun gör av alternativa lokaliseringar.

För mer info i ärendet: https://sites.google.com/site/rungruppen/

Domstolsutslag till jordbruksmarkens fördel

Ännu ett domstolsutslag till jordbruksmarkens fördel, denna gången i Kils kommun i Värmland.

Mark- och miljödomstolen upphäver Kils kommuns beslut den 31 januari 2019, KF § 15, dnr KS17/260, att anta detaljplan för delar av fastigheterna Humletorp 4:1, Runnvålen 1:4, Sannerud 2:1 samt Södra Rävling 1:2 och 1:3 (Runnevåls industriområde).

Mer information hittar du på Runnevålsgruppens hemsida

Sammanställning över domslut i Mark- och miljööverdomstolen under 2019

Norstedts Juridik har gjort en sammanställning över domslut i Mark- och miljööverdomstolen under 2019 rörande brukningsvärd jordbruksmark.

I sju av de nio domar, från Mark- och miljööverdomstolen, som JUNO nyheter har skrivit om under 2019 som har gällt bedömningar enligt 3 kap. 4 § miljöbalken har Mark- och miljööverdomstolen bedömt att intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark väger tyngre än föreslagen bebyggelse och andra åtgärder.

Kan det vara så att intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark generellt ökar, så att marken ska kunna nyttjas för jordbruk och livsmedelsproduktion i ett längre tidsperspektiv?

Läs hela sammanställningen här.

Åkermark slukas av shoppingcenter

ATL rapporterar den 17 januari att vår åkermark slukas av shoppingcenter.

Svenskarnas shoppingyta per person är störst i Europa. Anders Larsson, forskare på SLU, är kritisk till att högavkastande jordbruksmark byggs sönder i Sverige och menar att det kan leda till ökad skövling av regnskog i andra länder.

En förklaring till att vi har mycket shoppingyta per person är att Sverige är ett till ytan stort land med få invånare. En annan förklaring, menar Anders Larsson, är att åkermark har ett svagt skydd i svensk lagstiftning i förhållande till många andra länder.

– Men takten som vi bygger sönder våra jordbruksmarker ökar globalt. Oavsett var vi befinner oss byggs vägar, järnvägar, flygplatser, bostäder och annat i en ständigt ökande takt, säger Anders Larsson, som också sitter med i styrelsen för föreningen Den Goda Jorden.

Men det finns exempel där kommuner gjort annorlunda. Uppsala kommun valde exempelvis nyligen att bygga verksamhet på en redan befintlig parkeringsplats och flyttade ner parkeringsplatserna under jord.

– Bara genom att använda våra onödigt stora externa handelsområden på ett bättre sätt skulle vi utan problem klara oss utan att ta mer jordbruksmark i anspråk de närmaste femtio åren, säger Anders Larsson.

Läs hela artikeln här.

Uppdatering pågår

På grund utav serverbyte kommer dengodajorden.se se annorlunda ut den närmsta tiden. En del länkar och bilder kommer inte fungera.

Studie om värdet av ekosystemtjänster och jordbruksmark.

Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC vid Lunds universitet rapporterar om en studie om värdet av ekosystemtjänster och jordbruksmark.

Som ett led i att försöka råda bot på situationen har Mark Brady och hans kollegor tagit fram en modell där ett ekonomiskt värde har satts på ekosystemtjänsterna, för att synliggöra hur viktiga de är. Även kommande generations behov av att kunna odla mat är medräknat. Modellen är tänk att vara ett stöd när politiker och tjänstemän ska ta beslut om förvaltandet av jordbruksmark – en resurs som berör oss alla.

– Fortsätter vi att utarma matjordens produktionspotential som idag övervältrar vi en stor kostnad på framtida generationer. Med miljövänligare metoder säkerställer vi att mat kan produceras även i framtiden, säger Mark Brady.

En webbbaserad modell som jordbrukare själva kan använda som beslutsunderlag finns redan sedan två år tillbaka. Genom denna kan lantbrukare lättare se hur olika jordbruksmetoder påverkar jorden och markens bördighet på sikt.

Läs mer här.

World Soil Day 5 december

Nu på torsdag den 5 december är det World Soil Day. Detta uppmärksammas på SLU Ultuna genom seminarier och utställningar som belyser bland annat värdet av jordbruksmark.

Här hittar du mer info om seminariet i Uppsala

Jord åt folket har uppmärksammat att SLU dock inte nämner i programmet att SLU Alnarp planerar att sälja 20 ha jordbruksmark till Lomma kommun 2019, för exploatering. Men det vill vi i Jord åt folket uppmärksamma.
Möt oss i Alnarpsbiblioteket, i sal Aralia, 17.30, 5 december.
Mer info finns på Facebook!

Lantbruksmedia uppmärksammar jordbruksmarken

På senare tid har det publicerats ledare i såväl ATL som Land Lantbruk som beskriver problematiken kring exploatering av brukningsvärd jordbruksmark. Dessutom publicerade Land Lantbruk fredagen den 29 november en artikel baserad på en intevju med John Andersson på Jordbruksverket. Han framför där Jordbruksverkets önskan om förändringar i Plan- och bygglagen. Förändringar som även vi framfört i ett brev till Miljö- och jordbruksutskottet.

I ledaren i ATL skriver Edvard Hollertz bland annat att:
Dagens stadsbyggnad bryter dock med historien och framstår som riggad till åkermarkens nackdel. Stadsnära trädbärande marker sparas ofta vid exploateringar, då de anses viktiga för friluftslivet eller för att de har kulturlämningar. Att bygga direkt på platt odlingsmark är däremot billigt. Även om det i längden inte är hållbart. Men många beslutsfattare blundar för allvaret.

För att fånga vad som står på spel när städerna erövrar gårdarnas jord kanske vi inte bör tala om åkermark, utan snarare om livsmedelsproducerande yta eller mark som kan ge oss mat. De begreppen fångar mer vad som i grunden är insatsen – vår försörjning av livsmedel.

Läs ledaren i ATL 5/11 här

Läs ledaren i Land Lantbruk 28/11 här

Läs artikeln i Land Lantbruk 29/11 här