Etikett: Livsmedelsförsörjning

LRF uppmärksammar World Soil Day

På sin hemsida publicerade LRF ett inlägg med anledning av FN:s World Soil Day den 5 december.

I Europa förstörs 24 kvadratmeter åkermark varje sekund. För att motverka förstöring av oersättlig matjord uppmärksammas FN:s World Soil Day den 5 december.

– Ett av de största hoten mot åkermark i Sverige är att kommunerna bebygger den och varje år exploateras cirka 600 hektar åkermark vilket innebär att mat inte längre kan produceras där. Jordbruksverket ger i en ny rapport till regeringen flera bra råd och anvisningar om hur skyddet från exploatering kan stärkas, säger Markus Hoffman, LRF:s expert på vatten- och växtnäring.

I en debattartikel ”Myndigheter bromsar tillgången till svensk mat” i Dagens Samhälle skriver Palle Borgström att fler myndigheter måste få i uppdrag att främja svensk livsmedelsproduktion. Bland annat måste fyra myndigheter som avgör vilken mark som ska användas till vad få detta uppdrag för att värna jordbruksmarken.

För det tredje borde myndigheter ges i uppdrag att värna jordbruksmarken. Jordbruksmarken är hjärtat i lantbruket och central för en ökad livsmedelsproduktion. Efterfrågan på platser att bebygga är stor, städer expanderar, köpcentrum byggs ofta på toppklassad åkermark och sökandet efter olika mineraler ökar. Vi vill att Sveriges Geologiska Undersökning, Bergsstaten, Boverket och Jordbruksverket i regleringsbreven får i uppdrag att säkra en långsiktig livsmedelsproduktion.

Läs hela inlägget ”Svensk matjord allt bördigare – men hotas av kommunernas byggplaner” här.

Berteboskonferensen 2018 ”Global Food Security”

År 2050 måste det finnas mer än 60 procent mer mat som folk har råd att betala och dessutom måste maten produceras hållbart! Professor Kenneth G. Cassman, mottagare av Bertebos-priset 2017, arrangerade tillsammans med KSLA Berteboskonferensen Global Food Security – ensuring sustainable food production at local to global scales i Falkenberg den 26–28 augusti.

Mer med mindre, det vill säga ökad effektivitet och nya produktionstekniker, är sannolikt en av lösningarna, men det kan även innebära kvalitet framför kvantitet. En ökning av arealen för odling av mat är sannolikt möjlig i Sverige, men frågan är global och lokala lösningar måste tas fram. Maten kan heller inte ta mer arbetstid från jordens befolkning än den redan gör.

– Världens åkermark växer med ca 11 miljoner ha mark varje år, men det är i huvudsak regnskog som får ge vika för soja till foder och palmolja till energi, säger Ken Cassman.
Att de kvarvarande globala skogarna borde få fortsätta att vara skogar, den saken är de flesta överens om, tillägger han. Samtidigt försämras eller försvinner 10 miljoner hektar
jordbruksmark varje år, bland annat genom erosion och under asfalt och betong. Vilket i sin tur också tvingar ut jordbruket på mer marginella marker som inte heller borde odlas upp.
– Det här är en tickande bomb, som vi nästan inte nämner ett ord om i den offentliga debatten, säger han.

Hela sammanfattningen av konferensen kan du ta del av här.

Rädda jordbruksmarken i Kumla

Den Goda Jorden stödjer denna namninsamling för att rädda jordbruksmarken i Kumla.

Vi protesterar mot förslaget att bebygga bördig jordbruksmark i Kumla kommuns förslag till ny Översiktsplan, förkortat ÖP 2040.

Vi ser inte behovet av ytterligare logistikcenter då Hallsbergs logistikcenter ligger bara några kilometer söder om Kumla och Örebros logistikcenter strax norrut.

Ett logistikcenter/industriområde, vid Kumlas södra infart från E20 vid Byrstatorp till järnvägen vid Via enligt förslaget, påverkar både djur, natur och människor i området med omnejd starkt negativt. Det förstör vår natur, försätter bosatta familjer i en ekonomiskt svår situation och ödelägger en stor areal förnämlig åkermark för vårt jordbruk. Jordbruksmark som ger oss svensk mat på bordet

Bebyggelse av bostäder på jordbruksmark i anslutning till tätorterna i kommunen måste ske restriktivt och ansvarsfullt. Det måste göras skillnad på bra mark och sämre mark samt byggas med hänsyn till tidigare bebyggelse.

Vi vill bevara vår fina Närkeslätt och vackra landsbygd. Vi är stolta över den och vill inte se den förstörd.

Stöd oss i kampen för bygdens, landets och planetens bästa.

Läs här för mer info!

Skriv under namninsamlingen här.

Anna-Lena Johansson

Jordbruksmarkens framtid

Länsstyrelsen i Jönköpings län har publicerat ett material kallat ”Jordbruksmarkens framtid”. Det är framtagit i samarbete med LRF, Jordbruksverket, Jönköpings kommun och Jönköpings läns museum.

Vår jordbruksmark är viktig för den lokala livsmedelsproduktionen. Samtidigt påverkas den tätortsnära jordbruksmarken av planer på bebyggelse för både industri, handel och bostäder.

Självförsörjningsgraden i Sverige har minskat dramatiskt från 90 till 50% sedan 1990-talet. Projektet ”Jordbruksmarkens framtid” syftar till att stärka kunskapen om odlingslandskapets värden och de ekosystemtjänster den ger (projektet har fokuserat på ekosystemtjänsten livsmedelsförsörjning).

Det framtagna materialet är tänkt att användas som underlag i olika beslutsprocesser. Vi vill med underlaget skapa en kunskapskälla om jordbruksmarkens värde för en ökad förståelse och möjlighet till konsumentpåverkan. De underlag som är framtagna, hoppas vi kunna ligga till grund för diskussioner om framtida resurshållande. Materialet ska även användas i handlingsplanerna för den regionala livsmedelsstrategin och som underlag till åtgärdsgenomförande av den gröna handlingsplanen.

Film
Se filmen ”Vår värdefulla jordbruksmark”; en animerad film på 2 min som lyfter de utmaningar som finns för jordbruksmarkens framtid och de behov som finns framöver.

Storymap
I vår storymap kan du fördjupa dig i frågorna som rör vår jordbruksmark. I materialet får du en historisk tillbakablick, nulägesanalys och framtidsutsikter. Här finns även diskussionsunderlag.

Storymap – Jordbruksmarkens framtid

Jordbruksverket vill ha bättre skydd av jordbruksmark

Jordbruksverket har redovisat det arbete som bedrivits för att underlätta kommunernas arbete med hantering av jordbruksmark i planprocessen, med målet att jordbruksmark inte ska användas för byggnation, hus och vägar i strid med miljöbalken.

Sammanfattning:
För fortsatt livsmedelsproduktion är det viktigt att jordbruksmarken inte exploateras i strid med miljöbalkens regler. I Sverige exploateras årligen cirka 600 hektar jordbruksmark, något som skett konstant under de senaste 20 åren. På senare tid har Mark- och miljööverdomstolen genom ett antal domar förtydligat praxis när det gäller möjligheterna att bygga på jordbruksmark. Både länsstyrelse och kommuner tycker att det saknas kunskap och vägledning om jordbruksmarken i planprocessen. Utifrån erfarenhet från ett genomfört miljömålsprojekt föreslår Jordbruksverket följande åtgärder:

1. Jordbruksverket avser att fortsätta sin dialog med kommunerna om exploatering av jordbruksmark.
2. Plan- och bygglagen bör ändras enligt SOU 2014:50 och då ge länsstyrelserna rätt att ingripa mot en plan som strider mot reglerna i miljöbalken om jordbruksmark.
3. Den 10-gradiga skalan från 1970-talet som används idag är inte aktuell och dessutom för grov för att användas vid kommunal planering. Denna bör tas bort.
4. Istället föreslår Jordbruksverket att Boverket bör få ett tydligare uppdrag att, i samråd med Jordbruksverket, ta fram ett vägledningsmaterial till länsstyrelserna om hur de ska vägleda kommunerna i arbetet med 3 kap 4 § miljöbalken. Parallellt med detta bör länsstyrelserna få i uppdrag att genomföra en inventering av jordbruksmarken med avseende på olika kvalitets- och kvantitetsparametrar och utifrån detta skapa ett regionalt kunskapsunderlag när det gäller jordbruksmarken i det egna länet.

I rapporten finns även en sammanfattning av rättsläget efter domar i Mark- och miljööverdomsolen, en presentation av aktuella domar och vad dessa leder till.

Läs hela rapporten här.

Odlingsstrategi i Södertälje

SVT Nyheter Södertälje rapporterar om odlingsstrategin som Södertälje kommun håller på att ta fram.
Läs hela artikeln här

För att säkra att det i framtiden finns odlingsbar mark i Södertälje tar kommunen fram en odlingsstrategi.
– Det gäller att agera nu, bebyggd jordbruksmark kan inte återställas, säger projektledaren Liselotte Löthagen.

Efter Norrtälje kommun är Södertälje den kommun i länet med mest odlingsbar mark, uppger samhällsplaneraren Liselotte Löthagen.

– Men ibland krockar olika intressen. Det handlar om att man å ena sidan vill bebygga kommunal mark, å andra sidan ha kvar jordbruksmark. Genom odlingsstrategin vill vi främja odling och bli en mer självförsörjande kommun med fokus på närodlat, säger Liselotte Löthagen.

Bra initiativ tycker vi i Den Goda Jorden och uppmanar alla landets kommuner att ta efter.

Remissutskick av Odlingsstrategi Södertälje kommun 2018-2030

Vetenskaplig artikel om jordbruksmarksförvaltning i Sverige

Elin Slätmo har publicerat en vetenskaplig artikel i tidskriften Rural Landscapes: Society, Environment, History om jordbruksmarksförvaltning i Sverige (på engelska) där hon bl a diskuterar begreppen nationell betydelse, brukningsvärd jordbruksmark och väsentligt samhällsintresse. Hon ser en motsättning mellan bevarande av mark för matproduktion å ena sidan, samt lokal (kommunal) delaktighet och beslutsfattande å andra sidan.

Läs artikeln här.

Den odlingsbara jorden är på väg att försvinna

Expressen uppmärksammar vårt beroende av jordbruksmark i en artikel där de bl a skriver:
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation har varnat för att vi bara har 60 år av jordbruk kvar – om den odlingsbara jorden fortsätter försvinna i samma takt som i dag.

Medan tiden är knapp och efterfrågan enorm tar det dessvärre 1 000 år för tre centimeter jord att bildas, skriver FN i en artikel i Scientific American.

Jorden försvinner i dag i tio till 20 gånger snabbare än takten som jorden hinner bildas, menar Thomas Kätterer, professor i marklära vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Läs hela artikeln här

Interpellationsdebatt om jordbruksmark

Tisdagen den 17 oktober debatterades en interpellation ”Den nya dragningen av E22” av Magnus Oscarsson (KD) till statsrådet Tomas Eneroth (S) med frågan; Vad tänker statsrådet göra för att infrastrukturprojekt, exempelvis vägar och järnvägar, i högre grad ska ta hänsyn till åkermark och vattenskyddsområden?

Föreningen LRF:riks och Jämjöborna var representerade på plats i riksdagshuset.

Här kan du nu i efterhand se interpellationsdebatten kring ”Den nya dragningen av E22”. Klicka här.

Två reflektioner:
Beredningen av riksintresseutredningen pågår fortfarande. Vi anser att de förslag som där förs fram för ett bättre skydd av jordbruksmarken borde beslutas om snarast.
Socialdemokraterna och kristdemokraterna är beredda att arbeta för en skärpning av Miljöbalken när det gäller skyddet av brukningsvärd jordbruksmark.

Sista skörden

Det handlar om ett av våra viktigaste ekosystem och en förutsättning för vår överlevnad. Planetens jordar är hotade. Den industriella livsmedelsproduktionen utarmar vår matjord, det påverkar näringsinnehållet i vår mat och näringsbrist kan vara orsaken till det vi kallar välfärdssjukdomar. Vi tömmer vårt jordkonto på dess kapital när vi behöver det som allra mest. Utan jord inget liv och utan liv ingen jord. En film av Tina-Marie Qwiberg.

Klicka här för att se filmen