Kategori: Anders Larsson

Åkermark slukas av shoppingcenter

ATL rapporterar den 17 januari att vår åkermark slukas av shoppingcenter.

Svenskarnas shoppingyta per person är störst i Europa. Anders Larsson, forskare på SLU, är kritisk till att högavkastande jordbruksmark byggs sönder i Sverige och menar att det kan leda till ökad skövling av regnskog i andra länder.

En förklaring till att vi har mycket shoppingyta per person är att Sverige är ett till ytan stort land med få invånare. En annan förklaring, menar Anders Larsson, är att åkermark har ett svagt skydd i svensk lagstiftning i förhållande till många andra länder.

– Men takten som vi bygger sönder våra jordbruksmarker ökar globalt. Oavsett var vi befinner oss byggs vägar, järnvägar, flygplatser, bostäder och annat i en ständigt ökande takt, säger Anders Larsson, som också sitter med i styrelsen för föreningen Den Goda Jorden.

Men det finns exempel där kommuner gjort annorlunda. Uppsala kommun valde exempelvis nyligen att bygga verksamhet på en redan befintlig parkeringsplats och flyttade ner parkeringsplatserna under jord.

– Bara genom att använda våra onödigt stora externa handelsområden på ett bättre sätt skulle vi utan problem klara oss utan att ta mer jordbruksmark i anspråk de närmaste femtio åren, säger Anders Larsson.

Läs hela artikeln här.

Forskare: Skyddsnivån på åkermark måste höjas

Sverige har Europas svagaste lagar när det gäller att skydda åkermark. Och många gånger hittas det ändå kryphål. Det menar Anders Larsson, lektor på SLU och styrelseledamot i Den Goda Jorden i en intervju i ATL.

I ett europeiskt perspektiv tillhör Sverige de sämsta i klassen, anser han:
– Vi har absolut mest asfalt per person i detta glesbefolkade land. Att bygga på jordbruksmark är totalt onödigt.
Anledningen till att åkrar ändå förvandlas till bostads- och industrimark beror bland annat på kortsiktigt agerande politiker, menar han.
– Det redan svaga lagskydd som finns för jordbruksmark är det ändå ingen som följer.

Vad händer om allt mer åkermark fortsätter att bebyggas?
– Så länge vi är ett rikt land: ingenting. Då har vi råd och möjlighet att köpa mat på andra marknader. Men när det blir en större kris och vi blir mer utlämnade till oss själva, då blir det problem.
– Det är därför frågan är så viktig. Skyddsnivån på åkermark måste höjas. Politikerna har pratat i 20 år om att jordbruksmarken borde vara ett riksintresse. Nu är det dags att inte bara säga något, utan göra något, säger Anders Larsson.

Hela artikeln hittar du här dock bakom betalvägg.

Den bästa jorden – Den bästa maten

Den bästa jorden – Den bästa maten
Hur utveckla och skydda åkerjorden i Skåne och i Lunds kommun?

Stadshallen, Stortorget i Lund
måndag 9 april 2018, kl 17-20

Offentligt möte i Lunds Stadshall med forskare, företagare och planerare om det svåra att utveckla och skydda den allra bästa åkerjorden i Skåne och i Lund. Vart är vi på väg när 2 270 hektar av god åkermark i Lunds kommun tagits ur bruk på bara 25 år?

Programmet hittar du här

Debattartikel om Skånes städer och åkermarken

Att bevara det som är värdefullt genom att bygga smartare, effektivare – tätare – är fullt möjligt utomlands och borde vara det även i Sverige. Det skriver en grupp landskapsarkitekter, planerare och studenter som arbetar med frågor kring åkermark i en debattartikel i Sydsvenskan med rubriken ”Förutom att Skånes städer ligger på värdefull mark, är de slösaktigt byggda.”.

Läs debattartikeln här.

Presentationer från seminariet den 4 oktober

Här kan ni nu ta del av de presentationer som föreläsarna använde vid seminariet ”Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet” på Alnarp den 4 oktober.

Utvecklingen inom jordbruket under senare år
Harald Svensson, Jordbruksverket

Skydd mot exploatering av jordbruksmark i Sverige och t.ex Danmark.Rättsfall.
Anders Larsson, SLU Alnarp

Exploatering av jordbruksmark för infrastruktur, bostäder och verksamheter
John Andersson, Jordbruksverket

Hushållning med jordbruksmarken i den kommunala planeringen – exempelSkåne
Elisabeth Weber, Länsstyrelsen Skåne

Så gick det med vårt företag – exempel
Eva Goransson, Nordanå

Nyodling – potential och lönsamhet
Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Jordbruksmark i strategisk planering – exempel från Landskrona stad
Mattias Schriever-Abeln, Landskrona stad