Kategori: Pressmeddelande

Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Pressmeddelande från Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter, Ormesta, Örebro.

Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Byggnadsnämnden i Örebro fattade beslut om att bygga på åkermark i Ormesta. Detta överklagades då det enligt miljöbalken är olagligt att bygga på åkermark. Örebro kommunen försökte med det orimliga påståendet att marken inte ens var brukningsvärd åkermark enligt 3:4 MB. I miljöbalken står förvisso att man kan bygga på åkermark om andra
samhällsintressen överväger. Bra bostäder för alla är ett viktigt samhällsintresse men det kan inte vara viktigare än mat. Och enligt miljöbalken måste kommunen i så fall visa att det inte finns andra ställen de kan bygga på vilket kommunen inte har gjort. Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt beslöt upphäva kommunens antagande av
detaljplanen. (Mål nr P 6702-18)

I kommunens egen inlaga om begäran av prövningstillstånd framgår att det finns mark som varken är åker eller skog som kommunen också planerat att bygga på. Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt har nu avslagit kommunens begäran om prövningstillstånd varför mark- och miljödomstolens dom står fast. (Mål nr P 7075-19)

Vi ser denna prejudicerande dom som en viktig signal till alla kommuner att vi precis som miljöbalken säger måste värna om åkermark, men även skog, med tanke på den klimat- och mat-kris vi befinner oss i. Sverige är inte självförsörjande på mat. De måste bli stopp att bygga på åker- och skogsmark. Vi måste bygga smartare och mindre och inte låta städer växa på matproduktionens bekostnad.

Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter
Ormesta 521 705 Örebro
pilotti.jan(a)gmail.com sofia.thoresdotter(a)gmail.com

Insändare i Nerikes Allehanda skriven av Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter
Dom Mål nr P 6702-18 Mark- och miljödomstolen 2019-06-10
Svea HR P 7075-19 Aktbil 3, Utvecklande av talan från Öreb
P7075-19 Yttrande över kommunens överklagan aktbil 3
Dom Mark-och miljööverdomstolen 11 oktober 2019

Jordbruksmarken exploateras i samma takt som tidigare

Jordbruksverket presenterar rapporten ”Exploatering av jordbruksmark 2011-2015” med följande pressmeddelande.

Jordbruksmarken exploateras främst för att bygga bostäder och företag. 2011-2015 exploaterades runt 3000 hektar jordbruksmark, ungefär lika mycket som föregående femårsperiod, visar ny statistik från Jordbruksverket. Mest jordbruksmark försvinner i Skåne.

Statistiken visar att jordbruksmark exploateras i samma omfattning som tidigare. Största ökningen jämfört med föregående femårsperiod har skett i Östergötland.

Mark försvinner i de bördiga slättlandskapen
Störst areal jordbruksmark exploateras i Skåne, 672 hektar, Västra Götaland, 439 hektar och Östergötland, 321 hektar. Detta är län med mycket jordbruksmark. Ser man till exploaterad jordbruksmark i relation till den totala arealen jordbruksmark i länet är det Halland som har högst exploatering med 1,7 promille. På kommunal nivå är det Linköping som har exploaterat mest jordbruksmark, 118 hektar, och som andel av kommunens jordbruksmark är det Järfälla som exploaterat 3,82 procent.

Krav på långsiktigt resurstänkande
De främsta orsakerna till exploateringen är byggande av bostäder, industrilokaler av olika slag, vägar, järnvägar och täkter. Jordbruksmarken är en naturresurs som om den förvaltas rätt kan förse oss med livsmedel under lång tid framåt. Det långa tidsperspektivet blir en utmaning när andra intressen som bostäder och infrastruktur har mera omedelbara behov.

Kommunerna kan få vägledning
Jordbruksverket driver tillsammans med Boverket och länsstyrelserna ett projekt med syfte att ge råd och information till kommunerna om jordbruksmarken. Dessutom har Jordbruksverket tagit fram informationsbroschyrer som beskriver hur arbetet med jordbruksmarken kan genomföras på kommunal nivå.

Mer information
Läs rapporten Exploatering av jordbruksmark 2011 – 2015

Pressmeddelande – Den Goda Jorden etablerar sig på Gotland

Nu finns föreningen Den Goda Jorden representerad på Gotland. Ekologen och frilansjournalisten Nils-Erik Norrby, Västerhejde, är kontaktombud för föreningen på Gotland. Föreningen förmedlar kunskap om åkermarkens stora betydelse för kommande generationers mat- och energiproduktion, samt arbetar för att skydda åkermark från att bli förstörd för all framtid. Föreningen Den Goda Jorden har sedan tidigare regionavdelningar i Skåne och Mälardalen, samt kommungrupper i några av de halländska kommunerna och totalt ca 700 medlemmar över hela landet.

Ett aktuellt fall på Gotland där jordbruksmark exploateras är vid Tofta skjutfält där Fortifikationsverket fått ett tillfälligt bygglov för att uppföra kontorsbaracker på brukad åkermark som en del i etableringen av en stridsgrupp på Gotland. Byggnadsnämndens bedömning är att åkermarken kan återställas till jordbruksmark när barackerna flyttas. Frågan är om Fortifikationsverket och/eller kommunen har den kunskap som behövs för att hantera förvaring av matjord och återställandet av jordbruksmarken på ett sådant sätt att odlingsförhållandena blir de samma som innan bortschaktningen av matjorden.

Fortifikationsverket planerar ytterligare exploatering av åkermark på Tofta skjutfält i syfte att anlägga en infiltrationsdamm för spolvatten vid rengöring av stridsfordon.

Föreningen den Goda Jorden hoppas på en öppen dialog med allmänhet, förtroendevalda, myndigheter och företag på Gotland gällande hur jordbruksmarken på ön kan bevaras för framtida generationer. Detta i synnerhet med tanke på den betydelse jordbruket har på Gotland och för Sveriges livsmedelsförsörjning.

Hans Andersson
Den Goda Jorden, ordförande
0704 – 40 15 37

Nils-Erik Norrby
Den Goda Jorden, kontaktombud för Gotland
072 525 18 48