Samrådsyttrande över Trafikverkets förslag till ny stambana Hässleholm – Lund

Föreningen Den Goda Jorden anser att det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en prövning av de olika alternativen mot 3 kap. 4 § miljöbalken som underlag för regeringens kommande beslut och då särskilt belysa:

  1. Hur stor areal jordbruksmark som tas i anspråk permanent resp. temporärt under byggtiden.
  2. En plan för återanvändning av i vart fall matjordslagret där jorden i första hand ska användas för bördighetsförbättrande åtgärder i jordbruket.
  3. En värdering av påverkan på jordbruksmarkens vattenhållande förmåga och markavvattningen inom influensområdet för järnvägssträckningen.
  4. En värdering av påverkan i form av fragmentisering av jordbruksarealen, markpackning av temporärt utnyttjad jordbruksmark, försvårat brukande och försämrad tillgänglighet.

Resultatet av analysen bör summeras i en beräkning av den årliga skördeförlusten på den påverkade jordbruksmarken.

Föreningen vill avslutningsvis rekommendera ett studium av det engelska järnvägsprojektet HS2 ( https://www.hs2.org.uk/ ) särskilt vad gäller minimering av intrånget i landskapet och olika kompensationsåtgärder.

Läs hela yttrandet här

Av |2021-03-02T10:04:28+01:002021-03-02|Föreningen, Järnväg, Okategoriserade, Skåne, Yttrande|1 kommentar

Bullervallen i Lomma

Den Goda Jorden överklagade planerna på att anlägga en bullervallen längs E6 öster om Lomma. Överklagan prövades i förvaltningsrätten som meddelade att föreningen inte hade rätt att överklaga. I överklagan förordade föreningen istället andra lösningar för att lösa bullerproblemet.

I ett pressmeddelande från Lomma kommun meddelas nu:
Kommunstyrelsen beslutade i juni 2020 att ta emot massor från Trafikverket till en bullervall längs E6:an utanför Lomma. Möjligheten att på kort tid uppföra en bullervall har nu prövats men nödvändiga tillstånd för vallen har inte erhållits och bullret behöver därför minskas genom andra åtgärder.

Läs hela pressmeddelandet här.

Av |2021-03-02T09:56:47+01:002021-03-02|Föreningen, Framsteg, Okategoriserade, Skåne|0 kommentarer

Matnyttig insändare i Sydsvenskan

En mycket bra insändare i Sydsvenskan den 20 februari “Sätt stopp när det inte finns mer lämplig mark att bygga ut orterna på” från Emeli Magnusson, Miljöinspektör och Löddebo. Hon skriver bland annat:
Siffror är bra och kan ge en bättre överblick. Här kommer en kalkyl på vad vi går miste om varje år på den ytan som ni väljer att bebygga.
Totalt skövlas 51 hektar åkermark klass 9 av 10. Snittskörden 2019 för vete var 8,8 ton per hektar för Skåne. Av detta kan bakas 431 731 bröd per år, vilket räcker till 7 574 personers årsförbrukning av bröd!
Hela Löddeköpinges och Högs befolknings årsförbrukning av bröd går alltså förlorad, varje år för all tid framöver (siffror hämtade från scb.se).
Så visste ni detta när ni valde att skövla och förstöra 51 hektar av världens bästa åkermark?
Dagens detaljplaner och investeringar som tas fram i kommunen är inte för framtida generationer eller nuvarande boende i kommunen. Planerna har ett föråldrat upplägg och utförande. Det blir tydligt i detaljplanerna som röstas igenom att de ledande i vår kommun inte förstår vilket […]

Yttrande över detaljplan i Trelleborg (fängelset)

Den Goda Jorden ideell förening har idag skickat in ett yttrande över detaljplan 269 för kriminalvårdsanläggning och växthusanläggning på del av Dalköpinge 2:1 m fl. i Trelleborgs kommun.

Föreningen Den Goda Jorden motsätter sig den del av detaljplanen som rör exploatering av åkermark i syfte att möjliggöra en kriminalvårdsanläggning. Föreningen anser att kommunen inte visat att det väsentliga samhällsintresse som en kriminalvårdsanläggning utgör kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Därmed är detaljplaneförslaget inte förenligt med 3 kap. 4 § miljöbalken.

Vidare vill föreningen att en bedömning av möjligheten att i framtiden återställa den jordbruksmark som avses tas i anspråk till växthus infogas i detaljplanen.

Läs hela yttrandet här.

Lundaförslag om jordbruksmarken

Hanna-Louise Aasen har lämna in ett Lundaförslag “Förbjud detaljplanerat byggande på värdefull åkermark!”  som du som är folkbokförd i Lunds kommun kan rösta på fram till den 26 juni.

Det är säkert fler kommuner som tar emot förslag från kommuninnevånarna, så varför inte skicka in ett liknande förslag i din kommun.

 

Ska Sverige lyckas med att öka landets självförsörjningsgrad behöver jordbruksmarken skyddas innan det är för sent.

Maria Gardfjell (MP), riksdagsledamot och första vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, Anne-Marie Lindén, ordförande för Miljöpartiet i Ängelholm och Lena Östholm Munkberg (MP), ersättare i Helsingborgs kommunfullmäktige skriver i en debatt artikel i Sydsvenskan att:

En nationell samordning av markanvändningen skulle kunna vara i konflikt med Sveriges kommunala självstyre, men en samordning är nödvändig. När städer som Malmö, Lund och Helsingborg har behov av fler bostäder och mer industrimark borde det oftare gå att lösa genom samverkan med närliggande kommuner. På så sätt får mindre orter en möjlighet att växa sig starka.

När marken väl bebyggts eller asfalterats går den aldrig att återställa. Idag har kommunerna inget stöd i lagen för att stoppa exploateringen av jordbruksmark. År 2013 föreslog Jordbruksverket en skärpning av plan- och bygglagen, PBL, och Miljöbalken för att ge länsstyrelserna ökade möjligheter att ingripa och stoppa exploateringen. Men förslaget fick inget gehör hos riksdag och regering. Därmed förstörs en allt större del av landets jordbruksmark.

Ska Sverige lyckas med att öka landets självförsörjningsgrad behöver jordbruksmarken skyddas innan det är för sent.

Läs hela debattartikeln här.

Låt åkermarken få ett lagligt skydd.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén och ordförande i LRF:s kommungrupp, Ängelholm Bengt Nilsson skriver idag i en debattartikel i HD, NST och Sydsvenskan att asfalterade ytor som vägar och parkeringsplatser kommer aldrig att producera något som människor kan leva av.

Åkermarken är en ändlig resurs. Låt den därför få ett lagligt skydd och inte som nu vara varje kommuns angelägenhet.

Hur åkermarken används måste samordnas regionalt, och helst nationellt. Jordbruksverket bör ha en mer aktiv roll när det gäller att slå vakt om åkermarken. Plan- och bygglagen behöver ändras så att länsstyrelserna får rätt att ingripa mot en detaljplan som strider mot Miljöbalkens regler om jordbruksmark.

Rent vatten och åkermark blir sannolikt två av de viktigaste resurserna i en icke alltför avlägsen framtid.

Läs hela debattartikeln här.

World Soil Day 5 december

Nu på torsdag den 5 december är det World Soil Day. Detta uppmärksammas på SLU Ultuna genom seminarier och utställningar som belyser bland annat värdet av jordbruksmark.

Här hittar du mer info om seminariet i Uppsala

Jord åt folket har uppmärksammat att SLU dock inte nämner i programmet att SLU Alnarp planerar att sälja 20 ha jordbruksmark till Lomma kommun 2019, för exploatering. Men det vill vi i Jord åt folket uppmärksamma.
Möt oss i Alnarpsbiblioteket, i sal Aralia, 17.30, 5 december.
Mer info finns på Facebook!

Yttrande över förslag till översiktsplan i Staffanstorp

Föreningen Den Goda Jorden har lämnat in ett yttrande över förslag till ny översiktsplan (Livsoas 2039) samt fördjupad översiktsplan för Flackarp-Höjebromölla, Staffanstorp

Föreningen Den Goda Jorden har synpunkter gällande ovanstående ÖP och FÖP enligt de skäl som anges nedan.

Föreningen anser att översiktsplan (Livsoas 2039), fördjupad översiktsplan (Flackarp-Höjebromölla) och tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) inte är förenliga med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.I dokumenten saknas en utredning av alternativa lokaliseringsmöjligheter för samtliga verksamhetsområden, bostadsområden mm. som planeras byggas på den brukningsvärda jordbruksmarken (sannolikt den mest brukningsvärda i hela Sverige), vilken på ett klargörande och transparent sätt belyser vilka för- och nackdelar som föreligger gällande alternativa utvecklingsområden alt. inventering av redan hårdgjorda ytor lämpliga för förtätning. Exempelvis bör många av de befintliga parkeringsytorna och verksamhetsytorna i Staffanstorps kommun kunna förtätas avsevärt, vilket i sin tur kan leda till faktiska förbättringar gällande många stadsmiljökvaliteter samtidigt som jordbruksmarkernas värden bevaras. Jordbruksverkets […]

Till toppen