Ny rapport om exploatering av jordbruksmark

Jordbruksverket har publicerat en ny rapport ”Exploatering av jordbruksmark 2016-2020”.

Under perioden 2016 – 2020 exploaterades i Sverige drygt 3 000 hektar jordbruksmark, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna. Störst exploatering har skett i Skåne. Byggande av bostäder är den främsta orsaken till att jordbruksmark exploateras.

– När åkermark omvandlats till järnväg, hus eller asfalt går den sedan aldrig att få tillbaka. Målet i den nationella livsmedelsstrategin är bland annat att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Att svensk åkermark fortsätter att försvinna är oroande eftersom den är en viktig resurs inför framtiden. Inte minst eftersom klimatförändringarna bidrar till ytterligare utmaningar. Den här rapporten ger kommunerna en möjlighet att öka sin kunskap om jordbruksmark och exploatering, säger utredaren John Andersson.

En större del av exploateringen har bestått av byggande av bostäder kring landets tätorter än under tidigare perioder. Samtidigt fortsätter trenden att mindre arealer tas i anspråk för byggande av vägar eller järnvägar.

Skåne och Västra Götaland är de län där mest exploatering har skett under perioden, precis som under tidigare år. Störst ökning från föregående period har skett i Uppsala län, där cirka 116 hektar jordbruksmark exploaterats. Det […]

Brukningsvärd jordbruksmark

Länsstyrelsen i Kronoberg har tagit fram ett kunskapsunderlag om brukningsvärd jord­bruksmark till stöd för samhällsplanerare och handläggare inom kommuner och länsstyrel­sen. Materialet ska användas för att få en gemensam grundsyn kring värdet av jordbruksmark, öka kunskapen om jordbruksmarkens värden och underlätta hanteringen av olika ärenden som berör jordbruksmark.

Skriften är uppdelad i två delar, den första är ett övergripande kunskapsunderlag för jordbruksmark och den andra är rekommendationer vid bevarande av jordbruksmark. I del ett beskrivs varför jordbruksmarken är värdefull ur ett samhällsperspektiv, hur jordbruket ser ut i Kronoberg och hur markanvändningen har ändrats med tiden. I del två beskrivs hur jordbruksmarken kan tas i beaktande i den kommunala planeringsprocessen och vad som gäller när jordbruksmarken tas ur produktion.

Läs skriften här.

World Soil Day 5 december

Med anledning av att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO idag firar World Soil Day publicerar LRF ett inlägg på sin hemsida om en ny rapport från Europeiska miljöbyrån EEA.  I rapporten har de studerat klimatförändringarnas påverkan på jordbruksmarken i Europa. Enligt beräkningarna kommer svensk jordbruksmark att öka mest i värde i Europa till 2070 i och med klimatförändringen.

Även om vi inte blir opåverkade av klimatförändringen, så är det i Skandinavien, framförallt i Sverige, som man kan odla i framtiden medan stora matproducerande länder som Spanien och Italien drabbas hårt av ett skiftande och oberäkneligt klimat med svår torka.

LRF ställer sig frågan om jordbruk är en framtidsbransch i Sverige?

Nja, säger politiken och visar det genom att ofta betrakta verksamheten som miljöbelastande, även om livsmedelsproduktionen klassats som samhällsviktig i pandemin. Det är också med lätthet man tar åkermark i anspråk för bebyggelse, ett problem i flera av LRFs regioner.

LRF avslutar med att ställa några krav på politiken, nämligen att politiken sätter ett högre värde på jordbruksmarken, redan idag, och bland annat:
• Inte ytterligare minskar utrymmet för framtidens fotosyntes.

Ett krav som vi i Den Goda Jorden helhjärtat ställer oss bakom.

Av |2020-12-08T16:04:26+01:002020-12-05|EU, Globalt, LRF, Rapport|0 kommentarer

Sveriges självförsörjningsgrad?

Frågan om Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel dyker ofta upp i debatten. Vad som egentligen avses är många gånger svårt att bena ut. Vi har hittat dessa båda dokument från Jordbrukverket och LRF för att försöka bringa lite klarhet i frågan.

Läs Jordbruksverkets rapport ”Hur stor andel av livsmedlen som säljs på
marknaden är producerade i Sverige?” här.

Läs LRF:s rapport ”Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel” här.

Ny skrift: Landskap – ett vidsträckt begrepp (KSLAT nr 5-2019)

Landskap – ett vidsträckt begrepp
En antologi om landskap
Förvaltningen av mark och landskap präglas av snävt sektorstänkande som hotar landskapets olika värden. KSLA:s Landskapskommitté lyfter fram betydelsen av en helhetssyn för alla som arbetar med landskap i skötsel och förvaltning, och behovet av en nationell landskapsstrategi.

En sådan strategi skulle ge bättre förståelse och hantering av viktiga processer, som rör biologisk mångfald och klimatpåverkan. Den skulle också vara till hjälp vid val av produktionsmetoder såväl som integrerade systemeffekter och vid urval av områden med höga natur- och kulturvärden och estetiska värden.

Med denna antologi avslutar Landskapskommittén sitt arbete. Artiklarnas olika ämnesområden speglar författarnas olika utgångspunkter och komplexiteten i synen på landskapet. Ändå kommer behovet av en mer helhetsmässig syn på landskap tydligt fram.

Landskapskommittén hoppas att antologin ska bli en intressant ögonöppnare för nya tankesätt för landskapets skydd och förvaltning.

Redaktör: Margareta Ihse

Beställ skriften eller hämta den som pdf här

Skriften kommer att presenteras vid Landskapsforum 2015 hos KSLA den 15 november.
Välkommen dit!

Av |2019-10-23T12:09:37+02:002019-10-23|KSLA, Rapport, Seminarium|0 kommentarer

Planeringsunderlag brukningsvärd jordbruksmark

Under 2018 genomförde Länsstyrelsen Norrbotten projektet ”Planeringsunderlag brukningsvärd jordbruksmark”. Resultatet är en vägledning, eller kokbok om man så vill, över hur värdering av jordbruksmark kan göras i ett planeringsskede.

Rapporten innehåller också en översiktlig kartläggning över var den brukningsvärda jordbruksmarken finns i länet. Den beskriver även förutsättningarna för livsmedelsproduktion i länets olika kommuner.

Syftet är att få en mer enhetlig syn på vad som är brukningsvärd jordbruksmark och vilka faktorer man bör ta hänsyn till om jordbruksmark ändå måste exploateras.

Länsstyrelsen hoppas att rapporten ska vara ett användbart verktyg för den kommunala planeringen och ett steg på vägen mot att sluta exploatera jordbruksmark på felaktiga grunder. Det är på jordbruksmark vår mat produceras och vi måste vara rädda om den.

Du kan beställa en pdf av rapporten ”Planeringsunderlag brukningsvärd jordbruksmark” här.

Av |2021-03-22T10:57:08+01:002019-03-15|Kommunal planering, Norrland, Rapport|0 kommentarer

Föreningens synpunkter på Jordbruksverkets rapport om exploatering av jordbruksmark

Föreningen Den Goda Jorden har tagit del av Jordbruksverkets rapport till regeringen om exploatering av jordbruksmark. Vi delar i huvudsak verkets bedömning att kommunerna ofta exploaterar jordbruksmark utan att göra de avvägningar som miljöbalken kräver och ser ingen större förbättring trots att problemet påtalats under många år.

Läs våra synpunkter här.

Jordbruksverket vill ha bättre skydd av jordbruksmark

Jordbruksverket har redovisat det arbete som bedrivits för att underlätta kommunernas arbete med hantering av jordbruksmark i planprocessen, med målet att jordbruksmark inte ska användas för byggnation, hus och vägar i strid med miljöbalken.

Sammanfattning:
För fortsatt livsmedelsproduktion är det viktigt att jordbruksmarken inte exploateras i strid med miljöbalkens regler. I Sverige exploateras årligen cirka 600 hektar jordbruksmark, något som skett konstant under de senaste 20 åren. På senare tid har Mark- och miljööverdomstolen genom ett antal domar förtydligat praxis när det gäller möjligheterna att bygga på jordbruksmark. Både länsstyrelse och kommuner tycker att det saknas kunskap och vägledning om jordbruksmarken i planprocessen. Utifrån erfarenhet från ett genomfört miljömålsprojekt föreslår Jordbruksverket följande åtgärder:

1. Jordbruksverket avser att fortsätta sin dialog med kommunerna om exploatering av jordbruksmark.
2. Plan- och bygglagen bör ändras enligt SOU 2014:50 och då ge länsstyrelserna rätt att ingripa mot en plan som strider mot reglerna i miljöbalken om jordbruksmark.
3. Den 10-gradiga skalan från 1970-talet som används idag är inte aktuell och dessutom för grov för att användas vid kommunal planering. Denna bör tas bort.
4. Istället föreslår Jordbruksverket att Boverket bör få ett tydligare uppdrag att, i samråd med Jordbruksverket, ta […]

Till toppen