Enkät till Länsstyrelserna

Med hänsyn till det nya rättsläget som ett sextiotal nya domar i Mark- och miljööverdomstolem resulterat i är det märkligt att kommunernas exploatering av jordbruksmark fortsätter i betydande omfattning utan hänsyn till den restriktiva bedömning som framgår av MÖD:s domar.

Den Goda Jorden har därförunder våren skickat ut en enkät till Länsstyrelserna med två korta frågor för att få en överblick över ställningstaganden vad avser exploatering av jordbruksmark.

1. Har länsstyrelsen i policydokument eller skriftlig vägledning till kommunerna informerat om kommunernas skyldighet att i sin planering tillämpa 3 kap. 4 § miljöbalken med utgångspunkt i de domar som avkunnats av Mark- och miljööverdomstolen?

2. Framgår regelmässigt av länsstyrelsens samrådsyttranden över detaljplaner som berör jordbruksmark att kommunen har en skyldighet att pröva planförslaget mot 3 kap. 4 § miljöbalken?

Länsstyrelserna ombads besvara frågorna med ja eller nej, eventuellt med åtföljande kommentarer. Länkar till vägledningar och yttranden som belyser länsstyrelsens ställningstaganden fick gärna bifogas.

Resultaten i sammanfattning med kommentarer hittar ni här.

Enligt Den Goda Jordens bedömning borde en vägledning för utredningen av olika utbyggnadsalternativ belysas med hänsyn till relevanta aspekter t.ex. vägnät, vatten och avlopp, ekonomiska aspekter etc. vara till stor hjälp för kommunerna. Frågan om möjliga lokaliseringsalternativ bör rimligen lyftas redan i översiktsplanen och inför […]

Värna brukningsvärd jordbruksmark i Kalmar län

Hushållningssällskapet har på uppdrag av Länsstyrelsen tagit fram rapporten ”Planeringsunderlag för brukningsvärd åkermark i Kalmar län” för att lyfta vad som kan klassas som brukningsvärd jordbruksmark i Kalmar län, både i nutid och framtid.

Kalmar län är en tillväxtregion med behov av mark till bland annat nya bostäder, industrier och infrastruktur, samtidigt som regionen har bland de mest produktiva jordbruksmarkerna i Sverige. Detta har betydelse för livsmedelsproduktionen både regionalt och nationellt. Jordbruksmark är ofta attraktivt att bygga på eller exploatera för annan användning än livsmedelsproduktion. Ofta tas inte stora arealer i anspråk per exploateringstillfälle, men sammantaget blir det betydande arealer som oåterkalleligt försvinner.

– Mot bakgrund av de senaste årens svåra torka, vatten- och foderbrist så är rapporten av mycket stor vikt. Vi behöver värna den bördigaste åkermarken för att säkra livsmedelsförsörjningen i ett förändrat klimat, säger landsbygdsdirektör Karin Bergman. Den är också viktigt ur ett krisberedskapsperspektiv. En ökad självförsörjningsgrad av livsmedel är ett uttalat mål i den nationella livsmedelsstrategin.

I Kalmar län exploateras jordbruksmark för bland annat utbyggnad av tätorter, industrier och infrastruktur. I en enkätundersökning till länets kommuner framkom att de flesta inte har någon övergripande strategi att bevara […]

Av |2022-03-20T17:14:45+01:002022-03-20|Kommunal planering, Rapport|0 kommentarer

Jordbruket och självförsörjningen

Den Goda Jorden har låtit Peter Einarsson ta fram en rapport över Sveriges självförsörjning av jordbruksprosukter ”Jordbruket och självförsörjningen – Tre perspektiv på Sveriges importberoende”.

Sedan Sverige blev EU-medlem 1995 har nettoimporten av jordbruksprodukter vuxit snabbt och det svenska jordbrukets andel av livsmedelsförsörjningen har stadigt minskat.
Det här var en förväntad effekt av den fria handeln inom EU, och väckte till en början inte mycket diskussion. Men idag ifrågasätts den sjunkande självförsörjningsgraden allt oftare ur tre olika men delvis överlappande perspektiv:

  • Lantbrukets ekonomi. Krympande svenska marknadsandelar försämrar en redan svag lönsamhet i lantbruksföretagen och minskar lantbrukets bidrag till samhällsekonomin.
  • Försörjningsförmågan i kris eller krig. Avskurna handelsförbindelser kan snabbt reducera matimporten och samtidigt försvåra det svenska lantbrukets produktion.
  • Global miljö- och resursbelastning. Ökad import innebär att den svenska konsumtionens resursanvändning och miljöavtryck exporteras.

Den här korta rapporten har tre huvuddelar. Först ett faktaavsnitt som går igenom hur mycket och på vilka sätt självförsörjningen minskat, utifrån några olika sätt att räkna. Därefter en sammanfattning av den aktuella diskussionen om självförsörjningen ur de tre olika perspektiven.

Till sist några tankar om tänkbara vägar framåt och möjliga synergier mellan ökad lönsamhet, bättre försörjningsberedskap och minskat globalt resurs- och miljöavtryck.

Läs hela rapporten här.

Rättspraxis från Mark- och miljööverdomstolen under 2021

Under 2021 har Mark- och miljööverdomstolen avgjort hundratals mål som behandlat många olika frågeställningar. JUNO Nyheter har bevakat rättspraxis och här nedan hittar du ett axplock ur listan på avgjorda mål från Mark- och miljööverdomstolen från året som gått. För att komma in på länkarna efter respektive mål krävs inloggning på på JUNO Nyheter.

Brukningsvärd jordbruksmark

Mål där hänsyn tagits till brukningsvärd jordbruksmark har fortsatt varit aktuella även under det senaste året.

P 5040–20 Mark- och miljööverdomstolen fann att kommunen inte visat att detaljplanen för bostäder på brukningsvärd jordbruksmark uppfyllde väsentlighetskravet och detaljplanen upphävdes. https://juno.nj.se/b/documents/3625544?tab=references

F 9934–20 Att stolpar och ledningar placerades på brukningsvärd jordbruksmark i samband med ledningsrätt bedömdes inte utgöra hinder mot ledningsrätten. https://juno.nj.se/b/documents/3617190?tab=references

P 2034–20 Mark- och miljööverdomstolen fastställde kommunens beslut att anta detaljplan som innebar att brukningsvärd jordbruksmark användes för utbyggnad av näringslivet på orten. Behovet av mark bedömdes inte kunna tillfredsställas genom att ta annan mark i anspråk. https://juno.nj.se/b/documents/3547974?tab=references

P 2501–20 En befintlig bottenplatta på brukningsvärd jordbruksmark var enligt Mark- och miljööverdomstolen inte skäl att ge bygglov för ett bostadshus. Fastigheten var obebodd sedan 2012 och dessutom bullerutsatt. Det allmänna intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark vägde tyngre och ansökan om bygglov avslogs. https://juno.nj.se/b/documents/3541851?tab=references

P 6073–20 Positivt förhandsbesked meddelades för […]

EU-kommissionens nya markstrategi

Syftet med EU-kommissionens nya markstrategi, Soil strategy, är att skapa ett mer systematiskt arbete för att skydda Europas jordar mot de hot som finns och att värna de många ekosystemtjänster som kommer från jordbruksmark och skogsmark.

Bebyggelse, försaltning, förorening, packning och erosion är några anledningar till att jordbruksmarken förstörs i Europa.

Soil strategy for 2030

LRF:s syn på EU:s markstrategi.

Av |2022-01-25T17:01:01+01:002022-01-25|EU, LRF, Markförstöring, Rapport|0 kommentarer

Nytt planeringsunderlag för jordbruksmark

Jordbruksverket föreslog 2019 ett miljömålsrådsprojekt för att genomföra ett utvecklingsarbete rörande en metod för klassificering av jordbruksmark.

Projektet har nu tagit fram ett underlag som beskriver jordbruksmarkens värden och hur dessa värden ska bedömas i olika planeringsprocesser. Projektet har inte tagit fram en ny karta där jordbruksmarken ges olika värden. Däremot presentera en lista på olika faktorer som ska tas i beaktande vid planering. Dessa faktorer utgör sammantaget ett planeringsunderlag för jordbruksmark i planeringsprocessen.

Här kan du läsa om rapporten ”Slutrapportering samverkansåtgärd – Brukningsvärd jordbruksmark – för vem, till vad och när?- Ny modell för värdering av jordbruksmark”.

Hela rapporten hittar du här.

Rapporten finns på Jordbruksverkets sida ”Jordbruksmarkens värden” tillsammans med det material de tagit fram tidigare.

Varannan tugga är svensk

LRF har tagit fram en rapport om importandelen där man undersöker hur stor andel av maten som importeras, dels i värde, dels i energi.

LRFs nya rapport visar att livsmedelsimporten för första gången på länge minskar. Men troligen är minskningen en effekt av pandemin eftersom vi under den har ätit mindre på restaurang och mer hemma, och då handlat svenskt i butiken.

Den kraftiga ökningen av importerad mat började när Sverige gick med i EU. Det gjorde maten billigare.

Ett nedslag i rapporten visar att:
– Vi importerar en större andel vegetabiliskt än animaliskt protein.
– Den stadiga ökningen från 90-talet är främst inom bröd, grönsaker, mejeri och kött, det vill säga varor som vi kan producera i Sverige.
– Importandelen minskade något 2020, troligtvis på grund av pandemin, och är 49 procent beräknat på värde och runt 44 procent beräknat på energi.
– Drygt varannan tugga är svenskproducerad.

Rapporten hittar du här

Ny rapport om exploatering av jordbruksmark

Jordbruksverket har publicerat en ny rapport ”Exploatering av jordbruksmark 2016-2020”.

Under perioden 2016 – 2020 exploaterades i Sverige drygt 3 000 hektar jordbruksmark, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna. Störst exploatering har skett i Skåne. Byggande av bostäder är den främsta orsaken till att jordbruksmark exploateras.

– När åkermark omvandlats till järnväg, hus eller asfalt går den sedan aldrig att få tillbaka. Målet i den nationella livsmedelsstrategin är bland annat att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Att svensk åkermark fortsätter att försvinna är oroande eftersom den är en viktig resurs inför framtiden. Inte minst eftersom klimatförändringarna bidrar till ytterligare utmaningar. Den här rapporten ger kommunerna en möjlighet att öka sin kunskap om jordbruksmark och exploatering, säger utredaren John Andersson.

En större del av exploateringen har bestått av byggande av bostäder kring landets tätorter än under tidigare perioder. Samtidigt fortsätter trenden att mindre arealer tas i anspråk för byggande av vägar eller järnvägar.

Skåne och Västra Götaland är de län där mest exploatering har skett under perioden, precis som under tidigare år. Störst ökning från föregående period har skett i Uppsala län, där cirka 116 hektar jordbruksmark exploaterats. Det […]

Brukningsvärd jordbruksmark

Länsstyrelsen i Kronoberg har tagit fram ett kunskapsunderlag om brukningsvärd jord­bruksmark till stöd för samhällsplanerare och handläggare inom kommuner och länsstyrel­sen. Materialet ska användas för att få en gemensam grundsyn kring värdet av jordbruksmark, öka kunskapen om jordbruksmarkens värden och underlätta hanteringen av olika ärenden som berör jordbruksmark.

Skriften är uppdelad i två delar, den första är ett övergripande kunskapsunderlag för jordbruksmark och den andra är rekommendationer vid bevarande av jordbruksmark. I del ett beskrivs varför jordbruksmarken är värdefull ur ett samhällsperspektiv, hur jordbruket ser ut i Kronoberg och hur markanvändningen har ändrats med tiden. I del två beskrivs hur jordbruksmarken kan tas i beaktande i den kommunala planeringsprocessen och vad som gäller när jordbruksmarken tas ur produktion.

Läs skriften här.

World Soil Day 5 december

Med anledning av att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO idag firar World Soil Day publicerar LRF ett inlägg på sin hemsida om en ny rapport från Europeiska miljöbyrån EEA.  I rapporten har de studerat klimatförändringarnas påverkan på jordbruksmarken i Europa. Enligt beräkningarna kommer svensk jordbruksmark att öka mest i värde i Europa till 2070 i och med klimatförändringen.

Även om vi inte blir opåverkade av klimatförändringen, så är det i Skandinavien, framförallt i Sverige, som man kan odla i framtiden medan stora matproducerande länder som Spanien och Italien drabbas hårt av ett skiftande och oberäkneligt klimat med svår torka.

LRF ställer sig frågan om jordbruk är en framtidsbransch i Sverige?

Nja, säger politiken och visar det genom att ofta betrakta verksamheten som miljöbelastande, även om livsmedelsproduktionen klassats som samhällsviktig i pandemin. Det är också med lätthet man tar åkermark i anspråk för bebyggelse, ett problem i flera av LRFs regioner.

LRF avslutar med att ställa några krav på politiken, nämligen att politiken sätter ett högre värde på jordbruksmarken, redan idag, och bland annat:
• Inte ytterligare minskar utrymmet för framtidens fotosyntes.

Ett krav som vi i Den Goda Jorden helhjärtat ställer oss bakom.

Av |2020-12-08T16:04:26+01:002020-12-05|EU, Globalt, LRF, Rapport|0 kommentarer
Till toppen