Paneldebatt med Den Goda Jorden på H22 i Helsingborg
H22 Arena, placering på Hamntorget i Helsingborg den 15/6 kl 14-16:30
H22 Arena, placering på Hamntorget i Helsingborg den 15/6 kl 14-16:30
Den Goda Jorden har låtit Peter Einarsson ta fram en rapport över Sveriges självförsörjning av jordbruksprosukter ”Jordbruket och självförsörjningen – Tre perspektiv på Sveriges importberoende”.
Sedan Sverige blev EU-medlem 1995 har nettoimporten av jordbruksprodukter vuxit snabbt och det svenska jordbrukets andel av livsmedelsförsörjningen har stadigt minskat.
Det här var en förväntad effekt av den fria handeln inom EU, och väckte till en början inte mycket diskussion. Men idag ifrågasätts den sjunkande självförsörjningsgraden allt oftare ur tre olika men delvis överlappande perspektiv:
Den här korta rapporten har tre huvuddelar. Först ett faktaavsnitt som går igenom hur mycket och på vilka sätt självförsörjningen minskat, utifrån några olika sätt att räkna. Därefter en sammanfattning av den aktuella diskussionen om självförsörjningen ur de tre olika perspektiven.
Till sist några tankar om tänkbara vägar framåt och möjliga synergier mellan ökad lönsamhet, bättre försörjningsberedskap och minskat globalt resurs- och miljöavtryck.
LRF har tagit fram en rapport om importandelen där man undersöker hur stor andel av maten som importeras, dels i värde, dels i energi.
LRFs nya rapport visar att livsmedelsimporten för första gången på länge minskar. Men troligen är minskningen en effekt av pandemin eftersom vi under den har ätit mindre på restaurang och mer hemma, och då handlat svenskt i butiken.
Den kraftiga ökningen av importerad mat började när Sverige gick med i EU. Det gjorde maten billigare.
Ett nedslag i rapporten visar att:
– Vi importerar en större andel vegetabiliskt än animaliskt protein.
– Den stadiga ökningen från 90-talet är främst inom bröd, grönsaker, mejeri och kött, det vill säga varor som vi kan producera i Sverige.
– Importandelen minskade något 2020, troligtvis på grund av pandemin, och är 49 procent beräknat på värde och runt 44 procent beräknat på energi.
– Drygt varannan tugga är svenskproducerad.
Ekonomagronomstudent Sara Adlers på SLU Ultuna skriver om Sveriges självförsörjningsgrad i en krönika i Jordbruksaktuellt.
Saras examensuppsats är tänkt att handla om Sveriges självförsörjningsgrad. Hon vill undersöka vilka möjligheter som finns till att öka graden självförsörjning och hur det kommer sig att den är så låg i dag. Om eller när den så kallade krisen kommer ligger vi ju ganska risigt till har hon insett, och det i sig tycker hon är en kris.
Frågan om Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel dyker ofta upp i debatten. Vad som egentligen avses är många gånger svårt att bena ut. Vi har hittat dessa båda dokument från Jordbrukverket och LRF för att försöka bringa lite klarhet i frågan.
Läs LRF:s rapport ”Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel” här.