Paneldebatt med Den Goda Jorden på H22 i Helsingborg

H22 Arena, placering på Hamntorget i Helsingborg den 15/6 kl 14-16:30

Tema: Kris- och beredskap- självförsörjning 
Med hotande klimatförändringar och andra omvärldsförändringar är det ur hållbarhetsperspektiv avgörande att värna vår åkermark när vi planerar för hur vi ska klara vår självförsörjning,
Lyssna på, forskare, jordbrukare, ideella intressenter och näringsidkare om vilka ingångar och prioriteringar som de ser är väsentliga för att vi ska klara vår självförsörjning.
– Paneldeltagarna presentera sin ingång till ämnet 10 min x 5-6 paneldeltagare
Paus.
– Paneldebatt – avslutas med en kortare sammanfattning
Moderator: Peter Sylvan
Paneldeltagare:
Anne-Marie Lindén (Goda Jorden) förmedla kunskap om åkermarkens betydelse för kommande generationers mat- och energiproduktion och arbetar för att skydda åkermarken.
Georg Andersson (LU) Forskare med inriktning mot ekologi, miljövetenskap, hållbarhet, matsäkerhet och matsuveränitet. https://portal.research.lu.se/sv/persons/georg-andersson
Lars Törner (LRF) Hållbarhet är avgörande. Vi har bara en chans, jordbruksmarken går inte att återskapa. https://www.lrf.se/mitt-lrf/fortroendevald/gemensamma-aktiviteter2/vecka-47/fortroende-ar-nyckeln-till-god-relation-med-politikerna/
Karin Grahn (Naturskyddsföreningen) http://rekryteringslabb.sopact.org/?p=938
Viktor Zaunders (mykolog och organisatör i Rekobyn och Growhub […]

Jordbruket och självförsörjningen

Den Goda Jorden har låtit Peter Einarsson ta fram en rapport över Sveriges självförsörjning av jordbruksprosukter ”Jordbruket och självförsörjningen – Tre perspektiv på Sveriges importberoende”.

Sedan Sverige blev EU-medlem 1995 har nettoimporten av jordbruksprodukter vuxit snabbt och det svenska jordbrukets andel av livsmedelsförsörjningen har stadigt minskat.
Det här var en förväntad effekt av den fria handeln inom EU, och väckte till en början inte mycket diskussion. Men idag ifrågasätts den sjunkande självförsörjningsgraden allt oftare ur tre olika men delvis överlappande perspektiv:

  • Lantbrukets ekonomi. Krympande svenska marknadsandelar försämrar en redan svag lönsamhet i lantbruksföretagen och minskar lantbrukets bidrag till samhällsekonomin.
  • Försörjningsförmågan i kris eller krig. Avskurna handelsförbindelser kan snabbt reducera matimporten och samtidigt försvåra det svenska lantbrukets produktion.
  • Global miljö- och resursbelastning. Ökad import innebär att den svenska konsumtionens resursanvändning och miljöavtryck exporteras.

Den här korta rapporten har tre huvuddelar. Först ett faktaavsnitt som går igenom hur mycket och på vilka sätt självförsörjningen minskat, utifrån några olika sätt att räkna. Därefter en sammanfattning av den aktuella diskussionen om självförsörjningen ur de tre olika perspektiven.

Till sist några tankar om tänkbara vägar framåt och möjliga synergier mellan ökad lönsamhet, bättre försörjningsberedskap och minskat globalt resurs- och miljöavtryck.

Läs hela rapporten här.

Varannan tugga är svensk

LRF har tagit fram en rapport om importandelen där man undersöker hur stor andel av maten som importeras, dels i värde, dels i energi.

LRFs nya rapport visar att livsmedelsimporten för första gången på länge minskar. Men troligen är minskningen en effekt av pandemin eftersom vi under den har ätit mindre på restaurang och mer hemma, och då handlat svenskt i butiken.

Den kraftiga ökningen av importerad mat började när Sverige gick med i EU. Det gjorde maten billigare.

Ett nedslag i rapporten visar att:
– Vi importerar en större andel vegetabiliskt än animaliskt protein.
– Den stadiga ökningen från 90-talet är främst inom bröd, grönsaker, mejeri och kött, det vill säga varor som vi kan producera i Sverige.
– Importandelen minskade något 2020, troligtvis på grund av pandemin, och är 49 procent beräknat på värde och runt 44 procent beräknat på energi.
– Drygt varannan tugga är svenskproducerad.

Rapporten hittar du här

Sveriges självförsörjningsgrad är lika med noll

Ekonomagronomstudent Sara Adlers på SLU Ultuna skriver om Sveriges självförsörjningsgrad i en krönika i Jordbruksaktuellt.

Saras examensuppsats är tänkt att handla om Sveriges självförsörjningsgrad. Hon vill undersöka vilka möjligheter som finns till att öka graden självförsörjning och hur det kommer sig att den är så låg i dag. Om eller när den så kallade krisen kommer ligger vi ju ganska risigt till har hon insett, och det i sig tycker hon är en kris.

Läs hela krönikan här.

Sveriges självförsörjningsgrad?

Frågan om Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel dyker ofta upp i debatten. Vad som egentligen avses är många gånger svårt att bena ut. Vi har hittat dessa båda dokument från Jordbrukverket och LRF för att försöka bringa lite klarhet i frågan.

Läs Jordbruksverkets rapport ”Hur stor andel av livsmedlen som säljs på
marknaden är producerade i Sverige?” här.

Läs LRF:s rapport ”Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel” här.

Till toppen