Tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken vid planläggning

Vår styrelseledamot Arne Joelsson har gjort en genomgång av det rådande rättsläget när det gäller domar i Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.

Sä här sammanfattar han rättsläget:

Med ledning av de rättsfall som prövats i högsta instans kan konstateras att 3 kap. 4 § miljöbalken närmast är att betraktas som en förbudsregel med få undantag och att rättsläget har klarnat betydligt under de senaste åren och kan sammanfattas i följande punkter:

    • De ärenden som prövats i högsta instans ligger inte bara i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland.
    • ”Brukningsvärd jordbruksmark” omfattar inte endast de bördiga jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark.
    • I stort sett alla bygglov för enstaka bostadshus på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att en enstaka bostad inte är ett väsentligt samhällsintresse och/eller att lokaliseringsalternativ säkerligen finns.
    • Detaljplaner för bostäder på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att det saknats en godtagbar utredning av möjliga lokaliseringsalternativ.
    • En detaljplan för ridskoleverksamhet på jordbruksmark har godtagits med motiveringen att det har gjorts flera utredningar av möjliga lokaliseringsalternativ och att rasthagar m.m. kan återställas till jordbruksmark.
    • […]

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljööverdomstolen har i dagarna upphävt ytterligare en detaljplan och gett miljödomstolen i Vänersborg en knäpp på näsan. Så nu borde samtliga miljödomstolar borde vara uppdaterade. Motiveringen är intressant: Mark- och miljööverdomstolen bedömer att kommunen inte har visat att samhälls intresset av att bygga bostäder i den norra delen av det nu aktuella planområdet uppfyller väsentlighetskravet i 3 kap. 4 § miljöbalken. Det saknas därför förut sättningar för att förlägga bostäderna på den aktuella platsen.” Dvs det är ett väsentligt samhällsintresse med bostäder men inte just på den aktuella jordbruksmarken.

Av antagandehandlingen för den i målet aktuella detaljplanen framgår att planområdets norra del består av bl.a. knappt 4 000 m2 odlings- och betesmark som har bedömts vara brukningsvärd jordbruksmark. Det motsvarar drygt 20 % av det totala planområdet. Kommunen har motiverat ianspråktagandet med att det råder ett högt bebyggelsetryck och att det finns ett behov av fler bostäder för åretruntboende på Tjärnö samt att förutsättningarna har förändrats genom utökat strandskydd m.m.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (3 kap. 4 § […]

Föreningen överklagar detaljplan i Laholm

Den Goda Jorden har överklagat Laholm kommuns detaljplan för etapp 2 och 3 på Mellby industriområde till mark- och miljödomstolen.
Föreningen anser att detaljplanen inte är förenlig med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Föreningen kräver att detaljplanen upphävs.
Laholms kommun har i sin detaljplan inte tittat tillräckligt noga på andra tänkbara placeringar. De alternativ som tagits upp ligger också de på jordbruksmark.
– Det följer inte lagen. Det har kommit flera prejudicerande domar kring det här i Mark- och miljööverdomstolen, säger föreningens ordförande Anne-Marie Lindén i en artikel i Hallandsposten.
För att exploatera jordbruksmark måste det handla om ett ”väsentligt samhällsintresse”, vilket kommunen menar att man uppfyller.
– Ett väsentligt samhällsintresse är att få mat på bordet. Det är ett globalt problem att åkermark förstörs, menar Anne-Marie Lindén.

Läs överklagandet här

Läs artikeln i Hallandsposten här

Dom angående ekonomibyggnad på jordbruksmark

I ett mål om bygglov 20/6 2020 har Mark- och miljööverdomstolen funnit att bestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken inte hindrar att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för en byggnad som behövs för den egna jordbruksverksamheten. Detta under förutsättning att behovet inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk.

Läs hela domen här.

Brukningsvärd jordbruksmark

Länsstyrelsen i Kronoberg har tagit fram ett kunskapsunderlag om brukningsvärd jord­bruksmark till stöd för samhällsplanerare och handläggare inom kommuner och länsstyrel­sen. Materialet ska användas för att få en gemensam grundsyn kring värdet av jordbruksmark, öka kunskapen om jordbruksmarkens värden och underlätta hanteringen av olika ärenden som berör jordbruksmark.

Skriften är uppdelad i två delar, den första är ett övergripande kunskapsunderlag för jordbruksmark och den andra är rekommendationer vid bevarande av jordbruksmark. I del ett beskrivs varför jordbruksmarken är värdefull ur ett samhällsperspektiv, hur jordbruket ser ut i Kronoberg och hur markanvändningen har ändrats med tiden. I del två beskrivs hur jordbruksmarken kan tas i beaktande i den kommunala planeringsprocessen och vad som gäller när jordbruksmarken tas ur produktion.

Läs skriften här.

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljödomstolen upphävde 2019-11-21 en detaljplan i Västerås eftersom den ansågs stå i strid med bl.a. 4 kap. 33 § PBL och 3 kap. 4 § miljöbalken. Denna dom överklagades av bl a Västerås kommun.

Nu har mark- och miljööverdomstolen upphävt denna dom. Eftersom klagandena inte hade gjort gällande att planen stred mot dessa rättsregler har MÖD bedömt att det inte fanns förutsättningar att upphäva detaljplanen av dessa skäl.

Enligt 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900) ska den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna.

Läs hela domen här

Domstol stoppar nytt bostadsområde i Ängelholm

Helsingborgs Dagblad rapporterar att Mark- och miljödomstolen upphäver Ängelholms kommun beslut att anta en detaljplan för ett nytt bostadsområde i Rönneboda och Skörpinge öster om Ängelholms tätort.
I sin dom konstaterar domstolen bland annat att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på annan mark. Domen hänvisar till länsstyrelsens tidigare yttranden där man varit kritisk mot att kommunen i sin översiktsplan har som mål att befolkningen ska öka med en procent om året.

Ökningen skulle innebära ett behov av cirka 170 nya bostäder årligen, men i översiktsplanen föreslår kommunen sammanlagt 7 000 nya bostäder inom fyra större utbyggnadsområden fram till 2035. Länsstyrelsen gör bedömningen att den mark som redovisas för bostadsutbyggnad omfattar mer mark än vad som behövs för det förväntade bostadsbehovet.

Men eftersom domstolen saknar en adekvat redovisning och bedömning av alternativa utbyggnadsområden i handlingarna så är det inte möjligt att bedöma om utbyggnaden är av ett sådant väsentligt samhällsintresse att jordbruksmark kan tas i anspråk.

Redan på den grunden finns det anledning att upphäva kommunens beslut att anta planen, dömer mark- och miljödomstolen.

Läs hela artikeln här (Betalvägg)

Ny viktig dom i mark- och miljödomstolen

I dagarna kom ytterligare ett exempel på att det lönar sig att protestera mot exploatering av brukningsvärd jordbruksmark, med hänvisning till de lagar som finns och den rättspraxis som slagits fast under de senaste åren av Mark- och miljööverdomstolen. Den Goda Jorden tycker att det är glädjande att domstolarna har börjat ta kommunerna i örat för att få dem att inse att de måste följa gällande lagar och förordningar.

SVT Södertälje rapporterar om en ny dom i mark- och miljödomstolen som upphäver en detaljplan i Nykvarn.

Planerna på att bygga ett 50-tal nya bostäder i närheten av Hökmossbadet i Nykvarns kommun har rört upp känslor i flera år. Trots flera namninsamlingar och protester så klubbades en detaljplan igenom i maj.

Men beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen och på måndagen meddelades deras dom. Det blir inga nya bostäder.

Enligt domen får marken, som bedöms vara bruklig jordbruksmark, bara bebyggas om det kan främja viktiga samhällsintressen – som att bygga bostäder där det finns behov eller om det är den enda möjliga marken att bygga på. Mark- och miljödomstolen menar att kommunen inte kunnat visa att det inte går att bygga någon annanstans.

Läs hela artikeln här.

Fastighetstaxering och brukningsvärd jordbruksmark

Fastighetstaxeringen ska inte vara avgörande vid bedömningen av om mark är brukningsvärd jordbruksmark eller inte. Det har MÖD slagit fast i tre avgöranden och ändrar därmed tidigare praxis. Det är i stället markens läge, dess beskaffenhet och övriga omständigheter, varav fastighetstaxeringen är en sådan omständighet, som avgör om mark ska ses som brukningsvärd jordbruksmark. JP Infonets jurist Sara Löfqvist diskuterar avgörandena.

MÖD:s tidigare ställningstagande, att en fastighets taxering är avgörande för om den omfattas av 3 kap. 4 § MB, erbjöd ett förhållandevis enkelt sätt att bedöma fastigheter som inte är taxerade som lantbruksenheter. Var fastigheten inte taxerad lantbruksenhet var den inte heller brukningsvärd jordbruksmark och 3 kap. 4 § MB hindrade därför inte byggnation. MÖD nyanserar nu detta – möjligen för att den ansett att tidigare praxis lett till alltför hårdragna slutsatser – och konstaterar att fastighetstaxeringen endast är en av många omständigheter som kan vägas in i bedömningen av om mark är brukningsvärd jordbruksmark.

I de nu aktuella fallen är huvudsakligen två punkter avgörande: 

  1. Har marken brukats i närtid? 
  2. Vilket läge har marken och hur ser dess omgivning ut – ingår den i ett sammanhängande jordbrukslandskap som är brukat?

Ny dom förtydligar vad som räknas som brukningsvärd jordbruksmark

Den 9 juni kom en ny dom i Mark- och miljööverdomstolen som förtydligar vad som räknas som brukningsvärd jordbruksmark. De slår fast att fastighetstaxeringen inte har någon betydelse för vad som räknas som brukningsvärd jordbruksmark.

”Mark- och miljööverdomstolen bedömer att syftet med 3 kap. 4 § miljöbalken skulle förfelas om en annan taxering än lantbruksenhet ensamt skulle medföra att 3 kap. 4 § miljöbalken inte är tillämplig. Med hänsyn till detta och då någon uttrycklig hänvisning till fastighetstaxeringen inte återfinns i bestämmelsen finner Mark- och miljööverdomstolen att det förhållande att fastigheten i detta fall är taxerad som bebyggd småhusenhet inte utesluter en tillämpning av 3 kap. 4 § miljöbalken.

Detta ställningstagande innebär att Mark- och miljööverdomstolens bedömning är att fastighetstaxeringen, vare sig avsaknad av taxering eller taxering som eller annat än lantbruksenhet, inte är avgörande för om 3 kap. 4 § miljöbalken är tillämplig. Frågan vad som utgör brukningsvärd jordbruksmark i bestämmelsens mening ska bedömas med utgångspunkt i markens läge, dess beskaffenhet och övriga omständigheter, varav fastighetstaxeringen utgör en omständighet som ska beaktas.”

Läs hela domen här.

Av |2020-06-15T20:11:34+02:002020-06-15|Domstol, Rättsfall|0 kommentarer
Till toppen