Kategori: SLU Alnarp

Åkermark slukas av shoppingcenter

ATL rapporterar den 17 januari att vår åkermark slukas av shoppingcenter.

Svenskarnas shoppingyta per person är störst i Europa. Anders Larsson, forskare på SLU, är kritisk till att högavkastande jordbruksmark byggs sönder i Sverige och menar att det kan leda till ökad skövling av regnskog i andra länder.

En förklaring till att vi har mycket shoppingyta per person är att Sverige är ett till ytan stort land med få invånare. En annan förklaring, menar Anders Larsson, är att åkermark har ett svagt skydd i svensk lagstiftning i förhållande till många andra länder.

– Men takten som vi bygger sönder våra jordbruksmarker ökar globalt. Oavsett var vi befinner oss byggs vägar, järnvägar, flygplatser, bostäder och annat i en ständigt ökande takt, säger Anders Larsson, som också sitter med i styrelsen för föreningen Den Goda Jorden.

Men det finns exempel där kommuner gjort annorlunda. Uppsala kommun valde exempelvis nyligen att bygga verksamhet på en redan befintlig parkeringsplats och flyttade ner parkeringsplatserna under jord.

– Bara genom att använda våra onödigt stora externa handelsområden på ett bättre sätt skulle vi utan problem klara oss utan att ta mer jordbruksmark i anspråk de närmaste femtio åren, säger Anders Larsson.

Läs hela artikeln här.

World Soil Day 5 december

Nu på torsdag den 5 december är det World Soil Day. Detta uppmärksammas på SLU Ultuna genom seminarier och utställningar som belyser bland annat värdet av jordbruksmark.

Här hittar du mer info om seminariet i Uppsala

Jord åt folket har uppmärksammat att SLU dock inte nämner i programmet att SLU Alnarp planerar att sälja 20 ha jordbruksmark till Lomma kommun 2019, för exploatering. Men det vill vi i Jord åt folket uppmärksamma.
Möt oss i Alnarpsbiblioteket, i sal Aralia, 17.30, 5 december.
Mer info finns på Facebook!

Åkermarksskatt?

Arne Lindström, Degernäsbäckens sänkningsföretag, har skrivit en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om behovet av en åkermarksskatt. Där skriver han bland annat:

Redan i dag saknar vi åkermark för att försörja oss själva, samtidigt som vi har ambitionen att höja vår självförsörjningsgrad. Vi kritiserar med all rätt att regnskogar bränns och skövlas för att omvandlas till åker, men samtidigt gör vi oss beroende av mark i andra länder då vi bebygger vår egen åker och fortsätter jakten på billiga och ansvarslöst producerade livsmedel. Ett litet stänk av dubbelmoral, kan jag tycka.

Vi torde nog alla vara överens om att inte bygga på produktiv och brukningsvärd åkermark, men ändå sker det. Varför inte resonera kring byggandet på åkermark på samma sätt som med andra felaktiga beteenden vi vill förändra? Politiker brukar ju beskatta varor som betraktas som onyttiga, farliga eller ohälsosamma. Beteenden som är farliga för miljön eller hotar livssituationen för kommande generationer beskattas också.

Byggandet på åkermark kostar alldeles för lite och hotar definitivt möjligheten för kommande generationer att försörja sig, så utifrån samma logik borde kommunal planläggning av brukningsvärd åkermark beskattas. Om man ändå väljer eller tvingas att bygga på åkermark, så innebär det att historien går igen och att vi i även framtiden behöver bli ännu effektivare på att producera vår mat.

Därför tycker jag att det är logiskt och pedagogiskt att ”åkermarksskatten” helt och hållet skall gå till SLU och lantbruksforskningen, för att ge oss de kunskaper som kommer att krävas i en framtid – då allt färre hektar skall föda allt fler …

Läs hela debattartikeln här.

Forskare: Skyddsnivån på åkermark måste höjas

Sverige har Europas svagaste lagar när det gäller att skydda åkermark. Och många gånger hittas det ändå kryphål. Det menar Anders Larsson, lektor på SLU och styrelseledamot i Den Goda Jorden i en intervju i ATL.

I ett europeiskt perspektiv tillhör Sverige de sämsta i klassen, anser han:
– Vi har absolut mest asfalt per person i detta glesbefolkade land. Att bygga på jordbruksmark är totalt onödigt.
Anledningen till att åkrar ändå förvandlas till bostads- och industrimark beror bland annat på kortsiktigt agerande politiker, menar han.
– Det redan svaga lagskydd som finns för jordbruksmark är det ändå ingen som följer.

Vad händer om allt mer åkermark fortsätter att bebyggas?
– Så länge vi är ett rikt land: ingenting. Då har vi råd och möjlighet att köpa mat på andra marknader. Men när det blir en större kris och vi blir mer utlämnade till oss själva, då blir det problem.
– Det är därför frågan är så viktig. Skyddsnivån på åkermark måste höjas. Politikerna har pratat i 20 år om att jordbruksmarken borde vara ett riksintresse. Nu är det dags att inte bara säga något, utan göra något, säger Anders Larsson.

Hela artikeln hittar du här dock bakom betalvägg.

Den bästa jorden – Den bästa maten

Den bästa jorden – Den bästa maten
Hur utveckla och skydda åkerjorden i Skåne och i Lunds kommun?

Stadshallen, Stortorget i Lund
måndag 9 april 2018, kl 17-20

Offentligt möte i Lunds Stadshall med forskare, företagare och planerare om det svåra att utveckla och skydda den allra bästa åkerjorden i Skåne och i Lund. Vart är vi på väg när 2 270 hektar av god åkermark i Lunds kommun tagits ur bruk på bara 25 år?

Programmet hittar du här

Bästa jordbruksmarken byggs bort

I samband med seminariet ”Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet” på Alnarp den 4 oktober spelade radiojournalisten Odd Clausen in en del intervjumaterial. Detta har nu sammanställts till radioinslag som sänts lokalt i Radio Malmöhus och Radio Kristianstad. Två av föreningens trotjänare Olof Bågenholm och Eva Göransson är med och ger sin syn på saken. Lyssna på Radio Malmöhus här. Lyssna på Radio Kristianstad här.

En utvidgad version sändes även i Studio Ett SR P1 och där ingick även en intervju med Pierre Månsson(L), kommunalråd i Kristianstad. Lyssna här.

Presentationer från seminariet den 4 oktober

Här kan ni nu ta del av de presentationer som föreläsarna använde vid seminariet ”Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet” på Alnarp den 4 oktober.

Utvecklingen inom jordbruket under senare år
Harald Svensson, Jordbruksverket

Skydd mot exploatering av jordbruksmark i Sverige och t.ex Danmark.Rättsfall.
Anders Larsson, SLU Alnarp

Exploatering av jordbruksmark för infrastruktur, bostäder och verksamheter
John Andersson, Jordbruksverket

Hushållning med jordbruksmarken i den kommunala planeringen – exempelSkåne
Elisabeth Weber, Länsstyrelsen Skåne

Så gick det med vårt företag – exempel
Eva Goransson, Nordanå

Nyodling – potential och lönsamhet
Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Jordbruksmark i strategisk planering – exempel från Landskrona stad
Mattias Schriever-Abeln, Landskrona stad