Vår åkermark måste bevaras

Dagens samhälle publicrade den 22 juli följande debattartikel där Den Goda Jorden är en de sex som står bakom den.

”Vår åkermark måste bevaras”

Åkermark tas ofta i anspråk när kommuner bygger nya bostadsområden eller köpcentrum. Det är hög tid att tänka i andra banor, skriver sex debattörer.

Det finns många motstridiga intressen i samhället och det är politikens uppgift att göra rimliga avvägningar mellan dem. En del människor vill ha många och snabba vägar, andra vill ha orörd natur, medan åter andra vill bo i villa med stor trädgård.

Hur tänker de då? Finns det verkligen någon som är beredd att avstå från mat på bordet för att få fler bilvägar eller ett nytt köpcentrum? Åkermarken ger oss den absolut största delen av maten vi äter. Därför är inte åkermark ett samhällsintresse bland andra, […]

Av |2021-07-22T12:19:01+02:002021-07-22|Debattartikel, Föreningen, LRF|0 kommentarer

Konkreta förslag för att skydda jordbruksmarken

I en debattartikel i Land Lantbruk för vi i Den Goda Jorden fram några konkreta förslag på åtgärder för att ge jordbruksmarken ett bättre skydd.

I två debattartiklar från Fängelsefritt Trelleborg och Magnus Oscarsson (KD) i Land Lantbruk krävs det att det måste mer till för att skydda jordbruksmarken. Vi i föreningen Den goda jorden kan bara instämma i deras beskrivningar av den rådande situationen och de slutsatser de drar av detta. För att föra fram saken ytterligare ett steg vill vi passa på att föra fram några konkreta förslag för att ge jordbruksmarken ett bättre skydd.

Den goda Jorden vill att samtliga statliga verksamheter får ett krav på sig att de vid nyetableringar ska undvika att placera dessa på brukningsvärd jordbruksmark. På så sätt kan statsmakten visa vägen framåt och sätta press på kommunerna att följa dem i spåren.

Vi vill även att regeringen beslutar om en förordning till 3 kap. 4 § Miljöbalken så:

• att vi får en mer enhetlig tillämpning av reglerna om skydd av jordbruksmarken,

• att uppdra åt Boverket att i samråd med Jordbruksverket stärka sin vägledning till kommunerna avseende sådan planläggning som berör jordbruksmark

och

• att utskottet tar initiativ till en ändring av 12 kap. 9 § så att det […]

Av |2021-07-02T16:19:02+02:002021-07-02|Debattartikel, Föreningen, Riksdagen|0 kommentarer

Det måste mer till för att skydda åkermarken

Ingen vill ta ansvar för att Sveriges bästa åkermark förstörs när ett fängelse byggs. De involverade politikerna svarar bara undflyende, skriver föreningen Fängelsefritt Trelleborg i en debattartikel i Land Lantbruk.

Kommunpolitikerna hänvisar till att det inte finns några alternativa lokaliseringar i kommunen. Region- och riksdagspolitiker är antingen tysta eller hänvisar till det kommunala självstyret. Ansvarig minister svarar svävande när riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C) för upp frågan på regeringsnivå. Kriminalvården, som utvärderat fem kommuner i Skåne, bortser från att flera andra kommuner erbjuder ”icke brukbar” mark (exempelvis i Kristianstad). Kriminalvården nekar till ansvarstagande för placeringen med hänvisning till att det är en kommunal fråga. På så sätt duckar alla parter för ansvaret i frågan om att bevara den högst klassade jordbruksmarken i Sverige.
Läs hela debttartikeln här.

De ställer även en direkt fråga till riksdagsmannen Magnus Oscarsson (KD)– hur kan vi hjälpas åt i denna fråga och se till att politikernas fina ord blir till handling, inte någon gång i framtiden utan nu? Som han besvarar i en egen debattartikel.
Läs Magnus Oscarssons debattartikel här.

Bra att frågan lyfts fram för våra högsta […]

Sveriges bästa jordbruksmark ska odlas

Företrädare för LRF Östergötland skriver i en insänadre i Norrköpings Tidningar att Sveriges bästa jordbruksmark ska användas för livsmedelsproduktion, även i Östergötland.
Används jordbruksmark en gång för någon form av byggnation går den inte att återställa. 100 hektar åkermark låter kanske inte mycket för en politiker som vill få till sig några nya invånare eller arbetsplatser.
Men 100 hektar, om man roterar runt ärtor eller bönor i odlingen enligt god lantbrukarsed, leverera ärtsoppa alternativt bönbiffar till en halv miljon människor per år eller 2 miljoner brödlimpor om vete odlas. Bygger kommunen bort möjligheten att producera mat, varifrån ska vi hämta maten då? Från grannkommunen? Från andra länder eller världsdelar?
Enligt Miljöbalken 3 kap. 4 § är brukningsvärd jordbruksmark av nationell betydelsen och får bara användas om den behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Vi ser att kommunerna konsekvent bryter mot lagen. De glider på definitionen av väsentliga samhällsintressen. Ett villaområde, en godsterminal eller padelhall är det inte.
Kommunalråd och ledande politiker i stadsbyggnadsnämnder, eller deras ledande tjänstemän, verkar inte […]

Matnyttig insändare i Sydsvenskan

En mycket bra insändare i Sydsvenskan den 20 februari “Sätt stopp när det inte finns mer lämplig mark att bygga ut orterna på” från Emeli Magnusson, Miljöinspektör och Löddebo. Hon skriver bland annat:
Siffror är bra och kan ge en bättre överblick. Här kommer en kalkyl på vad vi går miste om varje år på den ytan som ni väljer att bebygga.
Totalt skövlas 51 hektar åkermark klass 9 av 10. Snittskörden 2019 för vete var 8,8 ton per hektar för Skåne. Av detta kan bakas 431 731 bröd per år, vilket räcker till 7 574 personers årsförbrukning av bröd!
Hela Löddeköpinges och Högs befolknings årsförbrukning av bröd går alltså förlorad, varje år för all tid framöver (siffror hämtade från scb.se).
Så visste ni detta när ni valde att skövla och förstöra 51 hektar av världens bästa åkermark?
Dagens detaljplaner och investeringar som tas fram i kommunen är inte för framtida generationer eller nuvarande boende i kommunen. Planerna har ett föråldrat upplägg och utförande. Det blir tydligt i detaljplanerna som röstas igenom att de ledande i vår kommun inte förstår vilket […]

Ge produktiv åkermark bättre skydd

Om livsmedelsproduktionen ska öka måste Miljöbalken revideras så att produktiv åkermark klassas som väsentligt samhällsintresse i exploateringsärenden, skriver Göran Nilsson, agronom från Ängelholm i en debattartikel i ATL.

I diskussioner kring den urbana expansionen framhålls ibland att det är billigare att bygga på åkermarken än att förtäta i staden.

Men om livsmedelsproduktionen ska öka, livsmedels­beredskapen höjas och åkermarkens användning diversifieras av hälso- och klimatskäl – då kanske det finns anledning att räkna in en mängd ”osynliga” värden på åkermarken i olika kalkyler och planeringsstrategier.

Propåer har framförts om att åkermark skulle kunna innefattas i begreppet ”riksintresse” i den fysiska planeringen. Om det finns en stark opinion kanske lagstiftarna kan nås av önskemål om att revidera Miljöbalken så att produktiv åkermark får en annan tyngd och bättre skydd i relation till vad som anges som ”väsentliga samhällsintressen” i exploateringsärenden.

Vem tar på sig rollen som ”åkermarkskramare” för att värna den goda svenska jorden?

Läs hela debattartikeln här.

Av |2020-06-02T18:05:09+02:002020-06-02|Debattartikel, Insändare, Okategoriserade|0 kommentarer

Kommunen vill bygga på åkermark

Arne Joelsson, styrelseledamot i Den Goda Jorden, har skrivit en insändare som publicerats i Hallandsposten.

Vår jordbruksmark ska inte bebyggas annat än i undantagsfall.

Det svenska jordbruket klarar i dag inte av att producera tillräckligt med mat för försörjning av vår befolkning. Vi importerar ungefär hälften av vår mat. Importen av sådant som vi själva kan producera har ökat kraftigt och uppgår i dag till närmare en tredjedel av vår konsumtion.

Torkan sommaren 2018 och covid-19-pandemin borde vara väckarklockor. Och rättsläget är klart.

Den stoppregel mot exploatering av brukningsvärd jordbruksmark som finns i miljöbalken har mark- och miljööverdomstolen tillämpat mycket strikt.

Nu finns ett antal prejudikat som anger att i stort sett all jordbruksmark är ”brukningsvärd” och att det i de allra flesta kommuner finns annan mark där de ”väsentliga samhällsintressena” kan tillgodoses, för att citera lagparagrafen. Landet lyder under lagarna, och det är domstolarnas utslag som skapar tydlighet och är vägledande för kommunerna.

Ändå lufsar Halmstads kommun på i gamla hjulspår och vill exploatera vår jordbruksmark trots att det borde finnas lämpliga alternativ för ny bebyggelse och trots att […]

Offra inte livsviktig jordbruksmark

Stefan Arrelid, Naturskyddsföreningen Norrköping skriver i en insändare i Norrköpings Tidningar att:

Vi kan läsa i Norrköpings Tidningar (7/4), att politikerna i Norrköping vill gå vidare med planerna att exploatera 60 hektar mark vid Klinga för ett logistikcentrum. 40 hektar av dessa är bördig tätortsnära åkermark, som vi menar kommer behövas långsiktigt för att Sverige och Norrköping ska få en hållbar livsmedelsförsörjning. Covid-19 har på ett påtagligt sätt visat att vi är sårbara när det gäller beredskapslager och matproduktion i landet. I dag importerar vi från andra länder 50 procent av maten vi äter i Sverige.

Då är det inte rimligt att offra värdefull åkermark för flera lagerlokaler av konsumtionsvaror och ökade lastbilstransporter. I stället behöver vi öka sysselsättningen inom jordbruk, grönsaksodling och förädling av olika livsmedel.

Läs hela insändaren här.

Ska Sverige lyckas med att öka landets självförsörjningsgrad behöver jordbruksmarken skyddas innan det är för sent.

Maria Gardfjell (MP), riksdagsledamot och första vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, Anne-Marie Lindén, ordförande för Miljöpartiet i Ängelholm och Lena Östholm Munkberg (MP), ersättare i Helsingborgs kommunfullmäktige skriver i en debatt artikel i Sydsvenskan att:

En nationell samordning av markanvändningen skulle kunna vara i konflikt med Sveriges kommunala självstyre, men en samordning är nödvändig. När städer som Malmö, Lund och Helsingborg har behov av fler bostäder och mer industrimark borde det oftare gå att lösa genom samverkan med närliggande kommuner. På så sätt får mindre orter en möjlighet att växa sig starka.

När marken väl bebyggts eller asfalterats går den aldrig att återställa. Idag har kommunerna inget stöd i lagen för att stoppa exploateringen av jordbruksmark. År 2013 föreslog Jordbruksverket en skärpning av plan- och bygglagen, PBL, och Miljöbalken för att ge länsstyrelserna ökade möjligheter att ingripa och stoppa exploateringen. Men förslaget fick inget gehör hos riksdag och regering. Därmed förstörs en allt större del av landets jordbruksmark.

Ska Sverige lyckas med att öka landets självförsörjningsgrad behöver jordbruksmarken skyddas innan det är för sent.

Läs hela debattartikeln här.

Ska vi verkligen förstöra åkermark?

Adam Slottner, Centerpartiet och ny styrelseledamot i Den Goda Jorden skriver i en insändare i Nya Kristinehamns-Posten att då vi idag står inför globala utmaningar på grund av pandemin med det nya coronaviruset är det extra olämpligt att vi i kommunen går vidare med delar av planen på bebyggelse vid Sunneberg/Stampbrogatan som tar i anspråk och förstör matproducerande åkermark för all framtid.

“Men det är bara ett hektar!” säger någon (ett hektar är som två fotbollsplaner, 100×100 m). Har du funderat på hur mycket mat “bara ett hektar” kan ge oss varje år? Här är några exempel i ungefärliga, genomsnittliga siffror:

Odlar vi vete på den marken räcker det vetet till runt 6000 vanliga limpor eller bortåt 300 000 (!) kanelbullar.

Odlar vi havre ger det runt 100 000 portioner havregrynsgröt.

Odlar vi potatis ger det ca 125 000 portioner, eller 29 000 chipspåsar.

Ett hektar ger ungefär mat åt en ko, så då kan vi få drygt nästan 10 000 liter mjölk (och en kalv), eller 900 kg ost som räcker […]

Till toppen