”Pågår en aningslös exploatering av värdefull odlingsmark”

Företrädare för Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien föreslår i en debattartikel i ATL att regeringen utan dröjsmål tillsätter en utredning om skarpare lagstiftning till skydd för odlingsjorden.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) ser med oro på den inhemska aningslösa exploateringen av värdefull odlingsmark vid till exempel infrastruktursatsningar som trafikleder och logistikcentraler. Inte minst försvinner åkrar i södra Sverige, där en stor del av jordbruksmarken räknas till världens mest fruktbara.

Per invånare har Sverige fem gånger större areal under asfalt och betong jämfört med Centraleuropa. Delvis förståeligt i ett glest befolkat land med omfattande vägnät. Men varför har vi lagt fem gånger mer mark per person under kommersiella shoppingcentra än till exempel Tyskland?

KSLA föreslår att regeringen utan dröjsmål tillsätter en utredning om skarpare lagstiftning till skydd för odlingsjorden. Klockan är dock redan 5 över 12.

I avvaktan på ett starkare lagstöd, bör därför en nollvision för byggande på åkermark införas för hela landet. En vision även i linje med ambitionen att stärka Sveriges livsmedelsberedskap.

Läs hela debattartikeln här.

Av Bengt|2022-07-14T11:40:58+02:002022-07-14|Debattartikel, Kommunal planering, KSLA, Länsstyrelserna, Livsmedelsförsörjning|0 kommentarer

Läs mer

Debattartikel om Halmstads Framtidsplan 2050

I en debattartikel i Hallandsposten skriver Yngve Kihlberg (C), gruppledare och kommunstyrelseledamot att Halmstads kommun kommer med liggande förslag till översiktsplan att ta en mycket besvärande ledning i att exploatera värdefull åkermark i Sverige.

Det går att hitta alternativ mark att bygga på inom kommunen. Det handlar även om att värdera mark utifrån bördighet och hur praktisk marken är att odla. Mark som i dag ligger obrukad gör det av en anledning och är mer motiverad att ta i anspråk än den odlade bördiga åkermarken. Historiskt byggdes alltid bostäder och samhällen på höjder och grusbackar där bördigheten var lägre. Vi behöver tänka likadant nu och bygga på mark som inte duger lika bra till odling.

När väl marken är bebyggd går den aldrig att återställa till odlingsmark!

Ett flertal domar i Miljööverdomstolen visar på en skärpning i tolkningarna vad gäller exploatering av jordbruksmark och EU-kommissionens nya förslag till markstrategi, ”soil strategy”, och det faktum att livsmedelsproduktion i dag klassas som ”samhällsviktig verksamhet” av regeringen och MSB visar att vi måste tänka om.

Av Bengt|2022-01-25T16:50:48+01:002022-01-21|Debattartikel, Halland, Insändare, Kommunal planering|0 kommentarer

Läs mer

”Den ’gröna’ staden Helsingborg klimathycklar när åkermark offras.”

Ingrid Runsten skriver i en kolumn på Sydsvenskan om bristen på samarbete mellan de västskånska städerna när det gäller nyetableringar på åkermark.

Helsingborgs stad skriver ett avtal med Skanska och satsar på en stor utbyggnad av Väla med mer handel och småindustri, men framför allt med logistikbyggnader. Så offras ytterligare 75 hektar åkermark. De tre stora nordvästskånska kommunerna längs E6: Helsingborg, Ängelholm och Landskrona, tävlar med varandra om att locka till sig logistikföretag.

Gör inte vi det så gör någon annan det, är inte mycket till argument. Och begreppet ”samhällsnytta” kan verkligen diskuteras i klimatförändringarnas spår. Det är svårt att förstå hur det kan vara klimatoffensivt att asfaltera åkermark och samtidigt medverka till att flytta ut ännu mer handel från city.

Den som kör längs motorvägarna ser logistikladorna överallt. Kommunerna tänker på jobben men kunde valt att samverka när det gäller etableringar för att minska belastningen på […]

Av Bengt|2021-09-05T16:00:57+02:002021-09-05|Debattartikel, Externt köpcenter, Kommunal planering, Markförstöring, Skåne|0 kommentarer

Läs mer

Är det hållbart att bygga logistikcenter på jordbruksmark?

Ronny Henningsson, före detta lantbrukare i Ängelholm, skriver i en debattartikel i ATL:

Har med intresse läst igenom Catenas redovisning angående företagets hållbarhetspolicy och .hur detta stämmer överens med den planerade exploateringen av Kärra 1:9 Ängelholms kommun där man planerar att bygga logistiklokaler.

Där redovisas mycket ingående hur företaget hanterar frågor såsom miljöcertifieringar, avfallshanteringar, arbetsmiljö med mera. Eller som Catena säger som sammanfattning: ”Med genomtänkta strategier och ett långsiktigt förhållningssätt gynnas både ekonomiska, sociala och miljömässiga värden”.

Kan kanske anses hållbart i många stycken men när man kommer till avsnittet om biologisk mångfald och markanvändning är det omöjligt att hitta något hållbarhetstänk. Det som beskrivs är snarare det omvända.

Catena bör se till att arbeta hållbart på alla punkter och sluta upp att skövla produktiv jordbruks- och skogsmark. Det finns mycket […]

Av Bengt|2021-09-02T18:38:24+02:002021-09-02|Debattartikel, Insändare, Kommunal planering|0 kommentarer

Läs mer

Vår åkermark måste bevaras

Dagens samhälle publicrade den 22 juli följande debattartikel där Den Goda Jorden är en de sex som står bakom den.

”Vår åkermark måste bevaras”

Åkermark tas ofta i anspråk när kommuner bygger nya bostadsområden eller köpcentrum. Det är hög tid att tänka i andra banor, skriver sex debattörer.

Det finns många motstridiga intressen i samhället och det är politikens uppgift att göra rimliga avvägningar mellan dem. En del människor vill ha många och snabba vägar, andra vill ha orörd natur, medan åter andra vill bo i villa med stor trädgård.

Hur tänker de då? Finns det verkligen någon som är beredd att avstå från mat på bordet för att få fler bilvägar eller ett nytt köpcentrum? Åkermarken ger oss den absolut största delen av maten vi äter. Därför är inte åkermark ett samhällsintresse bland andra, […]

Av Bengt|2021-07-22T12:19:01+02:002021-07-22|Debattartikel, Föreningen, LRF|0 kommentarer

Läs mer

Konkreta förslag för att skydda jordbruksmarken

I en debattartikel i Land Lantbruk för vi i Den Goda Jorden fram några konkreta förslag på åtgärder för att ge jordbruksmarken ett bättre skydd.

I två debattartiklar från Fängelsefritt Trelleborg och Magnus Oscarsson (KD) i Land Lantbruk krävs det att det måste mer till för att skydda jordbruksmarken. Vi i föreningen Den goda jorden kan bara instämma i deras beskrivningar av den rådande situationen och de slutsatser de drar av detta. För att föra fram saken ytterligare ett steg vill vi passa på att föra fram några konkreta förslag för att ge jordbruksmarken ett bättre skydd.

Den goda Jorden vill att samtliga statliga verksamheter får ett krav på sig att de vid nyetableringar ska undvika att placera dessa på brukningsvärd jordbruksmark. På så sätt kan statsmakten visa vägen framåt och sätta press på kommunerna att följa dem i spåren.

Vi vill även att regeringen beslutar om en förordning till 3 kap. 4 § Miljöbalken så:

• att vi får en mer enhetlig tillämpning av reglerna om skydd av jordbruksmarken,

• att uppdra åt Boverket att i samråd med Jordbruksverket stärka sin vägledning till kommunerna avseende sådan planläggning som berör jordbruksmark

och

• att utskottet tar initiativ till en ändring av 12 kap. 9 § så att det […]

Av Bengt|2021-07-02T16:19:02+02:002021-07-02|Debattartikel, Föreningen, Riksdagen|0 kommentarer

Läs mer

Det måste mer till för att skydda åkermarken

Ingen vill ta ansvar för att Sveriges bästa åkermark förstörs när ett fängelse byggs. De involverade politikerna svarar bara undflyende, skriver föreningen Fängelsefritt Trelleborg i en debattartikel i Land Lantbruk.

Kommunpolitikerna hänvisar till att det inte finns några alternativa lokaliseringar i kommunen. Region- och riksdagspolitiker är antingen tysta eller hänvisar till det kommunala självstyret. Ansvarig minister svarar svävande när riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C) för upp frågan på regeringsnivå. Kriminalvården, som utvärderat fem kommuner i Skåne, bortser från att flera andra kommuner erbjuder ”icke brukbar” mark (exempelvis i Kristianstad). Kriminalvården nekar till ansvarstagande för placeringen med hänvisning till att det är en kommunal fråga. På så sätt duckar alla parter för ansvaret i frågan om att bevara den högst klassade jordbruksmarken i Sverige.
Läs hela debttartikeln här.

De ställer även en direkt fråga till riksdagsmannen Magnus Oscarsson (KD)– hur kan vi hjälpas åt i denna fråga och se till att politikernas fina ord blir till handling, inte någon gång i framtiden utan nu? Som han besvarar i en egen debattartikel.
Läs Magnus Oscarssons debattartikel här.

Bra att frågan lyfts fram för våra högsta […]

Av Bengt|2021-06-19T11:12:50+02:002021-06-19|Debattartikel, Föreningen, Insändare, Kommunal planering, Okategoriserade, Riksdagen|0 kommentarer

Läs mer

Sveriges bästa jordbruksmark ska odlas

Företrädare för LRF Östergötland skriver i en insänadre i Norrköpings Tidningar att Sveriges bästa jordbruksmark ska användas för livsmedelsproduktion, även i Östergötland.

Används jordbruksmark en gång för någon form av byggnation går den inte att återställa. 100 hektar åkermark låter kanske inte mycket för en politiker som vill få till sig några nya invånare eller arbetsplatser.

Men 100 hektar, om man roterar runt ärtor eller bönor i odlingen enligt god lantbrukarsed, leverera ärtsoppa alternativt bönbiffar till en halv miljon människor per år eller 2 miljoner brödlimpor om vete odlas. Bygger kommunen bort möjligheten att producera mat, varifrån ska vi hämta maten då? Från grannkommunen? Från andra länder eller världsdelar?

Enligt Miljöbalken 3 kap. 4 § är brukningsvärd jordbruksmark av nationell betydelsen och får bara användas om den behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Vi ser att kommunerna konsekvent bryter mot lagen. De glider på definitionen av väsentliga samhällsintressen. Ett villaområde, en godsterminal eller padelhall är det inte.

Kommunalråd och ledande politiker i stadsbyggnadsnämnder, eller deras ledande tjänstemän, verkar inte […]

Av Bengt|2021-06-06T18:42:07+02:002021-06-06|Debattartikel, Insändare, Kommunal planering, Livsmedelsförsörjning, Mellansverige|0 kommentarer

Läs mer

Matnyttig insändare i Sydsvenskan

En mycket bra insändare i Sydsvenskan den 20 februari ”Sätt stopp när det inte finns mer lämplig mark att bygga ut orterna på” från Emeli Magnusson, Miljöinspektör och Löddebo. Hon skriver bland annat:

Siffror är bra och kan ge en bättre överblick. Här kommer en kalkyl på vad vi går miste om varje år på den ytan som ni väljer att bebygga.

Totalt skövlas 51 hektar åkermark klass 9 av 10. Snittskörden 2019 för vete var 8,8 ton per hektar för Skåne. Av detta kan bakas 431 731 bröd per år, vilket räcker till 7 574 personers årsförbrukning av bröd!

Hela Löddeköpinges och Högs befolknings årsförbrukning av bröd går alltså förlorad, varje år för all tid framöver (siffror hämtade från scb.se).

Så visste ni detta när ni valde att skövla och förstöra 51 hektar av världens bästa åkermark?

Dagens detaljplaner och investeringar som tas fram i kommunen är inte för framtida generationer eller nuvarande boende i kommunen. Planerna har ett föråldrat upplägg och utförande. Det blir tydligt i detaljplanerna som röstas igenom att de ledande i vår kommun inte förstår vilket […]

Av Bengt|2021-02-21T17:07:42+01:002021-02-21|Debattartikel, Insändare, Kommunal planering, Livsmedelsförsörjning, Skåne|0 kommentarer

Läs mer

Ge produktiv åkermark bättre skydd

Om livsmedelsproduktionen ska öka måste Miljöbalken revideras så att produktiv åkermark klassas som väsentligt samhällsintresse i exploateringsärenden, skriver Göran Nilsson, agronom från Ängelholm i en debattartikel i ATL.

I diskussioner kring den urbana expansionen framhålls ibland att det är billigare att bygga på åkermarken än att förtäta i staden.

Men om livsmedelsproduktionen ska öka, livsmedelsberedskapen höjas och åkermarkens användning diversifieras av hälso- och klimatskäl – då kanske det finns anledning att räkna in en mängd ”osynliga” värden på åkermarken i olika kalkyler och planeringsstrategier.

Propåer har framförts om att åkermark skulle kunna innefattas i begreppet ”riksintresse” i den fysiska planeringen. Om det finns en stark opinion kanske lagstiftarna kan nås av önskemål om att revidera Miljöbalken så att produktiv åkermark får en annan tyngd och bättre skydd i relation till vad som anges som ”väsentliga samhällsintressen” i exploateringsärenden.

Vem tar på sig rollen som ”åkermarkskramare” för att värna den goda svenska jorden?

Läs hela debattartikeln här.

Av Admin|2020-06-02T18:05:09+02:002020-06-02|Debattartikel, Insändare, Okategoriserade|0 kommentarer

Läs mer