Överklagan av detaljplan i Botkyrka kommun

Föreningen yrkar att mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt upphäver Botkyrka kommuns beslut om att anta detaljplanen för Prästviken.

Jordbruksmarken vid Botkyrka kyrka som nu ska tas i anspråk för att bygga Prästviken utgör en betydande del av kommunens kvarvarande jordbruksmark.

Hela detaljplaneområdet berör högvärdig jordbruksmark, med brukningsvärde 4 av 5. Trots det så har kommunen inte gjort någon lokaliseringsutredning för att undersöka om andra platser istället kan tas i anspråk för bebyggelsen. Med hjälp av bifogade dokument kommer föreningen visa att projektledningsgruppen för
Prästviken från start till slut har insett att bebyggelsen faktiskt skulle kunna placeras på annan mark, samt att projektledningsgruppen varit medvetna om och diskuterat att man inte gjort någon lokaliseringsutredning. Planarbetet har i sin helhet utförts i markägarens och byggherrens regi – en så kallad byggherredriven planprocess.

Detaljplanen strider mot 3 kap. 4 § miljöbalken på ytterligare ett sätt. Planen medger att områdets östra del bebyggs med enbostadshus. Enbostadshus bör inte anses tillgodose ett väsentligt samhällsintresse. Men även om dessa enbostadshus skulle tillgodose ett väsentligt samhällsintresse så är bebyggelsegraden i både närområdet och i Botkyrka som helhet relativt låg vilket innebär att husen på ett tillfredsställande sätt borde kunna byggas på annan mark. Dessutom skulle husen förmodligen kunna byggas närmare […]

Överklagan av detaljplan i Borgholms kommun

Föreningen Den Goda Jorden motsätter sig exploateringen av del av fastigheten Borgholm 8:63 m.fl., Rosenfors, av de skäl som anges nedan.

Eftersom Borgholms kommun inte arbetat om förslaget till detaljplanen till att omfatta mindre eller ingen exploatering av åkermark eller gjort någon utredning om alternativa byggplatser inför och under detaljplansprocessen står föreningen fast vid de argument som delgivits kommunen tidigare under samrådstiden och överklagar härmed detaljplanen.

Även om området finns upptaget i kommunens översiktsplan (antagen 2002 med ”En vision av Öland 2015”) och i den utpekats som lämpligt för industriändamål har synen på åkermark kopplat till livsmedelsstrategin, krisberedskapen och rättsläget förändrats de senaste åren. De prejudicerande domar som under de senast tre åren har avgjorts av Mark- och miljööverdomstolen innebär sammanfattningsvis följande:

– att ”brukningsvärd jordbruksmark” inte endast omfattar de bördigaste jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället,
– att detaljplaner på jordbruksmark upphävts med motiveringen att det saknats utredning av möjliga lokaliseringsalternativ,
– att även byggnadslov till vindkraftverk, som är ett ”väsentligt samhällsintresse”, har upphävts då domstolen bedömt att annan mark skulle kunna användas i stället,
– att de ärenden som prövats i högsta instans inte bara ligger i södra Sverige utan fördelar sig från […]

Rättspraxis från Mark- och miljööverdomstolen under 2021

Under 2021 har Mark- och miljööverdomstolen avgjort hundratals mål som behandlat många olika frågeställningar. JUNO Nyheter har bevakat rättspraxis och här nedan hittar du ett axplock ur listan på avgjorda mål från Mark- och miljööverdomstolen från året som gått. För att komma in på länkarna efter respektive mål krävs inloggning på på JUNO Nyheter.

Brukningsvärd jordbruksmark

Mål där hänsyn tagits till brukningsvärd jordbruksmark har fortsatt varit aktuella även under det senaste året.

P 5040–20 Mark- och miljööverdomstolen fann att kommunen inte visat att detaljplanen för bostäder på brukningsvärd jordbruksmark uppfyllde väsentlighetskravet och detaljplanen upphävdes. https://juno.nj.se/b/documents/3625544?tab=references

F 9934–20 Att stolpar och ledningar placerades på brukningsvärd jordbruksmark i samband med ledningsrätt bedömdes inte utgöra hinder mot ledningsrätten. https://juno.nj.se/b/documents/3617190?tab=references

P 2034–20 Mark- och miljööverdomstolen fastställde kommunens beslut att anta detaljplan som innebar att brukningsvärd jordbruksmark användes för utbyggnad av näringslivet på orten. Behovet av mark bedömdes inte kunna tillfredsställas genom att ta annan mark i anspråk. https://juno.nj.se/b/documents/3547974?tab=references

P 2501–20 En befintlig bottenplatta på brukningsvärd jordbruksmark var enligt Mark- och miljööverdomstolen inte skäl att ge bygglov för ett bostadshus. Fastigheten var obebodd sedan 2012 och dessutom bullerutsatt. Det allmänna intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark vägde tyngre och ansökan om bygglov avslogs. https://juno.nj.se/b/documents/3541851?tab=references

P 6073–20 Positivt förhandsbesked meddelades för […]

Exploatering av jordbruksmark – åt vilka håll blåser vindarna?

De senaste åren har antalet avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen som handlar om det nationella intresset jordbruksmark i 3 kap. 4 § miljöbalken formligen exploderat – vilket lett till en ökad medvetenhet hos bland annat kommuner och länsstyrelser. Johan Larsson, jurist på Landahl Advokatbyrå går, genom frekventa nedslag i praxisflödet, igenom förutsättningarna för exploatering av jordbruksmark och föreslår en modell som kan användas som utgångspunkt för den egna bedömningen i plan- och byggärenden där bestämmelsen aktualiseras.

Läs hela artikeln här.

Ny dom om solcellsanläggning på jordbruksmark

Lindahl, som är en av Sveriges största affärsjuridiska advokatbyråer, rapporterar att Mark- och miljödomstolen i Växjö avgjorde nyligen ett mål där frågan om att bygga storskaliga solcellsanläggningar aktualiserades. Utvecklarbolagets anmälan avsåg en planerad solcellsanläggning om knappt fem hektar på en fastighet utanför Ängelholm i Skåne.

Domstolen bedömde slutligen att användningen av den aktuella marken för en storskalig solcellsanläggning är den mest lämpade och medför god hushållning. Domstolen godtog därmed den valda lokaliseringen, upphävde länsstyrelsens beslut om förbud och återförvisade ärendet till länsstyrelsen för bestämmande av försiktighetsmått om exempelvis tidsbegränsning och återställande.

Även om domen ännu inte har vunnit laga kraft så kommer det att bli intressant att se dels vilka försiktighetsmått som kan komma att bestämmas, dels hur detta påverkar länsstyrelsens bedömning vid prövningen av de mångdubbelt större solcellsanläggningar som nu planeras i bland annat Skåne.

Läs hela artikeln här.

Tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken vid planläggning

Vår styrelseledamot Arne Joelsson har gjort en genomgång av det rådande rättsläget när det gäller domar i Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.

Sä här sammanfattar han rättsläget:

Med ledning av de rättsfall som prövats i högsta instans kan konstateras att 3 kap. 4 § miljöbalken närmast är att betraktas som en förbudsregel med få undantag och att rättsläget har klarnat betydligt under de senaste åren och kan sammanfattas i följande punkter:

    • De ärenden som prövats i högsta instans ligger inte bara i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland.
    • ”Brukningsvärd jordbruksmark” omfattar inte endast de bördiga jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark.
    • I stort sett alla bygglov för enstaka bostadshus på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att en enstaka bostad inte är ett väsentligt samhällsintresse och/eller att lokaliseringsalternativ säkerligen finns.
    • Detaljplaner för bostäder på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att det saknats en godtagbar utredning av möjliga lokaliseringsalternativ.
    • En detaljplan för ridskoleverksamhet på jordbruksmark har godtagits med motiveringen att det har gjorts flera utredningar av möjliga lokaliseringsalternativ och att rasthagar m.m. kan återställas till jordbruksmark.
    • […]

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljööverdomstolen har i dagarna upphävt ytterligare en detaljplan och gett miljödomstolen i Vänersborg en knäpp på näsan. Så nu borde samtliga miljödomstolar borde vara uppdaterade. Motiveringen är intressant: Mark- och miljööverdomstolen bedömer att kommunen inte har visat att samhälls intresset av att bygga bostäder i den norra delen av det nu aktuella planområdet uppfyller väsentlighetskravet i 3 kap. 4 § miljöbalken. Det saknas därför förut sättningar för att förlägga bostäderna på den aktuella platsen.” Dvs det är ett väsentligt samhällsintresse med bostäder men inte just på den aktuella jordbruksmarken.

Av antagandehandlingen för den i målet aktuella detaljplanen framgår att planområdets norra del består av bl.a. knappt 4 000 m2 odlings- och betesmark som har bedömts vara brukningsvärd jordbruksmark. Det motsvarar drygt 20 % av det totala planområdet. Kommunen har motiverat ianspråktagandet med att det råder ett högt bebyggelsetryck och att det finns ett behov av fler bostäder för åretruntboende på Tjärnö samt att förutsättningarna har förändrats genom utökat strandskydd m.m.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (3 kap. 4 § […]

Till de oföddas försvar

I Lantbrukets Affärer nr 3 2021 skriver Jerker Nilsson, Institutionen för ekonomi, SLU Uppsala mycket välformulerat om jordbruksmarkens betydelse under rubriken ”Till de oföddas försvar”. Han för dessutom fram ett förslag att landsbygdens organisationer, däribland Den Goda Jorden, borde få rätt att överklaga domstolsbeslut

Föreningen överklagar detaljplan i Laholm

Den Goda Jorden har överklagat Laholm kommuns detaljplan för etapp 2 och 3 på Mellby industriområde till mark- och miljödomstolen.
Föreningen anser att detaljplanen inte är förenlig med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Föreningen kräver att detaljplanen upphävs.
Laholms kommun har i sin detaljplan inte tittat tillräckligt noga på andra tänkbara placeringar. De alternativ som tagits upp ligger också de på jordbruksmark.
– Det följer inte lagen. Det har kommit flera prejudicerande domar kring det här i Mark- och miljööverdomstolen, säger föreningens ordförande Anne-Marie Lindén i en artikel i Hallandsposten.
För att exploatera jordbruksmark måste det handla om ett ”väsentligt samhällsintresse”, vilket kommunen menar att man uppfyller.
– Ett väsentligt samhällsintresse är att få mat på bordet. Det är ett globalt problem att åkermark förstörs, menar Anne-Marie Lindén.

Läs överklagandet här

Läs artikeln i Hallandsposten här

Dom angående ekonomibyggnad på jordbruksmark

I ett mål om bygglov 20/6 2020 har Mark- och miljööverdomstolen funnit att bestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken inte hindrar att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för en byggnad som behövs för den egna jordbruksverksamheten. Detta under förutsättning att behovet inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk.

Läs hela domen här.

Till toppen