Bjärreds vångar

Tillsammans med Naturskyddsföreningen Lomma-Bjärred arrangerar vi lördag 29 april 13:00 till 15:00 en guidad tur vid Bjärreds vångar i Borgeby. Detta med anledning av att vi som föreningar yttrat oss om det förslag till detaljplan för området som tagits fram av Lomma kommun. Vi vill visa de naturvärden som finns där och diskutera områdets framtid med allmänhet och politiker. Vi riktar därför en särskild inbjudan till förtroendevalda i kommun.

Guideturen inleds vid grönytan utmed Löddenäsvägen 18 och 23 i Borgeby.

Mer information finns på Naturskyddsföreningen Lomma Bjärreds hemsida.

Prövningstillstånd till MÖD

Oftast hjälper vi som ideell förening till med sakkunskap och information när våra medlemmar är berörda av kommunala beslut och vill överklaga dessa. Ibland händer det dock att vi som ideell förening har direkt talerätt och då kan vi aktivt gå in med överklaganden.

Föreningen har beslutat att gå vidare och överklaga två beslut av Mark och miljödomstolen i Växjö. Det gäller Trelleborgs kommun (Dalköpinge) och Karlshamns kommun (Elleholm). Detta gör man hos Mark- och Miljööverdomstolen i Stockholm. Först måste vi bevisa att vi är en miljöorganisation som är minsta 3 år gammal och att vi har minst 100 medlemmar. Då har vi som det heter ”talerätt” även om vi inte är t ex grannar. MÖD tar inte automatiskt hand om alla överklagande utan man måste begära prövningstillstånd. Mark- och miljööverdomstolen kan ge prövningstillstånd om det:
1. kan finnas anledning att ändra mark- och miljödomstolens avgörande. Bbehövs för att Mark- och miljööverdomstolen bättre ska kunna bedöma om mark- och miljödomstolen dömt rätt.
2. är viktigt att Mark- och miljööverdomstolen prövar målet för att mark- och miljödomstolarna ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor.
3. annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

För närvarande är det lång handläggningstid men domstolen har som målsättning att […]

Landsbygdsdebatt om jordbruksmarken i Halland

Inför valet ville Lokalt Ledd Utveckling Halland genomföra en Halländsk landsbygdsdebatt med länets riksdags- och regionpolitiker. Syftet vr att föra politiken närmare oss väljare och lära känna hur våra olika partier planerar för att utveckla Hallands och Sveriges landsbygder.

En fråga som var uppe till diskussion var hur politikerna ser på exploatering av brukningsvärd jordbruksmark.

Du kan ta del av diskussionen här 1.13.25 in i y0utube-klippet.

Av |2022-07-29T15:25:33+02:002022-07-29|Debatt, Halland, Kommunal planering|0 kommentarer

”Pågår en aningslös exploatering av värdefull odlingsmark”

Företrädare för Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien föreslår i en debattartikel i ATL att regeringen utan dröjsmål tillsätter en utredning om skarpare lagstiftning till skydd för odlingsjorden.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) ser med oro på den inhemska aningslösa exploateringen av värdefull odlingsmark vid till exempel infrastruktursatsningar som trafikleder och logistikcentraler. Inte minst försvinner åkrar i södra Sverige, där en stor del av jordbruksmarken räknas till världens mest fruktbara.
Per invånare har Sverige fem gånger större areal under asfalt och betong jämfört med Centraleuropa. Delvis förståeligt i ett glest befolkat land med omfattande vägnät. Men varför har vi lagt fem gånger mer mark per person under kommersiella shoppingcentra än till exempel Tyskland?
KSLA föreslår att regeringen utan dröjsmål tillsätter en utredning om skarpare lagstiftning till skydd för odlingsjorden. Klockan är dock redan 5 över 12.
I avvaktan på ett starkare lagstöd, bör därför en nollvision för byggande på åkermark införas för hela landet. En vision även i linje med ambitionen att stärka Sveriges livsmedelsberedskap.

Läs hela debattartikeln här.

Överklagan av detaljplan i Botkyrka kommun

Föreningen yrkar att mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt upphäver Botkyrka kommuns beslut om att anta detaljplanen för Prästviken.

Jordbruksmarken vid Botkyrka kyrka som nu ska tas i anspråk för att bygga Prästviken utgör en betydande del av kommunens kvarvarande jordbruksmark.

Hela detaljplaneområdet berör högvärdig jordbruksmark, med brukningsvärde 4 av 5. Trots det så har kommunen inte gjort någon lokaliseringsutredning för att undersöka om andra platser istället kan tas i anspråk för bebyggelsen. Med hjälp av bifogade dokument kommer föreningen visa att projektledningsgruppen för
Prästviken från start till slut har insett att bebyggelsen faktiskt skulle kunna placeras på annan mark, samt att projektledningsgruppen varit medvetna om och diskuterat att man inte gjort någon lokaliseringsutredning. Planarbetet har i sin helhet utförts i markägarens och byggherrens regi – en så kallad byggherredriven planprocess.

Detaljplanen strider mot 3 kap. 4 § miljöbalken på ytterligare ett sätt. Planen medger att områdets östra del bebyggs med enbostadshus. Enbostadshus bör inte anses tillgodose ett väsentligt samhällsintresse. Men även om dessa enbostadshus skulle tillgodose ett väsentligt samhällsintresse så är bebyggelsegraden i både närområdet och i Botkyrka som helhet relativt låg vilket innebär att husen på ett tillfredsställande sätt borde kunna byggas på annan mark. Dessutom skulle husen förmodligen kunna byggas närmare […]

Överklagan av detaljplan i Borgholms kommun

Föreningen Den Goda Jorden motsätter sig exploateringen av del av fastigheten Borgholm 8:63 m.fl., Rosenfors, av de skäl som anges nedan.

Eftersom Borgholms kommun inte arbetat om förslaget till detaljplanen till att omfatta mindre eller ingen exploatering av åkermark eller gjort någon utredning om alternativa byggplatser inför och under detaljplansprocessen står föreningen fast vid de argument som delgivits kommunen tidigare under samrådstiden och överklagar härmed detaljplanen.

Även om området finns upptaget i kommunens översiktsplan (antagen 2002 med ”En vision av Öland 2015”) och i den utpekats som lämpligt för industriändamål har synen på åkermark kopplat till livsmedelsstrategin, krisberedskapen och rättsläget förändrats de senaste åren. De prejudicerande domar som under de senast tre åren har avgjorts av Mark- och miljööverdomstolen innebär sammanfattningsvis följande:

– att ”brukningsvärd jordbruksmark” inte endast omfattar de bördigaste jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället,
– att detaljplaner på jordbruksmark upphävts med motiveringen att det saknats utredning av möjliga lokaliseringsalternativ,
– att även byggnadslov till vindkraftverk, som är ett ”väsentligt samhällsintresse”, har upphävts då domstolen bedömt att annan mark skulle kunna användas i stället,
– att de ärenden som prövats i högsta instans inte bara ligger i södra Sverige utan fördelar sig från […]

Samrådsyttrande över detaljplan Gottbol, Gotthem 2:2, Kristinehamn

Den Goda Jorden har lämnat in ett samrådsyttrande till Kristinehamns kommun rörande detaljplan Gottbol, Gotthem 2:2 som syftar till exploatering av åkermark i syfte att möjliggöra för bostäder.

Föreningen vill påtala att Mark- och miljööverdomstolen inte i något överklagat detaljplaneärende eller byggnadslov har åberopat markens bördighet vid prövning enligt 3 kap. 4 § miljöbalken utan endast tagit ställning till om marken ska klassas som ”brukningsvärd jordbruksmark”. De detaljplaner som upphävts har fallit på att kommunerna inte visat att planerna inte skulle kunna genomföras genom att annan mark utnyttjats i stället.

Föreningen förutsätter att Kommunen beaktar sin roll i Livsmedelsstrategin och verkar för att dess mål får genomslag vid den fortsatta planeringen. Vi har inte råd med fortsatt nettoförlust av god åkermark för vår livsmedelsproduktion.

Läs hela samrådsyttrandet här.

Så tycker svenskarna om nybyggnationer på åkermark

Något fler än fyra av tio, 46 procent av Sveriges befolkning, är emot nybyggnationer på åkermark, visar ATL:s opinionsundersökning.

Missnöjdast är man i Sydsverige – där tycker 6 av 10 att det är dåligt att det byggs på bördiga jordar.

John Andersson kommenterar undersökningen:

På lång sikt kan försvinnandet av åkermark leda till problem, menar han.

– Klimatförändringarna kommer på sikt medföra att det blir svårare att producera mat i vissa delar av världen och därför är det viktigt att vi bevarar så mycket som möjligt av vår åkermark i Sverige.

Hans Ramel, LRF Skåne menar att samhället kan inte heller stå helt stilla och i vissa lägen behöver man bygga på åkermark. Men jag skulle vilja se ett större ansvarstagande från kommunerna, de har ju trots allt stor makt i sitt självstyre och sina detaljplaner. Ofta tänker de för kortsiktigt.

– Kommunerna har ett ansvar att planera smartare och långsiktigare, medan samhället har ett ansvar att bygga smartare. Jag tycker Sverige har mycket att lära av Europa. Ta till exempel Tyskland och Holland, där har man lyckats förtäta städerna utan att det påverkar parker och andra grönområden, säger Hans Ramel.

Läs hela artikeln här. Det är en öppen länk som ATL har försett oss med […]

Värna brukningsvärd jordbruksmark i Kalmar län

Hushållningssällskapet har på uppdrag av Länsstyrelsen tagit fram rapporten ”Planeringsunderlag för brukningsvärd åkermark i Kalmar län” för att lyfta vad som kan klassas som brukningsvärd jordbruksmark i Kalmar län, både i nutid och framtid.

Kalmar län är en tillväxtregion med behov av mark till bland annat nya bostäder, industrier och infrastruktur, samtidigt som regionen har bland de mest produktiva jordbruksmarkerna i Sverige. Detta har betydelse för livsmedelsproduktionen både regionalt och nationellt. Jordbruksmark är ofta attraktivt att bygga på eller exploatera för annan användning än livsmedelsproduktion. Ofta tas inte stora arealer i anspråk per exploateringstillfälle, men sammantaget blir det betydande arealer som oåterkalleligt försvinner.

– Mot bakgrund av de senaste årens svåra torka, vatten- och foderbrist så är rapporten av mycket stor vikt. Vi behöver värna den bördigaste åkermarken för att säkra livsmedelsförsörjningen i ett förändrat klimat, säger landsbygdsdirektör Karin Bergman. Den är också viktigt ur ett krisberedskapsperspektiv. En ökad självförsörjningsgrad av livsmedel är ett uttalat mål i den nationella livsmedelsstrategin.

I Kalmar län exploateras jordbruksmark för bland annat utbyggnad av tätorter, industrier och infrastruktur. I en enkätundersökning till länets kommuner framkom att de flesta inte har någon övergripande strategi att bevara […]

Av |2022-03-20T17:14:45+01:002022-03-20|Kommunal planering, Rapport|0 kommentarer

Upprop för återremittering av Framtidsplan 2050 i Halmstad

Större hänsyn till naturen och klimatkrisen i Halmstads kommuns Framtidsplan 2050!

Här kan du skriva på namninsamlingen för återremittering av Framtidsplan 2050.

Framtidsplan 2050 stakar ut vägen in i framtiden för vår kommun. Många viktiga och ödesdigra vägval görs i planen som den ser ut idag.
Enligt förslag i Framtidsplan 2050 kommer drygt 860 ha åkermark försvinna under asfalt och betong.

Vi som samlat oss för detta upprop gör det utifrån olika politiska och professionella bakgrunder men instämmer i skälen till att framtidsplanen inte bör behandlas i befintligt skick utan behöver omarbetas. Ur ett demokratiskt perspektiv kräver vi en bättre dialog och större hänsyn från kommunens sida till de nästan 1500 remissyttranden som inkommit under remisstiden.
Det är inte bara rimligt utan nödvändigt att Framtidsplan 2050 återremitteras och bereds på ett värdigare sätt – klimatkrisen måste in i Framtidsplanen!

”Upprop för ett JA till återremittering av framtidsplan 2050” kommer att överlämnas till Halmstads politiker 30/3.
Dela vidare till vänner och bekanta i dina olika kanaler, allas röst oavsett ålder är viktiga. Prata om och diskutera dessa svåra frågor och tänk på att det framför allt är våra barn och ungdomars framtid det handlar om!

Ingrid Bergelin
Gun Jönsson
Klimatnätverket södra Halland

Mer info hittar du här.

Till toppen