Kategori: Markförstöring

Vem eller vilka tar på sig rollen att värna den goda svenska jorden?

Göran Nilsson skriver i en insändare i Sydsvenskan den 3 maj.

Vilka värden kan sättas på den svenska åkermarken? Finns det övergripande och mera nationella överväganden som bör stå över det kommunala planmonopolet i diskussioner kring åkermarkens användning?
Frågorna får relevans i diskussioner kring Sveriges krisberedskap och kommunala planer på exploatering av åkermark. Det kan vara värt att reflektera över vår livsmedelsproduktion och åkermarkens roll i ett samhällsperspektiv.

I diskussioner kring den urbana expansionen framhålls ibland att det är billigare att bygga på åkermarken än att förtäta i staden.

Men: om livsmedelsproduktionen ska öka till landsbygdens och nationens gagn; om livsmedelsberedskapen ska höjas; om det finns önskemål att åkermarkens användning ska diversifieras av hälso- och klimatskäl – finns det då kanske anledning att räkna in en mängd ”osynliga” värden på åkermarken i olika kostnadskalkyler och planeringsstrategier? Kan åkermark bli innefattad i begreppet ”riksintresse” i den fysiska planeringen? Finns det skäl att revidera Miljöbalken, och även annan lagstiftning, så att produktiv åkermark får en annan tyngd och bättre skydd i relation till vad som anges som ”väsentliga samhällsintressen” i exploateringsärenden?

Vem eller vilka tar på sig rollen som ”åkermarkskramare” för att värna den goda svenska jorden?

Läs hela insändaren här.

Offra inte livsviktig jordbruksmark

Stefan Arrelid, Naturskyddsföreningen Norrköping skriver i en insändare i Norrköpings Tidningar att:

Vi kan läsa i Norrköpings Tidningar (7/4), att politikerna i Norrköping vill gå vidare med planerna att exploatera 60 hektar mark vid Klinga för ett logistikcentrum. 40 hektar av dessa är bördig tätortsnära åkermark, som vi menar kommer behövas långsiktigt för att Sverige och Norrköping ska få en hållbar livsmedelsförsörjning. Covid-19 har på ett påtagligt sätt visat att vi är sårbara när det gäller beredskapslager och matproduktion i landet. I dag importerar vi från andra länder 50 procent av maten vi äter i Sverige.

Då är det inte rimligt att offra värdefull åkermark för flera lagerlokaler av konsumtionsvaror och ökade lastbilstransporter. I stället behöver vi öka sysselsättningen inom jordbruk, grönsaksodling och förädling av olika livsmedel.

Läs hela insändaren här.

Nytt ärende till Mark- och miljööverdomstolen

Kils kommun har beslutat att driva ärendet om ett industriområde i Runnevål vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Om de ger prövningstillstånd kan det ge vägledning i hur mycket utredningar man kan kräva att en kommun gör av alternativa lokaliseringar.

För mer info i ärendet: https://sites.google.com/site/rungruppen/

Åkermark slukas av shoppingcenter

ATL rapporterar den 17 januari att vår åkermark slukas av shoppingcenter.

Svenskarnas shoppingyta per person är störst i Europa. Anders Larsson, forskare på SLU, är kritisk till att högavkastande jordbruksmark byggs sönder i Sverige och menar att det kan leda till ökad skövling av regnskog i andra länder.

En förklaring till att vi har mycket shoppingyta per person är att Sverige är ett till ytan stort land med få invånare. En annan förklaring, menar Anders Larsson, är att åkermark har ett svagt skydd i svensk lagstiftning i förhållande till många andra länder.

– Men takten som vi bygger sönder våra jordbruksmarker ökar globalt. Oavsett var vi befinner oss byggs vägar, järnvägar, flygplatser, bostäder och annat i en ständigt ökande takt, säger Anders Larsson, som också sitter med i styrelsen för föreningen Den Goda Jorden.

Men det finns exempel där kommuner gjort annorlunda. Uppsala kommun valde exempelvis nyligen att bygga verksamhet på en redan befintlig parkeringsplats och flyttade ner parkeringsplatserna under jord.

– Bara genom att använda våra onödigt stora externa handelsområden på ett bättre sätt skulle vi utan problem klara oss utan att ta mer jordbruksmark i anspråk de närmaste femtio åren, säger Anders Larsson.

Läs hela artikeln här.

World soil day 2019: ”Jord, markanvändning och klimatförändring”

Institutionen för mark och miljö bjuder in till ett seminarium på World Soil Day. Dagens tema är ”Jord, markanvändning och klimatförändring”. World Soil Day initierades av FN 2014 och hålls årligen den 5 december. Målet är att rikta uppmärksamheten på vikten av hälsosam jord och förespråka en hållbar förvaltning jordens markresurser.

Se programmet och registrera dig på den engelska sidan.

Fakta
Tid: 2019-12-05 09:30
Ort: Uppsala
Sista anmälningsdag: 25 november 2019

Namninsamling för att rädda jordbruksmark i Staffanstorp

Staffanstorp kommun vill bebygga deras enda ekologiska gård – vårt hem och uppehälle. Åkermarken som vi odlar er mat på är oåterkallelig om byggplanerna förverkligas! Framtidens livsmedelsförsörjning måste komma upp på agendan och Sveriges politiker behöver börja värdesätta vår självförsörjningsgrad. Sätt ner foten genom att skriva under! Innan 4:e oktober då möjligheten att påverka detta beslut är förbi.

Mer info och namninsamlingen hittar du här.

Mark- och miljödomstolen stoppar Örebro kommuns planer på ett nytt bostadsområde

Sveriges Radio P4 Örebro rapporterade den 17 juni att:
Mark- och miljödomstolen stoppar Örebro kommuns planer på ett nytt bostadsområde i Ormesta.

Kommunen antog förra hösten en detaljplan som innebar att omkring 30 hektar åkermark skulle bebyggas med bostäder, butiker och en ny park.

Men beslutet överklagades, dels för att man skulle bygga på åkermark. Något som bara får ske i undantagsfall.

Dels överklagade elbolaget Ellevio, eftersom de har elledningar som går tvärs över det tänkta bostadsområdet.
Domstolen menar att behovet av bostäder inte är tillräckligt stort för att man ska få använda jordbruksmark i det här fallet.

Lyssna på inslaget här:

Dom Mål nr P 6702-18 Mark- och miljödomstolen 2019-06-10

Överklagan av Antagande av detaljplan 276 Almby 12 39 m.fl.

Nacka TR P 6702-18 Aktbil 27, Yttrande från Örebro kommun

Mål P 6702-18 Yttrande över akt bilaga 27

Bil 1 Bn 210_2016 Almby 12_39 mfl Checklista konsekvens- och behovsbedömning

LU Land

Idag den 14 juni gick startskottet för fem samverkansinitiativ på Lunds universitet. Ett av dem heter ”LU Land” och handlar om hållbar markanvändning. Den Goda Jorden deltar som extern partner.

En långsiktigt hållbar markanvändning är central för att trygga mat- och energiproduktion, skapa en biobaserad ekonomi, hantera klimatförändringen, bevara biologisk mångfald och leva upp till de globala hållbarhetsmålen.

LU Land är en plattform som samverkar över sektors- och ämnesgränser för att bidra till kunskap för en markanvändning som förvaltar den begränsade resursen mark på ett innovativt och hållbart sätt.

Samverkansinitiativets tre teman återspeglar tre viktiga övergripande utmaningar:
• Vad ska vi använda den begränsade resursen mark till?
• Hur intensivt skall landskapen brukas?
• Vilka styrmedel och policy krävs för att skapa en hållbar markanvändning?

Mer om projektet ”LU Land” hittar du här.

Forskare: Skyddsnivån på åkermark måste höjas

Sverige har Europas svagaste lagar när det gäller att skydda åkermark. Och många gånger hittas det ändå kryphål. Det menar Anders Larsson, lektor på SLU och styrelseledamot i Den Goda Jorden i en intervju i ATL.

I ett europeiskt perspektiv tillhör Sverige de sämsta i klassen, anser han:
– Vi har absolut mest asfalt per person i detta glesbefolkade land. Att bygga på jordbruksmark är totalt onödigt.
Anledningen till att åkrar ändå förvandlas till bostads- och industrimark beror bland annat på kortsiktigt agerande politiker, menar han.
– Det redan svaga lagskydd som finns för jordbruksmark är det ändå ingen som följer.

Vad händer om allt mer åkermark fortsätter att bebyggas?
– Så länge vi är ett rikt land: ingenting. Då har vi råd och möjlighet att köpa mat på andra marknader. Men när det blir en större kris och vi blir mer utlämnade till oss själva, då blir det problem.
– Det är därför frågan är så viktig. Skyddsnivån på åkermark måste höjas. Politikerna har pratat i 20 år om att jordbruksmarken borde vara ett riksintresse. Nu är det dags att inte bara säga något, utan göra något, säger Anders Larsson.

Hela artikeln hittar du här dock bakom betalvägg.