Upprop för återremittering av Framtidsplan 2050 i Halmstad

Större hänsyn till naturen och klimatkrisen i Halmstads kommuns Framtidsplan 2050!

Här kan du skriva på namninsamlingen för återremittering av Framtidsplan 2050.

Framtidsplan 2050 stakar ut vägen in i framtiden för vår kommun. Många viktiga och ödesdigra vägval görs i planen som den ser ut idag.
Enligt förslag i Framtidsplan 2050 kommer drygt 860 ha åkermark försvinna under asfalt och betong.

Vi som samlat oss för detta upprop gör det utifrån olika politiska och professionella bakgrunder men instämmer i skälen till att framtidsplanen inte bör behandlas i befintligt skick utan behöver omarbetas. Ur ett demokratiskt perspektiv kräver vi en bättre dialog och större hänsyn från kommunens sida till de nästan 1500 remissyttranden som inkommit under remisstiden.
Det är inte bara rimligt utan nödvändigt att Framtidsplan 2050 återremitteras och bereds på ett värdigare sätt – klimatkrisen måste in i Framtidsplanen!

”Upprop för ett JA till återremittering av framtidsplan 2050” kommer att överlämnas till Halmstads politiker 30/3.
Dela vidare till vänner och bekanta i dina olika kanaler, allas röst oavsett ålder är viktiga. Prata om och diskutera dessa svåra frågor och tänk på att det framför allt är våra barn och ungdomars framtid det handlar om!

Ingrid Bergelin
Gun Jönsson
Klimatnätverket södra Halland

Mer info hittar du här.

Odla för Ukraina

Den 2 mars, inleddes kampanjen ”Odla för Ukraina” vars syfte är att kräva ett omedelbart moratorium för exploatering av åkermark och en utökad odling på jordbruksmark som inte brukas. Bakgrunden är kriget i Ukraina och det hot som detta utgör mot livsmedelsförsörjningen. Initiativet till kampanjen togs av Nils-Erik Norrby i Den Goda Jorden som hoppas att enskilda och aktiva föreningar och rörelser nu hjälps åt att sprida filmen och budskapet. Så att vi nu med kort varsel kan förenas i en gemensam målsättning att inför det stundande vårbruket öka Sveriges produktion av livsmedel.

Anförande av Nils-Erik Norrby vid Råby gård, Lund, Sverige, den 2 mars 2022 vid starten av föreningen Den Goda Jordens kampanj ”Odla för Ukraina”. Följande text är en återgivelse av det muntliga anförande som filmats och den 5 mars lagts ut på Den Goda Jordens hemsida.

Läs anförandet här

Farm for Ukraine (english subtitles)

The following text is a translation from Swedish to English of a speach held by Nils-Erik Norrby at Råby farm, Lund, Sweden march 2 2022 at the start […]

Regional fysisk planering i Hallands län

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss en ändring i plan- och bygglagen som innebär att regional fysisk planering ska ske i Hallands län. Sedan tidigare gäller enligt 7 kap. plan- och bygglagen att regional fysisk planering ska ske i Stockholms län och i Skåne län.
Den regionala fysiska planeringen ska omfatta frågor av betydelse för den fysiska miljön som angår två eller flera kommuner i ett län. Regionen är ansvarig för den regionala fysiska planeringen inom sitt län. Den ansvariga regionens uppgifter innefattar bl.a. att anta en regionplan. Denna plan ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Av regionplanen ska det bl.a. framgå hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med andra nationella, regionala och kommunala planer och program.

Förslaget syftar till att ge en förbättrad samhällsplanering i Hallands län.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Läs lagrådsremissen här.

Läs SOU 2015:59 En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, del 1/2 här.

Läs SOU 2015:59 En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, del 2/2 här.

 

Av |2022-02-02T11:11:03+01:002022-02-02|Halland, Kommunal planering, Riksdagen|0 kommentarer

Rättspraxis från Mark- och miljööverdomstolen under 2021

Under 2021 har Mark- och miljööverdomstolen avgjort hundratals mål som behandlat många olika frågeställningar. JUNO Nyheter har bevakat rättspraxis och här nedan hittar du ett axplock ur listan på avgjorda mål från Mark- och miljööverdomstolen från året som gått. För att komma in på länkarna efter respektive mål krävs inloggning på på JUNO Nyheter.

Brukningsvärd jordbruksmark

Mål där hänsyn tagits till brukningsvärd jordbruksmark har fortsatt varit aktuella även under det senaste året.

P 5040–20 Mark- och miljööverdomstolen fann att kommunen inte visat att detaljplanen för bostäder på brukningsvärd jordbruksmark uppfyllde väsentlighetskravet och detaljplanen upphävdes. https://juno.nj.se/b/documents/3625544?tab=references

F 9934–20 Att stolpar och ledningar placerades på brukningsvärd jordbruksmark i samband med ledningsrätt bedömdes inte utgöra hinder mot ledningsrätten. https://juno.nj.se/b/documents/3617190?tab=references

P 2034–20 Mark- och miljööverdomstolen fastställde kommunens beslut att anta detaljplan som innebar att brukningsvärd jordbruksmark användes för utbyggnad av näringslivet på orten. Behovet av mark bedömdes inte kunna tillfredsställas genom att ta annan mark i anspråk. https://juno.nj.se/b/documents/3547974?tab=references

P 2501–20 En befintlig bottenplatta på brukningsvärd jordbruksmark var enligt Mark- och miljööverdomstolen inte skäl att ge bygglov för ett bostadshus. Fastigheten var obebodd sedan 2012 och dessutom bullerutsatt. Det allmänna intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark vägde tyngre och ansökan om bygglov avslogs. https://juno.nj.se/b/documents/3541851?tab=references

P 6073–20 Positivt förhandsbesked meddelades för […]

EU-kommissionens nya markstrategi

Syftet med EU-kommissionens nya markstrategi, Soil strategy, är att skapa ett mer systematiskt arbete för att skydda Europas jordar mot de hot som finns och att värna de många ekosystemtjänster som kommer från jordbruksmark och skogsmark.

Bebyggelse, försaltning, förorening, packning och erosion är några anledningar till att jordbruksmarken förstörs i Europa.

Soil strategy for 2030

LRF:s syn på EU:s markstrategi.

Av |2022-01-25T17:01:01+01:002022-01-25|EU, LRF, Markförstöring, Rapport|0 kommentarer

Debattartikel om Halmstads Framtidsplan 2050

I en debattartikel i Hallandsposten skriver Yngve Kihlberg (C), gruppledare och kommunstyrelseledamot att Halmstads kommun kommer med liggande förslag till översiktsplan att ta en mycket besvärande ledning i att exploatera värdefull åkermark i Sverige.

Det går att hitta alternativ mark att bygga på inom kommunen. Det handlar även om att värdera mark utifrån bördighet och hur praktisk marken är att odla. Mark som i dag ligger obrukad gör det av en anledning och är mer motiverad att ta i anspråk än den odlade bördiga åkermarken. Historiskt byggdes alltid bostäder och samhällen på höjder och grusbackar där bördigheten var lägre. Vi behöver tänka likadant nu och bygga på mark som inte duger lika bra till odling.

När väl marken är bebyggd går den aldrig att återställa till odlingsmark!

Ett flertal domar i Miljööverdomstolen visar på en skärpning i tolkningarna vad gäller exploatering av jordbruksmark och EU-kommissionens nya förslag till markstrategi, ”soil strategy”, och det faktum att livsmedelsproduktion i dag klassas som ”samhällsviktig verksamhet” av regeringen och MSB visar att vi måste tänka om.

Exploatering av jordbruksmark – åt vilka håll blåser vindarna?

De senaste åren har antalet avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen som handlar om det nationella intresset jordbruksmark i 3 kap. 4 § miljöbalken formligen exploderat – vilket lett till en ökad medvetenhet hos bland annat kommuner och länsstyrelser. Johan Larsson, jurist på Landahl Advokatbyrå går, genom frekventa nedslag i praxisflödet, igenom förutsättningarna för exploatering av jordbruksmark och föreslår en modell som kan användas som utgångspunkt för den egna bedömningen i plan- och byggärenden där bestämmelsen aktualiseras.

Läs hela artikeln här.

Nytt planeringsunderlag för jordbruksmark

Jordbruksverket föreslog 2019 ett miljömålsrådsprojekt för att genomföra ett utvecklingsarbete rörande en metod för klassificering av jordbruksmark.

Projektet har nu tagit fram ett underlag som beskriver jordbruksmarkens värden och hur dessa värden ska bedömas i olika planeringsprocesser. Projektet har inte tagit fram en ny karta där jordbruksmarken ges olika värden. Däremot presentera en lista på olika faktorer som ska tas i beaktande vid planering. Dessa faktorer utgör sammantaget ett planeringsunderlag för jordbruksmark i planeringsprocessen.

Här kan du läsa om rapporten ”Slutrapportering samverkansåtgärd – Brukningsvärd jordbruksmark – för vem, till vad och när?- Ny modell för värdering av jordbruksmark”.

Hela rapporten hittar du här.

Rapporten finns på Jordbruksverkets sida ”Jordbruksmarkens värden” tillsammans med det material de tagit fram tidigare.

Varannan tugga är svensk

LRF har tagit fram en rapport om importandelen där man undersöker hur stor andel av maten som importeras, dels i värde, dels i energi.

LRFs nya rapport visar att livsmedelsimporten för första gången på länge minskar. Men troligen är minskningen en effekt av pandemin eftersom vi under den har ätit mindre på restaurang och mer hemma, och då handlat svenskt i butiken.

Den kraftiga ökningen av importerad mat började när Sverige gick med i EU. Det gjorde maten billigare.

Ett nedslag i rapporten visar att:
– Vi importerar en större andel vegetabiliskt än animaliskt protein.
– Den stadiga ökningen från 90-talet är främst inom bröd, grönsaker, mejeri och kött, det vill säga varor som vi kan producera i Sverige.
– Importandelen minskade något 2020, troligtvis på grund av pandemin, och är 49 procent beräknat på värde och runt 44 procent beräknat på energi.
– Drygt varannan tugga är svenskproducerad.

Rapporten hittar du här

Till toppen