Konkreta förslag för att skydda jordbruksmarken

I en debattartikel i Land Lantbruk för vi i Den Goda Jorden fram några konkreta förslag på åtgärder för att ge jordbruksmarken ett bättre skydd.

I två debattartiklar från Fängelsefritt Trelleborg och Magnus Oscarsson (KD) i Land Lantbruk krävs det att det måste mer till för att skydda jordbruksmarken. Vi i föreningen Den goda jorden kan bara instämma i deras beskrivningar av den rådande situationen och de slutsatser de drar av detta. För att föra fram saken ytterligare ett steg vill vi passa på att föra fram några konkreta förslag för att ge jordbruksmarken ett bättre skydd.

Den goda Jorden vill att samtliga statliga verksamheter får ett krav på sig att de vid nyetableringar ska undvika att placera dessa på brukningsvärd jordbruksmark. På så sätt kan statsmakten visa vägen framåt och sätta press på kommunerna att följa dem i spåren.

Vi vill även att regeringen beslutar om en förordning till 3 kap. 4 § Miljöbalken så:

• att vi får en mer enhetlig tillämpning av reglerna om skydd av jordbruksmarken,

• att uppdra åt Boverket att i samråd med Jordbruksverket stärka sin vägledning till kommunerna avseende sådan planläggning som berör jordbruksmark

och

• att utskottet tar initiativ till en ändring av 12 kap. 9 § så att det […]

Av |2021-07-02T16:19:02+02:002021-07-02|Debattartikel, Föreningen, Riksdagen|0 kommentarer

Det måste mer till för att skydda åkermarken

Ingen vill ta ansvar för att Sveriges bästa åkermark förstörs när ett fängelse byggs. De involverade politikerna svarar bara undflyende, skriver föreningen Fängelsefritt Trelleborg i en debattartikel i Land Lantbruk.

Kommunpolitikerna hänvisar till att det inte finns några alternativa lokaliseringar i kommunen. Region- och riksdagspolitiker är antingen tysta eller hänvisar till det kommunala självstyret. Ansvarig minister svarar svävande när riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C) för upp frågan på regeringsnivå. Kriminalvården, som utvärderat fem kommuner i Skåne, bortser från att flera andra kommuner erbjuder ”icke brukbar” mark (exempelvis i Kristianstad). Kriminalvården nekar till ansvarstagande för placeringen med hänvisning till att det är en kommunal fråga. På så sätt duckar alla parter för ansvaret i frågan om att bevara den högst klassade jordbruksmarken i Sverige.
Läs hela debttartikeln här.

De ställer även en direkt fråga till riksdagsmannen Magnus Oscarsson (KD)– hur kan vi hjälpas åt i denna fråga och se till att politikernas fina ord blir till handling, inte någon gång i framtiden utan nu? Som han besvarar i en egen debattartikel.
Läs Magnus Oscarssons debattartikel här.

Bra att frågan lyfts fram för våra högsta […]

Åkermarksskatt?

Arne Lindström, Degernäsbäckens sänkningsföretag, har skrivit en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om behovet av en åkermarksskatt. Där skriver han bland annat:

Redan i dag saknar vi åkermark för att försörja oss själva, samtidigt som vi har ambitionen att höja vår självförsörjningsgrad. Vi kritiserar med all rätt att regnskogar bränns och skövlas för att omvandlas till åker, men samtidigt gör vi oss beroende av mark i andra länder då vi bebygger vår egen åker och fortsätter jakten på billiga och ansvarslöst producerade livsmedel. Ett litet stänk av dubbelmoral, kan jag tycka.

Vi torde nog alla vara överens om att inte bygga på produktiv och brukningsvärd åkermark, men ändå sker det. Varför inte resonera kring byggandet på åkermark på samma sätt som med andra felaktiga beteenden vi vill förändra? Politiker brukar ju beskatta varor som betraktas som onyttiga, farliga eller ohälsosamma. Beteenden som är farliga för miljön eller hotar livssituationen för kommande generationer beskattas också.

Byggandet på åkermark kostar alldeles för lite och hotar definitivt möjligheten för kommande generationer att försörja sig, så utifrån samma logik borde kommunal planläggning av brukningsvärd åkermark beskattas. Om man ändå väljer eller tvingas att bygga på […]

Skriftlig fråga i riksdagen om jordbruksmark

Johan Hultberg moderat riksdagsledamot ställde 2017 en skriftlig fråga till miljöminister Karolina Skog med anledning av två domar från Mark- och miljööverdomstolen och deras påverkan på äganderätten och möjligheterna att bo och bygga på landsbygden?

Hultbergs skriftliga fråga hittar du här

Ministerns svar hittar du här

Miljöministern skriver bland annat:
Riksintresseutredningen har remitterats och remisstiden gick ut den 28 februari i år (2017). Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Jag kan därför inte nu uttala mig om vilka av de förslag som utredningen har lämnat som kan komma att resultera i en förändrad lagstiftning.

Vi i Den Goda Jorden undrar verkligen vad dessa konkreta förslag som Riksintresseutredningen och flera andra utredningar innan den lagt fram kommer att resultera i. Det är hög tid att regeringen visar handlingskraft för att värna den brukningsvärda jordbruksmarken.

Sluta bygga på åkermark

Niklas Kämpargård bloggar i Land om exploatering av jordbruksmark.

Medan hela Sverige konsekvent väljer att minska andelen åkermark gör man precis tvärt om på Gotland. Där har istället arealen ökat med 1 600 hektar sedan 1992. Förmodligen för att Gotland ser de gröna näringarna som en framtidsbransch och bland annat genomfört en del nyodlingar på gammal skogsmark. Dessutom verkar Gotlands kommun förstått utmaningen.

– Det finns en bra attityd från byggnadsnämnden där man alltid ifrågasätter om man vill bygga på åkermark, säger Gösta Cedergren på Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen på Gotland i en intervju med ATL.

Läs hela blogginlägget här

Av |2019-02-08T16:35:27+01:002019-02-08|LRF, Markförstöring, Riksdagen, Tidningsartikel|0 kommentarer

Jordbruksverket vill ha bättre skydd av jordbruksmark

Jordbruksverket har redovisat det arbete som bedrivits för att underlätta kommunernas arbete med hantering av jordbruksmark i planprocessen, med målet att jordbruksmark inte ska användas för byggnation, hus och vägar i strid med miljöbalken.

Sammanfattning:
För fortsatt livsmedelsproduktion är det viktigt att jordbruksmarken inte exploateras i strid med miljöbalkens regler. I Sverige exploateras årligen cirka 600 hektar jordbruksmark, något som skett konstant under de senaste 20 åren. På senare tid har Mark- och miljööverdomstolen genom ett antal domar förtydligat praxis när det gäller möjligheterna att bygga på jordbruksmark. Både länsstyrelse och kommuner tycker att det saknas kunskap och vägledning om jordbruksmarken i planprocessen. Utifrån erfarenhet från ett genomfört miljömålsprojekt föreslår Jordbruksverket följande åtgärder:

1. Jordbruksverket avser att fortsätta sin dialog med kommunerna om exploatering av jordbruksmark.
2. Plan- och bygglagen bör ändras enligt SOU 2014:50 och då ge länsstyrelserna rätt att ingripa mot en plan som strider mot reglerna i miljöbalken om jordbruksmark.
3. Den 10-gradiga skalan från 1970-talet som används idag är inte aktuell och dessutom för grov för att användas vid kommunal planering. Denna bör tas bort.
4. Istället föreslår Jordbruksverket att Boverket bör få ett tydligare uppdrag att, i samråd med Jordbruksverket, ta […]

Laddat för fortsatt bondeuppror

Blekinge Läns tidning rapporterade den 5 april från ett möte med bondeuppropet i Ramdala och riksdagsmannen Magnus Oscarsson (KD) angående vägförslaget i Lösen Jämjö. Läs hela artikeln här.

Bondeupproret i Ramdala lever mer än någonsin. Träffen med riksdagsman Magnus Oscarsson i torsdags var bara ett led i den kraftsamling som bönderna tänker sig för att stoppa vägbygget.

– Vi tänker kämpa vidare på alla plan. Mötet med riksdagsmannen som är här och lyssnar på oss är en möjlighet att ytterligare föra fram frågan i politiken och i riksdagen. Men i övrigt är vi väl förberedda med ett eget yttrande som lämnas i dagarna och en beredskap att överklaga beslutet om vägplan när det kommer. Också på andra sätt, berättade lantbrukare Markus Karlström, en av talesmännen för bondeupproret i östra Blekinge.

Riksdagsman Magnus Oscarsson, som kommer från Östergötland, konstaterade:

– Jag får en uppfattning att de som gjort en expertanalys inte frågat de som bor här. De sitter någonstans vid ett skrivbord och tror att det här blir bra. Det är alarmerande. Jag kommer att lyfta det här igen i en fråga till infrastrukturministern när jag […]

Interpellationsdebatt om jordbruksmark

Tisdagen den 17 oktober debatterades en interpellation “Den nya dragningen av E22” av Magnus Oscarsson (KD) till statsrådet Tomas Eneroth (S) med frågan; Vad tänker statsrådet göra för att infrastrukturprojekt, exempelvis vägar och järnvägar, i högre grad ska ta hänsyn till åkermark och vattenskyddsområden?

Föreningen LRF:riks och Jämjöborna var representerade på plats i riksdagshuset.

Här kan du nu i efterhand se interpellationsdebatten kring “Den nya dragningen av E22”. Klicka här.

Två reflektioner:
Beredningen av riksintresseutredningen pågår fortfarande. Vi anser att de förslag som där förs fram för ett bättre skydd av jordbruksmarken borde beslutas om snarast.
Socialdemokraterna och kristdemokraterna är beredda att arbeta för en skärpning av Miljöbalken när det gäller skyddet av brukningsvärd jordbruksmark.

Till toppen