Kategori: Riksdagen

Åkermarksskatt?

Arne Lindström, Degernäsbäckens sänkningsföretag, har skrivit en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om behovet av en åkermarksskatt. Där skriver han bland annat:

Redan i dag saknar vi åkermark för att försörja oss själva, samtidigt som vi har ambitionen att höja vår självförsörjningsgrad. Vi kritiserar med all rätt att regnskogar bränns och skövlas för att omvandlas till åker, men samtidigt gör vi oss beroende av mark i andra länder då vi bebygger vår egen åker och fortsätter jakten på billiga och ansvarslöst producerade livsmedel. Ett litet stänk av dubbelmoral, kan jag tycka.

Vi torde nog alla vara överens om att inte bygga på produktiv och brukningsvärd åkermark, men ändå sker det. Varför inte resonera kring byggandet på åkermark på samma sätt som med andra felaktiga beteenden vi vill förändra? Politiker brukar ju beskatta varor som betraktas som onyttiga, farliga eller ohälsosamma. Beteenden som är farliga för miljön eller hotar livssituationen för kommande generationer beskattas också.

Byggandet på åkermark kostar alldeles för lite och hotar definitivt möjligheten för kommande generationer att försörja sig, så utifrån samma logik borde kommunal planläggning av brukningsvärd åkermark beskattas. Om man ändå väljer eller tvingas att bygga på åkermark, så innebär det att historien går igen och att vi i även framtiden behöver bli ännu effektivare på att producera vår mat.

Därför tycker jag att det är logiskt och pedagogiskt att ”åkermarksskatten” helt och hållet skall gå till SLU och lantbruksforskningen, för att ge oss de kunskaper som kommer att krävas i en framtid – då allt färre hektar skall föda allt fler …

Läs hela debattartikeln här.

Skriftlig fråga i riksdagen om jordbruksmark

Johan Hultberg moderat riksdagsledamot ställde 2017 en skriftlig fråga till miljöminister Karolina Skog med anledning av två domar från Mark- och miljööverdomstolen och deras påverkan på äganderätten och möjligheterna att bo och bygga på landsbygden?

Hultbergs skriftliga fråga hittar du här

Ministerns svar hittar du här

Miljöministern skriver bland annat:
Riksintresseutredningen har remitterats och remisstiden gick ut den 28 februari i år (2017). Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Jag kan därför inte nu uttala mig om vilka av de förslag som utredningen har lämnat som kan komma att resultera i en förändrad lagstiftning.

Vi i Den Goda Jorden undrar verkligen vad dessa konkreta förslag som Riksintresseutredningen och flera andra utredningar innan den lagt fram kommer att resultera i. Det är hög tid att regeringen visar handlingskraft för att värna den brukningsvärda jordbruksmarken.

Sluta bygga på åkermark

Niklas Kämpargård bloggar i Land om exploatering av jordbruksmark.

Medan hela Sverige konsekvent väljer att minska andelen åkermark gör man precis tvärt om på Gotland. Där har istället arealen ökat med 1 600 hektar sedan 1992. Förmodligen för att Gotland ser de gröna näringarna som en framtidsbransch och bland annat genomfört en del nyodlingar på gammal skogsmark. Dessutom verkar Gotlands kommun förstått utmaningen.

– Det finns en bra attityd från byggnadsnämnden där man alltid ifrågasätter om man vill bygga på åkermark, säger Gösta Cedergren på Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen på Gotland i en intervju med ATL.

Läs hela blogginlägget här

Jordbruksverket vill ha bättre skydd av jordbruksmark

Jordbruksverket har redovisat det arbete som bedrivits för att underlätta kommunernas arbete med hantering av jordbruksmark i planprocessen, med målet att jordbruksmark inte ska användas för byggnation, hus och vägar i strid med miljöbalken.

Sammanfattning:
För fortsatt livsmedelsproduktion är det viktigt att jordbruksmarken inte exploateras i strid med miljöbalkens regler. I Sverige exploateras årligen cirka 600 hektar jordbruksmark, något som skett konstant under de senaste 20 åren. På senare tid har Mark- och miljööverdomstolen genom ett antal domar förtydligat praxis när det gäller möjligheterna att bygga på jordbruksmark. Både länsstyrelse och kommuner tycker att det saknas kunskap och vägledning om jordbruksmarken i planprocessen. Utifrån erfarenhet från ett genomfört miljömålsprojekt föreslår Jordbruksverket följande åtgärder:

1. Jordbruksverket avser att fortsätta sin dialog med kommunerna om exploatering av jordbruksmark.
2. Plan- och bygglagen bör ändras enligt SOU 2014:50 och då ge länsstyrelserna rätt att ingripa mot en plan som strider mot reglerna i miljöbalken om jordbruksmark.
3. Den 10-gradiga skalan från 1970-talet som används idag är inte aktuell och dessutom för grov för att användas vid kommunal planering. Denna bör tas bort.
4. Istället föreslår Jordbruksverket att Boverket bör få ett tydligare uppdrag att, i samråd med Jordbruksverket, ta fram ett vägledningsmaterial till länsstyrelserna om hur de ska vägleda kommunerna i arbetet med 3 kap 4 § miljöbalken. Parallellt med detta bör länsstyrelserna få i uppdrag att genomföra en inventering av jordbruksmarken med avseende på olika kvalitets- och kvantitetsparametrar och utifrån detta skapa ett regionalt kunskapsunderlag när det gäller jordbruksmarken i det egna länet.

I rapporten finns även en sammanfattning av rättsläget efter domar i Mark- och miljööverdomsolen, en presentation av aktuella domar och vad dessa leder till.

Läs hela rapporten här.

Laddat för fortsatt bondeuppror

Blekinge Läns tidning rapporterade den 5 april från ett möte med bondeuppropet i Ramdala och riksdagsmannen Magnus Oscarsson (KD) angående vägförslaget i Lösen Jämjö. Läs hela artikeln här.

Bondeupproret i Ramdala lever mer än någonsin. Träffen med riksdagsman Magnus Oscarsson i torsdags var bara ett led i den kraftsamling som bönderna tänker sig för att stoppa vägbygget.

– Vi tänker kämpa vidare på alla plan. Mötet med riksdagsmannen som är här och lyssnar på oss är en möjlighet att ytterligare föra fram frågan i politiken och i riksdagen. Men i övrigt är vi väl förberedda med ett eget yttrande som lämnas i dagarna och en beredskap att överklaga beslutet om vägplan när det kommer. Också på andra sätt, berättade lantbrukare Markus Karlström, en av talesmännen för bondeupproret i östra Blekinge.

Riksdagsman Magnus Oscarsson, som kommer från Östergötland, konstaterade:

– Jag får en uppfattning att de som gjort en expertanalys inte frågat de som bor här. De sitter någonstans vid ett skrivbord och tror att det här blir bra. Det är alarmerande. Jag kommer att lyfta det här igen i en fråga till infrastrukturministern när jag kommer tillbaka till riksdagen. Det är faktiskt så att alla partiet har ställt sig bakom en satsning på ökad livsmedelsförsörjning och mer självproduktion i landet, förklarade han.

– Många tror att det bara gäller berörda markägare. Men det gäller alla. För vår del är vi också inställda på att vända oss till Mark – och Miljödomstolen eftersom vägbygget kommer att påverka grundvattennivån. Sen tittar vi också på en möjlighet att gå till EU-domstolen. Det finns en så kallad europeisk landskapskonvention som tar upp det här med att bygga på värdefull åkermark, berättade Markus Karlström och markerade att böndernas strid långt ifrån var över.

Interpellationsdebatt om jordbruksmark

Tisdagen den 17 oktober debatterades en interpellation ”Den nya dragningen av E22” av Magnus Oscarsson (KD) till statsrådet Tomas Eneroth (S) med frågan; Vad tänker statsrådet göra för att infrastrukturprojekt, exempelvis vägar och järnvägar, i högre grad ska ta hänsyn till åkermark och vattenskyddsområden?

Föreningen LRF:riks och Jämjöborna var representerade på plats i riksdagshuset.

Här kan du nu i efterhand se interpellationsdebatten kring ”Den nya dragningen av E22”. Klicka här.

Två reflektioner:
Beredningen av riksintresseutredningen pågår fortfarande. Vi anser att de förslag som där förs fram för ett bättre skydd av jordbruksmarken borde beslutas om snarast.
Socialdemokraterna och kristdemokraterna är beredda att arbeta för en skärpning av Miljöbalken när det gäller skyddet av brukningsvärd jordbruksmark.