Principiellt viktiga beslut från MÖD

Mark- och Miljööverdomstolen (MÖD) tog i förra veckan två principiellt viktiga beslut angående solcellsanläggningar i Skåne.

Den som avser att ta jordbruksmark ur produktion ska anmäla detta till Länsstyrelsen för samråd enligt 12 kap. 6§ miljöbalken . Undantaget är om det ”prövas i annan ordning”, till exempel av kommunen genom detaljplan eller bygglov. Länsstyrelserna har tidigare, med undantag av Länsstyrelsen i Skåne, inte ansett att mark som ska användas till solcellsanläggningar tar jordbruksmark ur produktion och har därför inte prövat anmälan enligt 3 kap. 4§ miljöbalken.

MÖD har i två fall bedömt att en solcellsanläggning tar brukningsvärd jordbruksmark i anspråk, att anläggningen i och för sig kan anses tillgodose ett väsentligt samhällsintresse men att det inte är utrett att behovet inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Eftersom anläggningen därmed inte är förenlig med 3 kap. 4 § miljöbalken har MÖD, med ändring av Mark- och Miljödomstolens (MMD) dom, fastställt länsstyrelsens beslut att förbjuda verksamheten.

Domarna kan läsas i sin helhet här: Beslut MÖD angående Ängelholm Ärende: M 15064-21 och Beslut MÖD angående Kristianstad Ärende M 1026-22

Prövningstillstånd till MÖD

Oftast hjälper vi som ideell förening till med sakkunskap och information när våra medlemmar är berörda av kommunala beslut och vill överklaga dessa. Ibland händer det dock att vi som ideell förening har direkt talerätt och då kan vi aktivt gå in med överklaganden.

Föreningen har beslutat att gå vidare och överklaga två beslut av Mark och miljödomstolen i Växjö. Det gäller Trelleborgs kommun (Dalköpinge) och Karlshamns kommun (Elleholm). Detta gör man hos Mark- och Miljööverdomstolen i Stockholm. Först måste vi bevisa att vi är en miljöorganisation som är minsta 3 år gammal och att vi har minst 100 medlemmar. Då har vi som det heter ”talerätt” även om vi inte är t ex grannar. MÖD tar inte automatiskt hand om alla överklagande utan man måste begära prövningstillstånd. Mark- och miljööverdomstolen kan ge prövningstillstånd om det:
1. kan finnas anledning att ändra mark- och miljödomstolens avgörande. Bbehövs för att Mark- och miljööverdomstolen bättre ska kunna bedöma om mark- och miljödomstolen dömt rätt.
2. är viktigt att Mark- och miljööverdomstolen prövar målet för att mark- och miljödomstolarna ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor.
3. annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

För närvarande är det lång handläggningstid men domstolen har som målsättning att […]

Enkät till Länsstyrelserna

Med hänsyn till det nya rättsläget som ett sextiotal nya domar i Mark- och miljööverdomstolem resulterat i är det märkligt att kommunernas exploatering av jordbruksmark fortsätter i betydande omfattning utan hänsyn till den restriktiva bedömning som framgår av MÖD:s domar.

Den Goda Jorden har därförunder våren skickat ut en enkät till Länsstyrelserna med två korta frågor för att få en överblick över ställningstaganden vad avser exploatering av jordbruksmark.

1. Har länsstyrelsen i policydokument eller skriftlig vägledning till kommunerna informerat om kommunernas skyldighet att i sin planering tillämpa 3 kap. 4 § miljöbalken med utgångspunkt i de domar som avkunnats av Mark- och miljööverdomstolen?

2. Framgår regelmässigt av länsstyrelsens samrådsyttranden över detaljplaner som berör jordbruksmark att kommunen har en skyldighet att pröva planförslaget mot 3 kap. 4 § miljöbalken?

Länsstyrelserna ombads besvara frågorna med ja eller nej, eventuellt med åtföljande kommentarer. Länkar till vägledningar och yttranden som belyser länsstyrelsens ställningstaganden fick gärna bifogas.

Resultaten i sammanfattning med kommentarer hittar ni här.

Enligt Den Goda Jordens bedömning borde en vägledning för utredningen av olika utbyggnadsalternativ belysas med hänsyn till relevanta aspekter t.ex. vägnät, vatten och avlopp, ekonomiska aspekter etc. vara till stor hjälp för kommunerna. Frågan om möjliga lokaliseringsalternativ bör rimligen lyftas redan i översiktsplanen och inför […]

Rättspraxis från Mark- och miljööverdomstolen under 2021

Under 2021 har Mark- och miljööverdomstolen avgjort hundratals mål som behandlat många olika frågeställningar. JUNO Nyheter har bevakat rättspraxis och här nedan hittar du ett axplock ur listan på avgjorda mål från Mark- och miljööverdomstolen från året som gått. För att komma in på länkarna efter respektive mål krävs inloggning på på JUNO Nyheter.

Brukningsvärd jordbruksmark

Mål där hänsyn tagits till brukningsvärd jordbruksmark har fortsatt varit aktuella även under det senaste året.

P 5040–20 Mark- och miljööverdomstolen fann att kommunen inte visat att detaljplanen för bostäder på brukningsvärd jordbruksmark uppfyllde väsentlighetskravet och detaljplanen upphävdes. https://juno.nj.se/b/documents/3625544?tab=references

F 9934–20 Att stolpar och ledningar placerades på brukningsvärd jordbruksmark i samband med ledningsrätt bedömdes inte utgöra hinder mot ledningsrätten. https://juno.nj.se/b/documents/3617190?tab=references

P 2034–20 Mark- och miljööverdomstolen fastställde kommunens beslut att anta detaljplan som innebar att brukningsvärd jordbruksmark användes för utbyggnad av näringslivet på orten. Behovet av mark bedömdes inte kunna tillfredsställas genom att ta annan mark i anspråk. https://juno.nj.se/b/documents/3547974?tab=references

P 2501–20 En befintlig bottenplatta på brukningsvärd jordbruksmark var enligt Mark- och miljööverdomstolen inte skäl att ge bygglov för ett bostadshus. Fastigheten var obebodd sedan 2012 och dessutom bullerutsatt. Det allmänna intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark vägde tyngre och ansökan om bygglov avslogs. https://juno.nj.se/b/documents/3541851?tab=references

P 6073–20 Positivt förhandsbesked meddelades för […]

Exploatering av jordbruksmark – åt vilka håll blåser vindarna?

De senaste åren har antalet avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen som handlar om det nationella intresset jordbruksmark i 3 kap. 4 § miljöbalken formligen exploderat – vilket lett till en ökad medvetenhet hos bland annat kommuner och länsstyrelser. Johan Larsson, jurist på Landahl Advokatbyrå går, genom frekventa nedslag i praxisflödet, igenom förutsättningarna för exploatering av jordbruksmark och föreslår en modell som kan användas som utgångspunkt för den egna bedömningen i plan- och byggärenden där bestämmelsen aktualiseras.

Läs hela artikeln här.

Webbinarium: Exploatering av jordbruksmark, var ska vi låta samhället växa?

Svefas experter och rådgivare, Emma Nilsson och Nathalie Byström går igenom den heta frågan avseende exploatering av jordbruksmark. Frågan har prövats ett flertal gånger i domstol under det senaste året och nu vill bland annat Jordbruksverket skärpa regelverket ytterligare.

Under webbinariet kommer följande frågeställningar att beröras:
– Vilka hinder finns kopplade till lagstiftningen i 3 kapitlet 4§ miljöbalken som säger att jordbruksmark är av nationell betydelse och ska skyddas från exploatering?
– Är det ändå möjligt att exploatera jordbruksmark?
– Vilka krav ställs på en detaljplan i syfte att exploatera jordbruksmark för att den ska antas och vinna laga kraft?

Svefa (Svensk Fastighetsvärdering) är ett konsultföretag som erbjuder rådgivning inom fastighetssektorn.
Svefa föddes ur Lantmäteriverket som inte kunde kombinera rollen som myndighet med den växande konsultverksamheten inom värderingar.
Seminariet utgår från kommunernas och exploatörernas perspektiv. Deras analys är att det blir allt svårare att exploatera jordbruksmark.

Tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken vid planläggning

Vår styrelseledamot Arne Joelsson har gjort en genomgång av det rådande rättsläget när det gäller domar i Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.

Sä här sammanfattar han rättsläget:

Med ledning av de rättsfall som prövats i högsta instans kan konstateras att 3 kap. 4 § miljöbalken närmast är att betraktas som en förbudsregel med få undantag och att rättsläget har klarnat betydligt under de senaste åren och kan sammanfattas i följande punkter:

    • De ärenden som prövats i högsta instans ligger inte bara i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland.
    • ”Brukningsvärd jordbruksmark” omfattar inte endast de bördiga jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark.
    • I stort sett alla bygglov för enstaka bostadshus på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att en enstaka bostad inte är ett väsentligt samhällsintresse och/eller att lokaliseringsalternativ säkerligen finns.
    • Detaljplaner för bostäder på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att det saknats en godtagbar utredning av möjliga lokaliseringsalternativ.
    • En detaljplan för ridskoleverksamhet på jordbruksmark har godtagits med motiveringen att det har gjorts flera utredningar av möjliga lokaliseringsalternativ och att rasthagar m.m. kan återställas till jordbruksmark.
    • […]

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljööverdomstolen har i dagarna upphävt ytterligare en detaljplan och gett miljödomstolen i Vänersborg en knäpp på näsan. Så nu borde samtliga miljödomstolar borde vara uppdaterade. Motiveringen är intressant: Mark- och miljööverdomstolen bedömer att kommunen inte har visat att samhälls intresset av att bygga bostäder i den norra delen av det nu aktuella planområdet uppfyller väsentlighetskravet i 3 kap. 4 § miljöbalken. Det saknas därför förut sättningar för att förlägga bostäderna på den aktuella platsen.” Dvs det är ett väsentligt samhällsintresse med bostäder men inte just på den aktuella jordbruksmarken.

Av antagandehandlingen för den i målet aktuella detaljplanen framgår att planområdets norra del består av bl.a. knappt 4 000 m2 odlings- och betesmark som har bedömts vara brukningsvärd jordbruksmark. Det motsvarar drygt 20 % av det totala planområdet. Kommunen har motiverat ianspråktagandet med att det råder ett högt bebyggelsetryck och att det finns ett behov av fler bostäder för åretruntboende på Tjärnö samt att förutsättningarna har förändrats genom utökat strandskydd m.m.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (3 kap. 4 § […]

Dom angående ekonomibyggnad på jordbruksmark

I ett mål om bygglov 20/6 2020 har Mark- och miljööverdomstolen funnit att bestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken inte hindrar att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för en byggnad som behövs för den egna jordbruksverksamheten. Detta under förutsättning att behovet inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk.

Läs hela domen här.

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljödomstolen upphävde 2019-11-21 en detaljplan i Västerås eftersom den ansågs stå i strid med bl.a. 4 kap. 33 § PBL och 3 kap. 4 § miljöbalken. Denna dom överklagades av bl a Västerås kommun.

Nu har mark- och miljööverdomstolen upphävt denna dom. Eftersom klagandena inte hade gjort gällande att planen stred mot dessa rättsregler har MÖD bedömt att det inte fanns förutsättningar att upphäva detaljplanen av dessa skäl.

Enligt 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900) ska den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna.

Läs hela domen här

Till toppen