Exploatering av jordbruksmark – åt vilka håll blåser vindarna?

De senaste åren har antalet avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen som handlar om det nationella intresset jordbruksmark i 3 kap. 4 § miljöbalken formligen exploderat – vilket lett till en ökad medvetenhet hos bland annat kommuner och länsstyrelser. Johan Larsson, jurist på Landahl Advokatbyrå går, genom frekventa nedslag i praxisflödet, igenom förutsättningarna för exploatering av jordbruksmark och föreslår en modell som kan användas som utgångspunkt för den egna bedömningen i plan- och byggärenden där bestämmelsen aktualiseras.

Läs hela artikeln här.

Webbinarium: Exploatering av jordbruksmark, var ska vi låta samhället växa?

Svefas experter och rådgivare, Emma Nilsson och Nathalie Byström går igenom den heta frågan avseende exploatering av jordbruksmark. Frågan har prövats ett flertal gånger i domstol under det senaste året och nu vill bland annat Jordbruksverket skärpa regelverket ytterligare.

Under webbinariet kommer följande frågeställningar att beröras:
– Vilka hinder finns kopplade till lagstiftningen i 3 kapitlet 4§ miljöbalken som säger att jordbruksmark är av nationell betydelse och ska skyddas från exploatering?
– Är det ändå möjligt att exploatera jordbruksmark?
– Vilka krav ställs på en detaljplan i syfte att exploatera jordbruksmark för att den ska antas och vinna laga kraft?

Svefa (Svensk Fastighetsvärdering) är ett konsultföretag som erbjuder rådgivning inom fastighetssektorn.
Svefa föddes ur Lantmäteriverket som inte kunde kombinera rollen som myndighet med den växande konsultverksamheten inom värderingar.
Seminariet utgår från kommunernas och exploatörernas perspektiv. Deras analys är att det blir allt svårare att exploatera jordbruksmark.

Tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken vid planläggning

Vår styrelseledamot Arne Joelsson har gjort en genomgång av det rådande rättsläget när det gäller domar i Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.

Sä här sammanfattar han rättsläget:

Med ledning av de rättsfall som prövats i högsta instans kan konstateras att 3 kap. 4 § miljöbalken närmast är att betraktas som en förbudsregel med få undantag och att rättsläget har klarnat betydligt under de senaste åren och kan sammanfattas i följande punkter:

    • De ärenden som prövats i högsta instans ligger inte bara i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland.
    • ”Brukningsvärd jordbruksmark” omfattar inte endast de bördiga jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark.
    • I stort sett alla bygglov för enstaka bostadshus på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att en enstaka bostad inte är ett väsentligt samhällsintresse och/eller att lokaliseringsalternativ säkerligen finns.
    • Detaljplaner för bostäder på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att det saknats en godtagbar utredning av möjliga lokaliseringsalternativ.
    • En detaljplan för ridskoleverksamhet på jordbruksmark har godtagits med motiveringen att det har gjorts flera utredningar av möjliga lokaliseringsalternativ och att rasthagar m.m. kan återställas till jordbruksmark.
    • […]

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljööverdomstolen har i dagarna upphävt ytterligare en detaljplan och gett miljödomstolen i Vänersborg en knäpp på näsan. Så nu borde samtliga miljödomstolar borde vara uppdaterade. Motiveringen är intressant: Mark- och miljööverdomstolen bedömer att kommunen inte har visat att samhälls intresset av att bygga bostäder i den norra delen av det nu aktuella planområdet uppfyller väsentlighetskravet i 3 kap. 4 § miljöbalken. Det saknas därför förut sättningar för att förlägga bostäderna på den aktuella platsen.” Dvs det är ett väsentligt samhällsintresse med bostäder men inte just på den aktuella jordbruksmarken.

Av antagandehandlingen för den i målet aktuella detaljplanen framgår att planområdets norra del består av bl.a. knappt 4 000 m2 odlings- och betesmark som har bedömts vara brukningsvärd jordbruksmark. Det motsvarar drygt 20 % av det totala planområdet. Kommunen har motiverat ianspråktagandet med att det råder ett högt bebyggelsetryck och att det finns ett behov av fler bostäder för åretruntboende på Tjärnö samt att förutsättningarna har förändrats genom utökat strandskydd m.m.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (3 kap. 4 § […]

Dom angående ekonomibyggnad på jordbruksmark

I ett mål om bygglov 20/6 2020 har Mark- och miljööverdomstolen funnit att bestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken inte hindrar att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för en byggnad som behövs för den egna jordbruksverksamheten. Detta under förutsättning att behovet inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk.

Läs hela domen här.

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljödomstolen upphävde 2019-11-21 en detaljplan i Västerås eftersom den ansågs stå i strid med bl.a. 4 kap. 33 § PBL och 3 kap. 4 § miljöbalken. Denna dom överklagades av bl a Västerås kommun.

Nu har mark- och miljööverdomstolen upphävt denna dom. Eftersom klagandena inte hade gjort gällande att planen stred mot dessa rättsregler har MÖD bedömt att det inte fanns förutsättningar att upphäva detaljplanen av dessa skäl.

Enligt 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900) ska den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna.

Läs hela domen här

Till toppen