Överklagan Detaljplan Mörbylånga 5:12 m.fl.

Den Goda Jorden uppfyller kraven på en ideell förening enligt 16 kap. 13 § miljöbalken som gör att vi har talerätt i planärenden. Detta gör det ibland möjligt att gå in med överklaganden. Arbetet med att skriva samman överklaganden sker oftast av engagerade medlemmar vilket skedde nu i veckan i ärendet om dom P 1191-22 gällande del av Mörbylånga 5:12 m.fl., Förbifart Mörbylånga kyrkby Mörbylånga kommun.

Överklagandet finns att läsa i sin helhet här: Overklagande-detaljplan-Morbylanga-5.12

Överklagan av detaljplan i Botkyrka kommun

Föreningen yrkar att mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt upphäver Botkyrka kommuns beslut om att anta detaljplanen för Prästviken.

Jordbruksmarken vid Botkyrka kyrka som nu ska tas i anspråk för att bygga Prästviken utgör en betydande del av kommunens kvarvarande jordbruksmark.

Hela detaljplaneområdet berör högvärdig jordbruksmark, med brukningsvärde 4 av 5. Trots det så har kommunen inte gjort någon lokaliseringsutredning för att undersöka om andra platser istället kan tas i anspråk för bebyggelsen. Med hjälp av bifogade dokument kommer föreningen visa att projektledningsgruppen för
Prästviken från start till slut har insett att bebyggelsen faktiskt skulle kunna placeras på annan mark, samt att projektledningsgruppen varit medvetna om och diskuterat att man inte gjort någon lokaliseringsutredning. Planarbetet har i sin helhet utförts i markägarens och byggherrens regi – en så kallad byggherredriven planprocess.

Detaljplanen strider mot 3 kap. 4 § miljöbalken på ytterligare ett sätt. Planen medger att områdets östra del bebyggs med enbostadshus. Enbostadshus bör inte anses tillgodose ett väsentligt samhällsintresse. Men även om dessa enbostadshus skulle tillgodose ett väsentligt samhällsintresse så är bebyggelsegraden i både närområdet och i Botkyrka som helhet relativt låg vilket innebär att husen på ett tillfredsställande sätt borde kunna byggas på annan mark. Dessutom skulle husen förmodligen kunna byggas närmare […]

Exploatering av jordbruksmark – åt vilka håll blåser vindarna?

De senaste åren har antalet avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen som handlar om det nationella intresset jordbruksmark i 3 kap. 4 § miljöbalken formligen exploderat – vilket lett till en ökad medvetenhet hos bland annat kommuner och länsstyrelser. Johan Larsson, jurist på Landahl Advokatbyrå går, genom frekventa nedslag i praxisflödet, igenom förutsättningarna för exploatering av jordbruksmark och föreslår en modell som kan användas som utgångspunkt för den egna bedömningen i plan- och byggärenden där bestämmelsen aktualiseras.

Läs hela artikeln här.

Ny dom om solcellsanläggning på jordbruksmark

Lindahl, som är en av Sveriges största affärsjuridiska advokatbyråer, rapporterar att Mark- och miljödomstolen i Växjö avgjorde nyligen ett mål där frågan om att bygga storskaliga solcellsanläggningar aktualiserades. Utvecklarbolagets anmälan avsåg en planerad solcellsanläggning om knappt fem hektar på en fastighet utanför Ängelholm i Skåne.

Domstolen bedömde slutligen att användningen av den aktuella marken för en storskalig solcellsanläggning är den mest lämpade och medför god hushållning. Domstolen godtog därmed den valda lokaliseringen, upphävde länsstyrelsens beslut om förbud och återförvisade ärendet till länsstyrelsen för bestämmande av försiktighetsmått om exempelvis tidsbegränsning och återställande.

Även om domen ännu inte har vunnit laga kraft så kommer det att bli intressant att se dels vilka försiktighetsmått som kan komma att bestämmas, dels hur detta påverkar länsstyrelsens bedömning vid prövningen av de mångdubbelt större solcellsanläggningar som nu planeras i bland annat Skåne.

Läs hela artikeln här.

Tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken vid planläggning

Vår styrelseledamot Arne Joelsson har gjort en genomgång av det rådande rättsläget när det gäller domar i Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.

Sä här sammanfattar han rättsläget:

Med ledning av de rättsfall som prövats i högsta instans kan konstateras att 3 kap. 4 § miljöbalken närmast är att betraktas som en förbudsregel med få undantag och att rättsläget har klarnat betydligt under de senaste åren och kan sammanfattas i följande punkter:

    • De ärenden som prövats i högsta instans ligger inte bara i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland.
    • ”Brukningsvärd jordbruksmark” omfattar inte endast de bördiga jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark.
    • I stort sett alla bygglov för enstaka bostadshus på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att en enstaka bostad inte är ett väsentligt samhällsintresse och/eller att lokaliseringsalternativ säkerligen finns.
    • Detaljplaner för bostäder på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att det saknats en godtagbar utredning av möjliga lokaliseringsalternativ.
    • En detaljplan för ridskoleverksamhet på jordbruksmark har godtagits med motiveringen att det har gjorts flera utredningar av möjliga lokaliseringsalternativ och att rasthagar m.m. kan återställas till jordbruksmark.
    • […]

Föreningen överklagar detaljplan i Laholm

Den Goda Jorden har överklagat Laholm kommuns detaljplan för etapp 2 och 3 på Mellby industriområde till mark- och miljödomstolen.
Föreningen anser att detaljplanen inte är förenlig med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Föreningen kräver att detaljplanen upphävs.
Laholms kommun har i sin detaljplan inte tittat tillräckligt noga på andra tänkbara placeringar. De alternativ som tagits upp ligger också de på jordbruksmark.
– Det följer inte lagen. Det har kommit flera prejudicerande domar kring det här i Mark- och miljööverdomstolen, säger föreningens ordförande Anne-Marie Lindén i en artikel i Hallandsposten.
För att exploatera jordbruksmark måste det handla om ett ”väsentligt samhällsintresse”, vilket kommunen menar att man uppfyller.
– Ett väsentligt samhällsintresse är att få mat på bordet. Det är ett globalt problem att åkermark förstörs, menar Anne-Marie Lindén.

Läs överklagandet här

Läs artikeln i Hallandsposten här

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljödomstolen upphävde 2019-11-21 en detaljplan i Västerås eftersom den ansågs stå i strid med bl.a. 4 kap. 33 § PBL och 3 kap. 4 § miljöbalken. Denna dom överklagades av bl a Västerås kommun.

Nu har mark- och miljööverdomstolen upphävt denna dom. Eftersom klagandena inte hade gjort gällande att planen stred mot dessa rättsregler har MÖD bedömt att det inte fanns förutsättningar att upphäva detaljplanen av dessa skäl.

Enligt 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900) ska den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna.

Läs hela domen här

Domstol stoppar nytt bostadsområde i Ängelholm

Helsingborgs Dagblad rapporterar att Mark- och miljödomstolen upphäver Ängelholms kommun beslut att anta en detaljplan för ett nytt bostadsområde i Rönneboda och Skörpinge öster om Ängelholms tätort.
I sin dom konstaterar domstolen bland annat att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på annan mark. Domen hänvisar till länsstyrelsens tidigare yttranden där man varit kritisk mot att kommunen i sin översiktsplan har som mål att befolkningen ska öka med en procent om året.

Ökningen skulle innebära ett behov av cirka 170 nya bostäder årligen, men i översiktsplanen föreslår kommunen sammanlagt 7 000 nya bostäder inom fyra större utbyggnadsområden fram till 2035. Länsstyrelsen gör bedömningen att den mark som redovisas för bostadsutbyggnad omfattar mer mark än vad som behövs för det förväntade bostadsbehovet.

Men eftersom domstolen saknar en adekvat redovisning och bedömning av alternativa utbyggnadsområden i handlingarna så är det inte möjligt att bedöma om utbyggnaden är av ett sådant väsentligt samhällsintresse att jordbruksmark kan tas i anspråk.

Redan på den grunden finns det anledning att upphäva kommunens beslut att anta planen, dömer mark- och miljödomstolen.

Läs hela artikeln här (Betalvägg)

Ny viktig dom i mark- och miljödomstolen

I dagarna kom ytterligare ett exempel på att det lönar sig att protestera mot exploatering av brukningsvärd jordbruksmark, med hänvisning till de lagar som finns och den rättspraxis som slagits fast under de senaste åren av Mark- och miljööverdomstolen. Den Goda Jorden tycker att det är glädjande att domstolarna har börjat ta kommunerna i örat för att få dem att inse att de måste följa gällande lagar och förordningar.

SVT Södertälje rapporterar om en ny dom i mark- och miljödomstolen som upphäver en detaljplan i Nykvarn.

Planerna på att bygga ett 50-tal nya bostäder i närheten av Hökmossbadet i Nykvarns kommun har rört upp känslor i flera år. Trots flera namninsamlingar och protester så klubbades en detaljplan igenom i maj.

Men beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen och på måndagen meddelades deras dom. Det blir inga nya bostäder.

Enligt domen får marken, som bedöms vara bruklig jordbruksmark, bara bebyggas om det kan främja viktiga samhällsintressen – som att bygga bostäder där det finns behov eller om det är den enda möjliga marken att bygga på. Mark- och miljödomstolen menar att kommunen inte kunnat visa att det inte går att bygga någon annanstans.

Läs hela artikeln här.

Till toppen