Samrådsyttrande över detaljplan Gottbol, Gotthem 2:2, Kristinehamn

Den Goda Jorden har lämnat in ett samrådsyttrande till Kristinehamns kommun rörande detaljplan Gottbol, Gotthem 2:2 som syftar till exploatering av åkermark i syfte att möjliggöra för bostäder.

Föreningen vill påtala att Mark- och miljööverdomstolen inte i något överklagat detaljplaneärende eller byggnadslov har åberopat markens bördighet vid prövning enligt 3 kap. 4 § miljöbalken utan endast tagit ställning till om marken ska klassas som ”brukningsvärd jordbruksmark”. De detaljplaner som upphävts har fallit på att kommunerna inte visat att planerna inte skulle kunna genomföras genom att annan mark utnyttjats i stället.

Föreningen förutsätter att Kommunen beaktar sin roll i Livsmedelsstrategin och verkar för att dess mål får genomslag vid den fortsatta planeringen. Vi har inte råd med fortsatt nettoförlust av god åkermark för vår livsmedelsproduktion.

Läs hela samrådsyttrandet här.

Enkät till Länsstyrelserna

Med hänsyn till det nya rättsläget som ett sextiotal nya domar i Mark- och miljööverdomstolem resulterat i är det märkligt att kommunernas exploatering av jordbruksmark fortsätter i betydande omfattning utan hänsyn till den restriktiva bedömning som framgår av MÖD:s domar.

Den Goda Jorden har därförunder våren skickat ut en enkät till Länsstyrelserna med två korta frågor för att få en överblick över ställningstaganden vad avser exploatering av jordbruksmark.

1. Har länsstyrelsen i policydokument eller skriftlig vägledning till kommunerna informerat om kommunernas skyldighet att i sin planering tillämpa 3 kap. 4 § miljöbalken med utgångspunkt i de domar som avkunnats av Mark- och miljööverdomstolen?

2. Framgår regelmässigt av länsstyrelsens samrådsyttranden över detaljplaner som berör jordbruksmark att kommunen har en skyldighet att pröva planförslaget mot 3 kap. 4 § miljöbalken?

Länsstyrelserna ombads besvara frågorna med ja eller nej, eventuellt med åtföljande kommentarer. Länkar till vägledningar och yttranden som belyser länsstyrelsens ställningstaganden fick gärna bifogas.

Resultaten i sammanfattning med kommentarer hittar ni här.

Enligt Den Goda Jordens bedömning borde en vägledning för utredningen av olika utbyggnadsalternativ belysas med hänsyn till relevanta aspekter t.ex. vägnät, vatten och avlopp, ekonomiska aspekter etc. vara till stor hjälp för kommunerna. Frågan om möjliga lokaliseringsalternativ bör rimligen lyftas redan i översiktsplanen och inför […]

Så tycker svenskarna om nybyggnationer på åkermark

Något fler än fyra av tio, 46 procent av Sveriges befolkning, är emot nybyggnationer på åkermark, visar ATL:s opinionsundersökning.

Missnöjdast är man i Sydsverige – där tycker 6 av 10 att det är dåligt att det byggs på bördiga jordar.

John Andersson kommenterar undersökningen:

På lång sikt kan försvinnandet av åkermark leda till problem, menar han.

– Klimatförändringarna kommer på sikt medföra att det blir svårare att producera mat i vissa delar av världen och därför är det viktigt att vi bevarar så mycket som möjligt av vår åkermark i Sverige.

Hans Ramel, LRF Skåne menar att samhället kan inte heller stå helt stilla och i vissa lägen behöver man bygga på åkermark. Men jag skulle vilja se ett större ansvarstagande från kommunerna, de har ju trots allt stor makt i sitt självstyre och sina detaljplaner. Ofta tänker de för kortsiktigt.

– Kommunerna har ett ansvar att planera smartare och långsiktigare, medan samhället har ett ansvar att bygga smartare. Jag tycker Sverige har mycket att lära av Europa. Ta till exempel Tyskland och Holland, där har man lyckats förtäta städerna utan att det påverkar parker och andra grönområden, säger Hans Ramel.

Läs hela artikeln här. Det är en öppen länk som ATL har försett oss med […]

Solceller på jordbruksmark, är det bra?

Solceller på jordbruksmark, är det bra? Hur kan naturen påverkas av infrastruktur som stora solcellsparker? Vilken marktyp är bäst lämpad att placera solcellsparker på? Går det egentligen att kombinera solelsproduktion och matproduktion?
Naturskyddsföreningen arrangerar ett digitalt föredrag om markbaserade solcellsparker den 23:e maj kl. 18:30 som alla är välkomna att delta i! För att söka svar på ovanstående frågor har de bjudit in som gästtalare Bengt Stridh, universitetslektor på Mälardalens högskola och expert på Agrivoltaics.

Paneldebatt med Den Goda Jorden på H22 i Helsingborg

H22 Arena, placering på Hamntorget i Helsingborg den 15/6 kl 14-16:30

Tema: Kris- och beredskap- självförsörjning 
Med hotande klimatförändringar och andra omvärldsförändringar är det ur hållbarhetsperspektiv avgörande att värna vår åkermark när vi planerar för hur vi ska klara vår självförsörjning,
Lyssna på, forskare, jordbrukare, ideella intressenter och näringsidkare om vilka ingångar och prioriteringar som de ser är väsentliga för att vi ska klara vår självförsörjning.
– Paneldeltagarna presentera sin ingång till ämnet 10 min x 5-6 paneldeltagare
Paus.
– Paneldebatt – avslutas med en kortare sammanfattning
Moderator: Peter Sylvan
Paneldeltagare:
Anne-Marie Lindén (Goda Jorden) förmedla kunskap om åkermarkens betydelse för kommande generationers mat- och energiproduktion och arbetar för att skydda åkermarken.
Georg Andersson (LU) Forskare med inriktning mot ekologi, miljövetenskap, hållbarhet, matsäkerhet och matsuveränitet. https://portal.research.lu.se/sv/persons/georg-andersson
Lars Törner (LRF) Hållbarhet är avgörande. Vi har bara en chans, jordbruksmarken går inte att återskapa. https://www.lrf.se/mitt-lrf/fortroendevald/gemensamma-aktiviteter2/vecka-47/fortroende-ar-nyckeln-till-god-relation-med-politikerna/
Karin Grahn (Naturskyddsföreningen) http://rekryteringslabb.sopact.org/?p=938
Viktor Zaunders (mykolog och organisatör i Rekobyn och Growhub […]

Kom och träffa oss i sommar.

Äntligen får vi möjlighet att träffa er medlemmar på olika arrangemang under sommaren. Vi har uppdaterat vårt kalendarium med det som är inbokat.

Skulle du vilja se oss på plats i ditt närområde vid något arrangemang, så tipsa oss gärna om detta.

Hoppas vi får möjlighet att träffas och diskutera föreningens arbete och hur vi kan skydda jordbruksmarken.

Av |2022-05-11T09:59:04+02:002022-05-11|Föreningen, Mässa, möte, Okategoriserade|0 kommentarer

Yttrande över Detaljplan 269 Landskrona (Pågen)

Föreningen Den Goda Jorden motsätter sig detaljplanen 269 för del av Örja 1:9 (norra) m.fl. Landskrona stad som syftar till exploatering av åkermark i syfte att möjliggöra för verksamhetsområde. Föreningen anser inte att kommunens hänvisning till det väsentliga samhällsintresset ”lokalisera bostäder och arbetsplatser nära varandra” liksom den alternativa lokaliseringsutredningen, som enbart omfattar högkvalitativ jordbruksmark, är förenlig med de hänsyns- och lokaliseringskrav som avses med 3 kap. 4 § miljöbalken. Likaså underkänner vi argumentet från tillhörande MKB om att påverkan på jordbruksmarken kan anses vara måttlig pga av att planområdet omges av stora arealer åkermark (utanför planområdet). En miljöförstöring inom ett planområde kan knappast godkännas bara för att motsvarande miljöförstöring inte pågår utanför planområdet.

Läs hela yttrandet här.

Värna brukningsvärd jordbruksmark i Kalmar län

Hushållningssällskapet har på uppdrag av Länsstyrelsen tagit fram rapporten ”Planeringsunderlag för brukningsvärd åkermark i Kalmar län” för att lyfta vad som kan klassas som brukningsvärd jordbruksmark i Kalmar län, både i nutid och framtid.

Kalmar län är en tillväxtregion med behov av mark till bland annat nya bostäder, industrier och infrastruktur, samtidigt som regionen har bland de mest produktiva jordbruksmarkerna i Sverige. Detta har betydelse för livsmedelsproduktionen både regionalt och nationellt. Jordbruksmark är ofta attraktivt att bygga på eller exploatera för annan användning än livsmedelsproduktion. Ofta tas inte stora arealer i anspråk per exploateringstillfälle, men sammantaget blir det betydande arealer som oåterkalleligt försvinner.

– Mot bakgrund av de senaste årens svåra torka, vatten- och foderbrist så är rapporten av mycket stor vikt. Vi behöver värna den bördigaste åkermarken för att säkra livsmedelsförsörjningen i ett förändrat klimat, säger landsbygdsdirektör Karin Bergman. Den är också viktigt ur ett krisberedskapsperspektiv. En ökad självförsörjningsgrad av livsmedel är ett uttalat mål i den nationella livsmedelsstrategin.

I Kalmar län exploateras jordbruksmark för bland annat utbyggnad av tätorter, industrier och infrastruktur. I en enkätundersökning till länets kommuner framkom att de flesta inte har någon övergripande strategi att bevara […]

Av |2022-03-20T17:14:45+01:002022-03-20|Kommunal planering, Rapport|0 kommentarer

Jordbruket och självförsörjningen

Den Goda Jorden har låtit Peter Einarsson ta fram en rapport över Sveriges självförsörjning av jordbruksprosukter ”Jordbruket och självförsörjningen – Tre perspektiv på Sveriges importberoende”.

Sedan Sverige blev EU-medlem 1995 har nettoimporten av jordbruksprodukter vuxit snabbt och det svenska jordbrukets andel av livsmedelsförsörjningen har stadigt minskat.
Det här var en förväntad effekt av den fria handeln inom EU, och väckte till en början inte mycket diskussion. Men idag ifrågasätts den sjunkande självförsörjningsgraden allt oftare ur tre olika men delvis överlappande perspektiv:

  • Lantbrukets ekonomi. Krympande svenska marknadsandelar försämrar en redan svag lönsamhet i lantbruksföretagen och minskar lantbrukets bidrag till samhällsekonomin.
  • Försörjningsförmågan i kris eller krig. Avskurna handelsförbindelser kan snabbt reducera matimporten och samtidigt försvåra det svenska lantbrukets produktion.
  • Global miljö- och resursbelastning. Ökad import innebär att den svenska konsumtionens resursanvändning och miljöavtryck exporteras.

Den här korta rapporten har tre huvuddelar. Först ett faktaavsnitt som går igenom hur mycket och på vilka sätt självförsörjningen minskat, utifrån några olika sätt att räkna. Därefter en sammanfattning av den aktuella diskussionen om självförsörjningen ur de tre olika perspektiven.

Till sist några tankar om tänkbara vägar framåt och möjliga synergier mellan ökad lönsamhet, bättre försörjningsberedskap och minskat globalt resurs- och miljöavtryck.

Läs hela rapporten här.

Till toppen