Upprop för återremittering av Framtidsplan 2050 i Halmstad

Större hänsyn till naturen och klimatkrisen i Halmstads kommuns Framtidsplan 2050!

Här kan du skriva på namninsamlingen för återremittering av Framtidsplan 2050.

Framtidsplan 2050 stakar ut vägen in i framtiden för vår kommun. Många viktiga och ödesdigra vägval görs i planen som den ser ut idag.
Enligt förslag i Framtidsplan 2050 kommer drygt 860 ha åkermark försvinna under asfalt och betong.

Vi som samlat oss för detta upprop gör det utifrån olika politiska och professionella bakgrunder men instämmer i skälen till att framtidsplanen inte bör behandlas i befintligt skick utan behöver omarbetas. Ur ett demokratiskt perspektiv kräver vi en bättre dialog och större hänsyn från kommunens sida till de nästan 1500 remissyttranden som inkommit under remisstiden.
Det är inte bara rimligt utan nödvändigt att Framtidsplan 2050 återremitteras och bereds på ett värdigare sätt – klimatkrisen måste in i Framtidsplanen!

”Upprop för ett JA till återremittering av framtidsplan 2050” kommer att överlämnas till Halmstads politiker 30/3.
Dela vidare till vänner och bekanta i dina olika kanaler, allas röst oavsett ålder är viktiga. Prata om och diskutera dessa svåra frågor och tänk på att det framför allt är våra barn och ungdomars framtid det handlar om!

Ingrid Bergelin
Gun Jönsson
Klimatnätverket södra Halland

Mer info hittar du här.

Regional fysisk planering i Hallands län

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss en ändring i plan- och bygglagen som innebär att regional fysisk planering ska ske i Hallands län. Sedan tidigare gäller enligt 7 kap. plan- och bygglagen att regional fysisk planering ska ske i Stockholms län och i Skåne län.
Den regionala fysiska planeringen ska omfatta frågor av betydelse för den fysiska miljön som angår två eller flera kommuner i ett län. Regionen är ansvarig för den regionala fysiska planeringen inom sitt län. Den ansvariga regionens uppgifter innefattar bl.a. att anta en regionplan. Denna plan ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Av regionplanen ska det bl.a. framgå hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med andra nationella, regionala och kommunala planer och program.

Förslaget syftar till att ge en förbättrad samhällsplanering i Hallands län.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Läs lagrådsremissen här.

Läs SOU 2015:59 En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, del 1/2 här.

Läs SOU 2015:59 En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, del 2/2 här.

 

Av |2022-02-02T11:11:03+01:002022-02-02|Halland, Kommunal planering, Riksdagen|0 kommentarer

Debattartikel om Halmstads Framtidsplan 2050

I en debattartikel i Hallandsposten skriver Yngve Kihlberg (C), gruppledare och kommunstyrelseledamot att Halmstads kommun kommer med liggande förslag till översiktsplan att ta en mycket besvärande ledning i att exploatera värdefull åkermark i Sverige.

Det går att hitta alternativ mark att bygga på inom kommunen. Det handlar även om att värdera mark utifrån bördighet och hur praktisk marken är att odla. Mark som i dag ligger obrukad gör det av en anledning och är mer motiverad att ta i anspråk än den odlade bördiga åkermarken. Historiskt byggdes alltid bostäder och samhällen på höjder och grusbackar där bördigheten var lägre. Vi behöver tänka likadant nu och bygga på mark som inte duger lika bra till odling.

När väl marken är bebyggd går den aldrig att återställa till odlingsmark!

Ett flertal domar i Miljööverdomstolen visar på en skärpning i tolkningarna vad gäller exploatering av jordbruksmark och EU-kommissionens nya förslag till markstrategi, ”soil strategy”, och det faktum att livsmedelsproduktion i dag klassas som ”samhällsviktig verksamhet” av regeringen och MSB visar att vi måste tänka om.

Exploatör som förordar förtätning

Magnus Uvnäs skriver i en insändare i Hallandsposten.

Jag livnär mig på att vara exploatör och borde därför jubla över Halmstads nya ÖP:n. Enkla arealer att bygga dyra bostäder på! Tyvärr avskyr jag gleshet.

I stället för att exploatera jordbruksmark som pekas ut i nya ÖP:n bör vi arbeta för förtätning av stadskärnan, förtätning av våra glesa tätorter, stärka befintliga centrum som finns i Frösakull, i Haverdal och i många andra tätorter runt om i vår kommun. Sluta sprida ut oss, sluta gå exploatörer till mötes med enkla projekt, sluta bygga dyra bostäder som de som lider av bostadsbrist ändå inte har råd att efterfråga.

Läs hela insändaren här.

Av |2021-12-11T13:48:16+01:002021-12-11|Förtätning, Halland, Insändare|0 kommentarer

Bygge på åkermark

Land Lantbruk publicerade i början av oktober en artikelserie under rubriken ”Bygge på åkermark”

  • Byggplaner hotar stora arealer bördig mark.
    I samhället Trönninge i Halmstad kommun planeras bostäder på 85 hektar högvärdig åkermark. Två bönder som påverkas ger sina synpunkter.
  • ”Omöjligt att inte växa på jordbruksmark”.
    Kommunalråden i Halmstad, Jonas Bergman(M) och Jenny Axelsson (C) lämnar synpunkter på översiktsplaneringen i Halmstad och exploatering av åkermark.
  • Så mycket mark har försvunnit sedan 2016.
    ”De större exploateringarna går under radarn”.
    Synpunkter på exploatering och lagstiftning från John Andersson, Jordbruksverket, Åsa Hill, jurist på LRF och Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg.
  • Kommunerna som fortsätter att exploatera.
    Dessa kommunerar planerar att bygga under kommande år.

Tyvärr har vi inte fått tillstånd att publicera artikelserien. Är ni intresserade att ta del av denna så kan ni skicka en e-post till info(a)dengodajorden.se så skickar vi en pdf av det hela.

Föreningen överklagar detaljplan i Laholm

Den Goda Jorden har överklagat Laholm kommuns detaljplan för etapp 2 och 3 på Mellby industriområde till mark- och miljödomstolen.
Föreningen anser att detaljplanen inte är förenlig med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Föreningen kräver att detaljplanen upphävs.
Laholms kommun har i sin detaljplan inte tittat tillräckligt noga på andra tänkbara placeringar. De alternativ som tagits upp ligger också de på jordbruksmark.
– Det följer inte lagen. Det har kommit flera prejudicerande domar kring det här i Mark- och miljööverdomstolen, säger föreningens ordförande Anne-Marie Lindén i en artikel i Hallandsposten.
För att exploatera jordbruksmark måste det handla om ett ”väsentligt samhällsintresse”, vilket kommunen menar att man uppfyller.
– Ett väsentligt samhällsintresse är att få mat på bordet. Det är ett globalt problem att åkermark förstörs, menar Anne-Marie Lindén.

Läs överklagandet här

Läs artikeln i Hallandsposten här

Yttrande över Framtidsplan 2050 i Halmstad

Den Goda Jorden har lämnat in ett yttrande till Halmstad kommun med anledning av deras Framtidsplan 2050. I Framtidsplanen är hela 650 hektar brukningsvärd jordbruksmark ianspråktagen och till detta tillkommer ytterligare jordbruksmark för infrastruktur samt att planen bidrar till en fragmentisering av befintlig jordbruksmark.

Föreningen Den Goda Jorden anser att Framtidsplan 2050 inte är förenligt med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark i 3 kap. 4 § miljöbalken. Föreningen som enligt 16 kap. 13 § miljöbalken har talerätt i planärenden, anser att den föreslagna översiktsplanen inte kan ligga till grund för kommande detaljplanläggning. Detta gäller såväl alternativ 1 som 2.

Läs föreningens hela yttrande här

Föreningens styrelsesuppleant Olof Bågenholm bosatt i Halmstad kommun har även privat lämnat in synpunkter på Halmstad kommuns Framtidsplan 2050.

Läs hans yttrande här

Industriområdet äter upp mer odlingsbar matjord

Hallandsposten rapporterar om nya markköp av Laholms kommun utefter E6 vid Mellbystrand.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén ger våra synpunkter i artikeln.

Kommer ni att fortsätta protestera?

– Självklart. Vi skriver våra yttranden vid samråd och sedan kan man överklaga om de inte tas in i processen, säger Anne-Marie Lindén som är ordförande för föreningen Den goda jorden.

Hon säger att hon känner att föreningens idéer har fått luft under vingarna. Inte minst när Sveriges självförsörjning börjat diskuteras i samband med coronapandemin.

Enligt Den goda jorden förstörs 24 kvadratmeter jordbruksmark varje sekund i Europa. I Sverige 600 hektar årligen. Anne-Marie Lindén säger att Den goda jorden på senare tid har fått nya medlemmar som vill engagera sig.

– Jag kan tycka att man börjat fundera på det här. Torkan sommaren 2018 gjorde ett visst avtryck, men minnet är kort. Nu har det kommit mer upp på agendan igen, säger hon.

– Sverige är inte självförsörjande på mer än spannmål, morötter och sockerbetor. Och hur långt kommer man på det? Vår landsbygdsminister Jennie Nilsson har lyft frågan om ransonering, fortsätter Anne-Marie Lindén.

Till toppen