Principiellt viktiga beslut från MÖD

Mark- och Miljööverdomstolen (MÖD) tog i förra veckan två principiellt viktiga beslut angående solcellsanläggningar i Skåne.

Den som avser att ta jordbruksmark ur produktion ska anmäla detta till Länsstyrelsen för samråd enligt 12 kap. 6§ miljöbalken . Undantaget är om det ”prövas i annan ordning”, till exempel av kommunen genom detaljplan eller bygglov. Länsstyrelserna har tidigare, med undantag av Länsstyrelsen i Skåne, inte ansett att mark som ska användas till solcellsanläggningar tar jordbruksmark ur produktion och har därför inte prövat anmälan enligt 3 kap. 4§ miljöbalken.

MÖD har i två fall bedömt att en solcellsanläggning tar brukningsvärd jordbruksmark i anspråk, att anläggningen i och för sig kan anses tillgodose ett väsentligt samhällsintresse men att det inte är utrett att behovet inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Eftersom anläggningen därmed inte är förenlig med 3 kap. 4 § miljöbalken har MÖD, med ändring av Mark- och Miljödomstolens (MMD) dom, fastställt länsstyrelsens beslut att förbjuda verksamheten.

Domarna kan läsas i sin helhet här: Beslut MÖD angående Ängelholm Ärende: M 15064-21 och Beslut MÖD angående Kristianstad Ärende M 1026-22

Stort intresse för solcellsparker på jordbruksmark

Det kommer många nyhetsnotiser nu kring solcellsparker på åkermark.

ATL – Lantbrukets Affärstidning skriver i sin artikel Osäkert rättsläge stoppar inte intresset för solcellsparker att ”trots motstånd från länsstyrelser och osäkerheten om rättsläget tror solcellsbolagen på solcellsparker på jordbruksmark i framtiden”. Länsstyrelser, Jordbruksverket och MSB framhåller alla vikten av att bevara jordbruksmarken men trots myndigheternas motstånd så fortsätter antalet ärenden om solcellsparker att slå rekord.

Jordbruksaktuellt skriver i sin artikel att Sveriges största solcellsanläggning får grönt ljus när Mark- och miljödomstolen upphäver Länsstyrelsen Skånes förbud mot en storskalig solcellspark i Svedberg utanför Helsingborg. Dock med förbehåll för att ”skötseln av marken i anläggningen ska vara jordbruksliknande” och att det ska ske ”i samråd med expertis inom jordbruk och naturvård”.

Hur stor avkastning det blir på grödorna i ett sådant här s.k. agrivoltaiskt system forskas det just nu på vid Mälardalens universitet i forskningsprojektet ”Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige”.

(Foto från Varbergs energis solcellspark i Tvååker.)

Av |2022-11-05T16:20:25+01:002022-11-05|Länsstyrelserna, Media, Solcellsanläggning|0 kommentarer

”Pågår en aningslös exploatering av värdefull odlingsmark”

Företrädare för Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien föreslår i en debattartikel i ATL att regeringen utan dröjsmål tillsätter en utredning om skarpare lagstiftning till skydd för odlingsjorden.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) ser med oro på den inhemska aningslösa exploateringen av värdefull odlingsmark vid till exempel infrastruktursatsningar som trafikleder och logistikcentraler. Inte minst försvinner åkrar i södra Sverige, där en stor del av jordbruksmarken räknas till världens mest fruktbara.
Per invånare har Sverige fem gånger större areal under asfalt och betong jämfört med Centraleuropa. Delvis förståeligt i ett glest befolkat land med omfattande vägnät. Men varför har vi lagt fem gånger mer mark per person under kommersiella shoppingcentra än till exempel Tyskland?
KSLA föreslår att regeringen utan dröjsmål tillsätter en utredning om skarpare lagstiftning till skydd för odlingsjorden. Klockan är dock redan 5 över 12.
I avvaktan på ett starkare lagstöd, bör därför en nollvision för byggande på åkermark införas för hela landet. En vision även i linje med ambitionen att stärka Sveriges livsmedelsberedskap.

Läs hela debattartikeln här.

Enkät till Länsstyrelserna

Med hänsyn till det nya rättsläget som ett sextiotal nya domar i Mark- och miljööverdomstolem resulterat i är det märkligt att kommunernas exploatering av jordbruksmark fortsätter i betydande omfattning utan hänsyn till den restriktiva bedömning som framgår av MÖD:s domar.

Den Goda Jorden har därförunder våren skickat ut en enkät till Länsstyrelserna med två korta frågor för att få en överblick över ställningstaganden vad avser exploatering av jordbruksmark.

1. Har länsstyrelsen i policydokument eller skriftlig vägledning till kommunerna informerat om kommunernas skyldighet att i sin planering tillämpa 3 kap. 4 § miljöbalken med utgångspunkt i de domar som avkunnats av Mark- och miljööverdomstolen?

2. Framgår regelmässigt av länsstyrelsens samrådsyttranden över detaljplaner som berör jordbruksmark att kommunen har en skyldighet att pröva planförslaget mot 3 kap. 4 § miljöbalken?

Länsstyrelserna ombads besvara frågorna med ja eller nej, eventuellt med åtföljande kommentarer. Länkar till vägledningar och yttranden som belyser länsstyrelsens ställningstaganden fick gärna bifogas.

Resultaten i sammanfattning med kommentarer hittar ni här.

Enligt Den Goda Jordens bedömning borde en vägledning för utredningen av olika utbyggnadsalternativ belysas med hänsyn till relevanta aspekter t.ex. vägnät, vatten och avlopp, ekonomiska aspekter etc. vara till stor hjälp för kommunerna. Frågan om möjliga lokaliseringsalternativ bör rimligen lyftas redan i översiktsplanen och inför […]

Till toppen