Om Bengt

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Bengt skapat 91 blogginlägg för.

Solceller på jordbruksmark, är det bra?

Solceller på jordbruksmark, är det bra? Hur kan naturen påverkas av infrastruktur som stora solcellsparker? Vilken marktyp är bäst lämpad att placera solcellsparker på? Går det egentligen att kombinera solelsproduktion och matproduktion?
Naturskyddsföreningen arrangerar ett digitalt föredrag om markbaserade solcellsparker den 23:e maj kl. 18:30 som alla är välkomna att delta i! För att söka svar på ovanstående frågor har de bjudit in som gästtalare Bengt Stridh, universitetslektor på Mälardalens högskola och expert på Agrivoltaics.

Paneldebatt med Den Goda Jorden på H22 i Helsingborg

H22 Arena, placering på Hamntorget i Helsingborg den 15/6 kl 14-16:30

Tema: Kris- och beredskap- självförsörjning 
Med hotande klimatförändringar och andra omvärldsförändringar är det ur hållbarhetsperspektiv avgörande att värna vår åkermark när vi planerar för hur vi ska klara vår självförsörjning,
Lyssna på, forskare, jordbrukare, ideella intressenter och näringsidkare om vilka ingångar och prioriteringar som de ser är väsentliga för att vi ska klara vår självförsörjning.
– Paneldeltagarna presentera sin ingång till ämnet 10 min x 5-6 paneldeltagare
Paus.
– Paneldebatt – avslutas med en kortare sammanfattning
Moderator: Peter Sylvan
Paneldeltagare:
Anne-Marie Lindén (Goda Jorden) förmedla kunskap om åkermarkens betydelse för kommande generationers mat- och energiproduktion och arbetar för att skydda åkermarken.
Georg Andersson (LU) Forskare med inriktning mot ekologi, miljövetenskap, hållbarhet, matsäkerhet och matsuveränitet. https://portal.research.lu.se/sv/persons/georg-andersson
Lars Törner (LRF) Hållbarhet är avgörande. Vi har bara en chans, jordbruksmarken går inte att återskapa. https://www.lrf.se/mitt-lrf/fortroendevald/gemensamma-aktiviteter2/vecka-47/fortroende-ar-nyckeln-till-god-relation-med-politikerna/
Karin Grahn (Naturskyddsföreningen) http://rekryteringslabb.sopact.org/?p=938
Viktor Zaunders (mykolog och organisatör i Rekobyn och Growhub […]

Kom och träffa oss i sommar.

Äntligen får vi möjlighet att träffa er medlemmar på olika arrangemang under sommaren. Vi har uppdaterat vårt kalendarium med det som är inbokat.

Skulle du vilja se oss på plats i ditt närområde vid något arrangemang, så tipsa oss gärna om detta.

Hoppas vi får möjlighet att träffas och diskutera föreningens arbete och hur vi kan skydda jordbruksmarken.

Av |2022-05-11T09:59:04+02:002022-05-11|Föreningen, Mässa, möte, Okategoriserade|0 kommentarer

Yttrande över Detaljplan 269 Landskrona (Pågen)

Föreningen Den Goda Jorden motsätter sig detaljplanen 269 för del av Örja 1:9 (norra) m.fl. Landskrona stad som syftar till exploatering av åkermark i syfte att möjliggöra för verksamhetsområde. Föreningen anser inte att kommunens hänvisning till det väsentliga samhällsintresset ”lokalisera bostäder och arbetsplatser nära varandra” liksom den alternativa lokaliseringsutredningen, som enbart omfattar högkvalitativ jordbruksmark, är förenlig med de hänsyns- och lokaliseringskrav som avses med 3 kap. 4 § miljöbalken. Likaså underkänner vi argumentet från tillhörande MKB om att påverkan på jordbruksmarken kan anses vara måttlig pga av att planområdet omges av stora arealer åkermark (utanför planområdet). En miljöförstöring inom ett planområde kan knappast godkännas bara för att motsvarande miljöförstöring inte pågår utanför planområdet.

Läs hela yttrandet här.

Värna brukningsvärd jordbruksmark i Kalmar län

Hushållningssällskapet har på uppdrag av Länsstyrelsen tagit fram rapporten ”Planeringsunderlag för brukningsvärd åkermark i Kalmar län” för att lyfta vad som kan klassas som brukningsvärd jordbruksmark i Kalmar län, både i nutid och framtid.

Kalmar län är en tillväxtregion med behov av mark till bland annat nya bostäder, industrier och infrastruktur, samtidigt som regionen har bland de mest produktiva jordbruksmarkerna i Sverige. Detta har betydelse för livsmedelsproduktionen både regionalt och nationellt. Jordbruksmark är ofta attraktivt att bygga på eller exploatera för annan användning än livsmedelsproduktion. Ofta tas inte stora arealer i anspråk per exploateringstillfälle, men sammantaget blir det betydande arealer som oåterkalleligt försvinner.

– Mot bakgrund av de senaste årens svåra torka, vatten- och foderbrist så är rapporten av mycket stor vikt. Vi behöver värna den bördigaste åkermarken för att säkra livsmedelsförsörjningen i ett förändrat klimat, säger landsbygdsdirektör Karin Bergman. Den är också viktigt ur ett krisberedskapsperspektiv. En ökad självförsörjningsgrad av livsmedel är ett uttalat mål i den nationella livsmedelsstrategin.

I Kalmar län exploateras jordbruksmark för bland annat utbyggnad av tätorter, industrier och infrastruktur. I en enkätundersökning till länets kommuner framkom att de flesta inte har någon övergripande strategi att bevara […]

Av |2022-03-20T17:14:45+01:002022-03-20|Kommunal planering, Rapport|0 kommentarer

Jordbruket och självförsörjningen

Den Goda Jorden har låtit Peter Einarsson ta fram en rapport över Sveriges självförsörjning av jordbruksprosukter ”Jordbruket och självförsörjningen – Tre perspektiv på Sveriges importberoende”.

Sedan Sverige blev EU-medlem 1995 har nettoimporten av jordbruksprodukter vuxit snabbt och det svenska jordbrukets andel av livsmedelsförsörjningen har stadigt minskat.
Det här var en förväntad effekt av den fria handeln inom EU, och väckte till en början inte mycket diskussion. Men idag ifrågasätts den sjunkande självförsörjningsgraden allt oftare ur tre olika men delvis överlappande perspektiv:

  • Lantbrukets ekonomi. Krympande svenska marknadsandelar försämrar en redan svag lönsamhet i lantbruksföretagen och minskar lantbrukets bidrag till samhällsekonomin.
  • Försörjningsförmågan i kris eller krig. Avskurna handelsförbindelser kan snabbt reducera matimporten och samtidigt försvåra det svenska lantbrukets produktion.
  • Global miljö- och resursbelastning. Ökad import innebär att den svenska konsumtionens resursanvändning och miljöavtryck exporteras.

Den här korta rapporten har tre huvuddelar. Först ett faktaavsnitt som går igenom hur mycket och på vilka sätt självförsörjningen minskat, utifrån några olika sätt att räkna. Därefter en sammanfattning av den aktuella diskussionen om självförsörjningen ur de tre olika perspektiven.

Till sist några tankar om tänkbara vägar framåt och möjliga synergier mellan ökad lönsamhet, bättre försörjningsberedskap och minskat globalt resurs- och miljöavtryck.

Läs hela rapporten här.

Upprop för återremittering av Framtidsplan 2050 i Halmstad

Större hänsyn till naturen och klimatkrisen i Halmstads kommuns Framtidsplan 2050!

Här kan du skriva på namninsamlingen för återremittering av Framtidsplan 2050.

Framtidsplan 2050 stakar ut vägen in i framtiden för vår kommun. Många viktiga och ödesdigra vägval görs i planen som den ser ut idag.
Enligt förslag i Framtidsplan 2050 kommer drygt 860 ha åkermark försvinna under asfalt och betong.

Vi som samlat oss för detta upprop gör det utifrån olika politiska och professionella bakgrunder men instämmer i skälen till att framtidsplanen inte bör behandlas i befintligt skick utan behöver omarbetas. Ur ett demokratiskt perspektiv kräver vi en bättre dialog och större hänsyn från kommunens sida till de nästan 1500 remissyttranden som inkommit under remisstiden.
Det är inte bara rimligt utan nödvändigt att Framtidsplan 2050 återremitteras och bereds på ett värdigare sätt – klimatkrisen måste in i Framtidsplanen!

”Upprop för ett JA till återremittering av framtidsplan 2050” kommer att överlämnas till Halmstads politiker 30/3.
Dela vidare till vänner och bekanta i dina olika kanaler, allas röst oavsett ålder är viktiga. Prata om och diskutera dessa svåra frågor och tänk på att det framför allt är våra barn och ungdomars framtid det handlar om!

Ingrid Bergelin
Gun Jönsson
Klimatnätverket södra Halland

Mer info hittar du här.

Odla för Ukraina

Den 2 mars, inleddes kampanjen ”Odla för Ukraina” vars syfte är att kräva ett omedelbart moratorium för exploatering av åkermark och en utökad odling på jordbruksmark som inte brukas. Bakgrunden är kriget i Ukraina och det hot som detta utgör mot livsmedelsförsörjningen. Initiativet till kampanjen togs av Nils-Erik Norrby i Den Goda Jorden som hoppas att enskilda och aktiva föreningar och rörelser nu hjälps åt att sprida filmen och budskapet. Så att vi nu med kort varsel kan förenas i en gemensam målsättning att inför det stundande vårbruket öka Sveriges produktion av livsmedel.

Anförande av Nils-Erik Norrby vid Råby gård, Lund, Sverige, den 2 mars 2022 vid starten av föreningen Den Goda Jordens kampanj ”Odla för Ukraina”. Följande text är en återgivelse av det muntliga anförande som filmats och den 5 mars lagts ut på Den Goda Jordens hemsida.

Läs anförandet här

Farm for Ukraine (english subtitles)

The following text is a translation from Swedish to English of a speach held by Nils-Erik Norrby at Råby farm, Lund, Sweden march 2 2022 at the start […]

Regional fysisk planering i Hallands län

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss en ändring i plan- och bygglagen som innebär att regional fysisk planering ska ske i Hallands län. Sedan tidigare gäller enligt 7 kap. plan- och bygglagen att regional fysisk planering ska ske i Stockholms län och i Skåne län.
Den regionala fysiska planeringen ska omfatta frågor av betydelse för den fysiska miljön som angår två eller flera kommuner i ett län. Regionen är ansvarig för den regionala fysiska planeringen inom sitt län. Den ansvariga regionens uppgifter innefattar bl.a. att anta en regionplan. Denna plan ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Av regionplanen ska det bl.a. framgå hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med andra nationella, regionala och kommunala planer och program.

Förslaget syftar till att ge en förbättrad samhällsplanering i Hallands län.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Läs lagrådsremissen här.

Läs SOU 2015:59 En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, del 1/2 här.

Läs SOU 2015:59 En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, del 2/2 här.

 

Av |2022-02-02T11:11:03+01:002022-02-02|Halland, Kommunal planering, Riksdagen|0 kommentarer
Till toppen