Etikett: Kommunal planering

Låt åkermarken få ett lagligt skydd.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén och ordförande i LRF:s kommungrupp, Ängelholm Bengt Nilsson skriver idag i en debattartikel i HD, NST och Sydsvenskan att asfalterade ytor som vägar och parkeringsplatser kommer aldrig att producera något som människor kan leva av.

Åkermarken är en ändlig resurs. Låt den därför få ett lagligt skydd och inte som nu vara varje kommuns angelägenhet.

Hur åkermarken används måste samordnas regionalt, och helst nationellt. Jordbruksverket bör ha en mer aktiv roll när det gäller att slå vakt om åkermarken. Plan- och bygglagen behöver ändras så att länsstyrelserna får rätt att ingripa mot en detaljplan som strider mot Miljöbalkens regler om jordbruksmark.

Rent vatten och åkermark blir sannolikt två av de viktigaste resurserna i en icke alltför avlägsen framtid.

Läs hela debattartikeln här.

Domstolsutslag till jordbruksmarkens fördel

Ännu ett domstolsutslag till jordbruksmarkens fördel, denna gången i Kils kommun i Värmland.

Mark- och miljödomstolen upphäver Kils kommuns beslut den 31 januari 2019, KF § 15, dnr KS17/260, att anta detaljplan för delar av fastigheterna Humletorp 4:1, Runnvålen 1:4, Sannerud 2:1 samt Södra Rävling 1:2 och 1:3 (Runnevåls industriområde).

Mer information hittar du på Runnevålsgruppens hemsida

Lantbruksmedia uppmärksammar jordbruksmarken

På senare tid har det publicerats ledare i såväl ATL som Land Lantbruk som beskriver problematiken kring exploatering av brukningsvärd jordbruksmark. Dessutom publicerade Land Lantbruk fredagen den 29 november en artikel baserad på en intevju med John Andersson på Jordbruksverket. Han framför där Jordbruksverkets önskan om förändringar i Plan- och bygglagen. Förändringar som även vi framfört i ett brev till Miljö- och jordbruksutskottet.

I ledaren i ATL skriver Edvard Hollertz bland annat att:
Dagens stadsbyggnad bryter dock med historien och framstår som riggad till åkermarkens nackdel. Stadsnära trädbärande marker sparas ofta vid exploateringar, då de anses viktiga för friluftslivet eller för att de har kulturlämningar. Att bygga direkt på platt odlingsmark är däremot billigt. Även om det i längden inte är hållbart. Men många beslutsfattare blundar för allvaret.

För att fånga vad som står på spel när städerna erövrar gårdarnas jord kanske vi inte bör tala om åkermark, utan snarare om livsmedelsproducerande yta eller mark som kan ge oss mat. De begreppen fångar mer vad som i grunden är insatsen – vår försörjning av livsmedel.

Läs ledaren i ATL 5/11 här

Läs ledaren i Land Lantbruk 28/11 här

Läs artikeln i Land Lantbruk 29/11 här

Vår jordbruksmark – en värdefull resurs i ett föränderligt klimat

Länsstyrelsen Stockholm bjöd tillsammans med Upplands-Bro kommun in de som jobbar med översiktsplanering, detaljplanering och exploatering i Stockholms läns kommuner till ett seminarium kring jordbruksmarken och dess värden i avvägningar kring framtida markanvändning. Seminariet genomfördes den 7 november inom ramen för arbetet med Stockholms läns livsmedelsstrategi och är en del av tidig planeringsdialog mellan kommuner och Länsstyrelsen.

Här följer länkar till de presentationer som föreläsarna visade:

IntroduktionYlva Othzén, Länsstyrelsen Stockholm
Betydelsen av jordbruksmarken i dag och i morgonRebecka Milestad, KTH
Trender och fakta om landets och länets jordbruksmarkJerker Moström, SCB
Jordbruksmarken och regional fysisk planering – utmaningar och vägledning i RUFS 2050Bette Lundh Malmros, TRF
Lantbruket i länetKristina Nigell, Länsstyrelsen
Att driva ett tätortsnära lantbruk, exemplet Björksättra gård i HuddingeLars Gillberg
Vardagen på en ekologisk mjölkgård i RoslagenAnette Gustawson
Jordbruksmarkens värde – Länsstyrelsens rollKarin Vela, Länsstyrelsen
Brukningsvärd jordbruksmark – praxis från Mark- och miljööverdomstolenMalin Wik, MMD
Brukningsvärd jordbruksmark – för vem, till vad och när?John Andersson, SJV

Vår jordbruksmark – en värdefull resurs i ett föränderligt klimat

Länsstyrelsen bjuder tillsammans med Upplands-Bro kommun in dig som jobbar med översiktsplanering, detaljplanering och exploatering i Stockholms läns kommuner till ett seminarium kring jordbruksmarken och dess värden i avvägningar kring framtida markanvändning. Seminariet genomförs inom ramen för arbetet med länets livsmedelsstrategi och är en del av tidig planeringsdialog mellan kommuner och Länsstyrelsen.

Under en heldag får du chansen att höra intressanta föreläsare, bredda perspektiven och uppdatera dig kring kunskap om jordbruksmark och de förutsättningar vi som planerare och beslutsfattare har att förhålla oss till i länet.

Vi får höra om jordbruksmark ur ett globalt och nationellt såväl som regionalt perspektiv. Lantbrukare med olika förutsättningar berättar vad som är viktigt för dem. Vilken roll spelar jordbruksmarken med avseende på framtida klimatförändringar? Vi reder ut det juridiska begreppet jordbruksmark och diskuterar flera aktuella domar som rör byggande på jordbruksmark. Jordbruksverket berättar bland annat om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, den nya nationella livsmedelsstrategin och utveckling av en ny metod för att värdera jordbruksmark.

Självklart kommer vi även att ha ett inslag om hur det historiskt präglade landskapets natur- och
kulturvärden knyter an till jordbruket.

NÄR: 7 november, klockan 10.00–16.00.
Fika från 9.30.
PLATS: Upplands-Bro kommunhus, lokal
Stora scen, Furuhällsplan 1
KOSTNAD: Ingen kostnad
ANMÄLAN: Anmäl dig i kalendariet på Länsstyrelsens webbplats, senast 28 oktober.
Länk till kalendariet.

Mer info och program hittar du här.

Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Pressmeddelande från Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter, Ormesta, Örebro.

Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Byggnadsnämnden i Örebro fattade beslut om att bygga på åkermark i Ormesta. Detta överklagades då det enligt miljöbalken är olagligt att bygga på åkermark. Örebro kommunen försökte med det orimliga påståendet att marken inte ens var brukningsvärd åkermark enligt 3:4 MB. I miljöbalken står förvisso att man kan bygga på åkermark om andra
samhällsintressen överväger. Bra bostäder för alla är ett viktigt samhällsintresse men det kan inte vara viktigare än mat. Och enligt miljöbalken måste kommunen i så fall visa att det inte finns andra ställen de kan bygga på vilket kommunen inte har gjort. Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt beslöt upphäva kommunens antagande av
detaljplanen. (Mål nr P 6702-18)

I kommunens egen inlaga om begäran av prövningstillstånd framgår att det finns mark som varken är åker eller skog som kommunen också planerat att bygga på. Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt har nu avslagit kommunens begäran om prövningstillstånd varför mark- och miljödomstolens dom står fast. (Mål nr P 7075-19)

Vi ser denna prejudicerande dom som en viktig signal till alla kommuner att vi precis som miljöbalken säger måste värna om åkermark, men även skog, med tanke på den klimat- och mat-kris vi befinner oss i. Sverige är inte självförsörjande på mat. De måste bli stopp att bygga på åker- och skogsmark. Vi måste bygga smartare och mindre och inte låta städer växa på matproduktionens bekostnad.

Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter
Ormesta 521 705 Örebro
pilotti.jan(a)gmail.com sofia.thoresdotter(a)gmail.com

Insändare i Nerikes Allehanda skriven av Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter
Dom Mål nr P 6702-18 Mark- och miljödomstolen 2019-06-10
Svea HR P 7075-19 Aktbil 3, Utvecklande av talan från Öreb
P7075-19 Yttrande över kommunens överklagan aktbil 3
Dom Mark-och miljööverdomstolen 11 oktober 2019

Yttrande över förslag till översiktsplan i Staffanstorp

Föreningen Den Goda Jorden har lämnat in ett yttrande över förslag till ny översiktsplan (Livsoas 2039) samt fördjupad översiktsplan för Flackarp-Höjebromölla, Staffanstorp

Föreningen Den Goda Jorden har synpunkter gällande ovanstående ÖP och FÖP enligt de skäl som anges nedan.

Föreningen anser att översiktsplan (Livsoas 2039), fördjupad översiktsplan (Flackarp-Höjebromölla) och tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) inte är förenliga med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.I dokumenten saknas en utredning av alternativa lokaliseringsmöjligheter för samtliga verksamhetsområden, bostadsområden mm. som planeras byggas på den brukningsvärda jordbruksmarken (sannolikt den mest brukningsvärda i hela Sverige), vilken på ett klargörande och transparent sätt belyser vilka för- och nackdelar som föreligger gällande alternativa utvecklingsområden alt. inventering av redan hårdgjorda ytor lämpliga för förtätning. Exempelvis bör många av de befintliga parkeringsytorna och verksamhetsytorna i Staffanstorps kommun kunna förtätas avsevärt, vilket i sin tur kan leda till faktiska förbättringar gällande många stadsmiljökvaliteter samtidigt som jordbruksmarkernas värden bevaras. Jordbruksverkets rapport ”Kommunens arbete med jordbruksmarkens värden – ett stödverktyg” (2015) kan användas som en grund för kommunens vidare arbete.
Föreningen Den Goda Jorden, som enligt 16 kap. 13 § miljöbalken har talerätt i planärenden, anser att de föreslagna planerna måste omarbetas för att kunna tillgodose MB 3:4 (ovan).

Föreningen Den Goda Jorden

Anne-Marie Lindén
ordf.

Yttrandet som pdf hittar du här.

Namninsamling för att rädda jordbruksmark i Staffanstorp

Staffanstorp kommun vill bebygga deras enda ekologiska gård – vårt hem och uppehälle. Åkermarken som vi odlar er mat på är oåterkallelig om byggplanerna förverkligas! Framtidens livsmedelsförsörjning måste komma upp på agendan och Sveriges politiker behöver börja värdesätta vår självförsörjningsgrad. Sätt ner foten genom att skriva under! Innan 4:e oktober då möjligheten att påverka detta beslut är förbi.

Mer info och namninsamlingen hittar du här.

Åkermarksskatt?

Arne Lindström, Degernäsbäckens sänkningsföretag, har skrivit en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om behovet av en åkermarksskatt. Där skriver han bland annat:

Redan i dag saknar vi åkermark för att försörja oss själva, samtidigt som vi har ambitionen att höja vår självförsörjningsgrad. Vi kritiserar med all rätt att regnskogar bränns och skövlas för att omvandlas till åker, men samtidigt gör vi oss beroende av mark i andra länder då vi bebygger vår egen åker och fortsätter jakten på billiga och ansvarslöst producerade livsmedel. Ett litet stänk av dubbelmoral, kan jag tycka.

Vi torde nog alla vara överens om att inte bygga på produktiv och brukningsvärd åkermark, men ändå sker det. Varför inte resonera kring byggandet på åkermark på samma sätt som med andra felaktiga beteenden vi vill förändra? Politiker brukar ju beskatta varor som betraktas som onyttiga, farliga eller ohälsosamma. Beteenden som är farliga för miljön eller hotar livssituationen för kommande generationer beskattas också.

Byggandet på åkermark kostar alldeles för lite och hotar definitivt möjligheten för kommande generationer att försörja sig, så utifrån samma logik borde kommunal planläggning av brukningsvärd åkermark beskattas. Om man ändå väljer eller tvingas att bygga på åkermark, så innebär det att historien går igen och att vi i även framtiden behöver bli ännu effektivare på att producera vår mat.

Därför tycker jag att det är logiskt och pedagogiskt att ”åkermarksskatten” helt och hållet skall gå till SLU och lantbruksforskningen, för att ge oss de kunskaper som kommer att krävas i en framtid – då allt färre hektar skall föda allt fler …

Läs hela debattartikeln här.

Umeå
Livsmedel
Flygplatser
Historia
Vatten
Mat
Import
Arne Lindström
Sveriges Lantbruksuniversitet
Annons

Annons

Mark- och miljödomstolen stoppar Örebro kommuns planer på ett nytt bostadsområde

Sveriges Radio P4 Örebro rapporterade den 17 juni att:
Mark- och miljödomstolen stoppar Örebro kommuns planer på ett nytt bostadsområde i Ormesta.

Kommunen antog förra hösten en detaljplan som innebar att omkring 30 hektar åkermark skulle bebyggas med bostäder, butiker och en ny park.

Men beslutet överklagades, dels för att man skulle bygga på åkermark. Något som bara får ske i undantagsfall.

Dels överklagade elbolaget Ellevio, eftersom de har elledningar som går tvärs över det tänkta bostadsområdet.
Domstolen menar att behovet av bostäder inte är tillräckligt stort för att man ska få använda jordbruksmark i det här fallet.

Lyssna på inslaget här:

Dom Mål nr P 6702-18 Mark- och miljödomstolen 2019-06-10

Överklagan av Antagande av detaljplan 276 Almby 12 39 m.fl.

Nacka TR P 6702-18 Aktbil 27, Yttrande från Örebro kommun

Mål P 6702-18 Yttrande över akt bilaga 27

Bil 1 Bn 210_2016 Almby 12_39 mfl Checklista konsekvens- och behovsbedömning