Regional fysisk planering i Hallands län

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss en ändring i plan- och bygglagen som innebär att regional fysisk planering ska ske i Hallands län. Sedan tidigare gäller enligt 7 kap. plan- och bygglagen att regional fysisk planering ska ske i Stockholms län och i Skåne län.
Den regionala fysiska planeringen ska omfatta frågor av betydelse för den fysiska miljön som angår två eller flera kommuner i ett län. Regionen är ansvarig för den regionala fysiska planeringen inom sitt län. Den ansvariga regionens uppgifter innefattar bl.a. att anta en regionplan. Denna plan ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Av regionplanen ska det bl.a. framgå hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med andra nationella, regionala och kommunala planer och program.

Förslaget syftar till att ge en förbättrad samhällsplanering i Hallands län.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Läs lagrådsremissen här.

Läs SOU 2015:59 En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, del 1/2 här.

Läs SOU 2015:59 En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, del 2/2 här.

 

Av |2022-02-02T11:11:03+01:002022-02-02|Halland, Kommunal planering, Riksdagen|0 kommentarer

Rättspraxis från Mark- och miljööverdomstolen under 2021

Under 2021 har Mark- och miljööverdomstolen avgjort hundratals mål som behandlat många olika frågeställningar. JUNO Nyheter har bevakat rättspraxis och här nedan hittar du ett axplock ur listan på avgjorda mål från Mark- och miljööverdomstolen från året som gått. För att komma in på länkarna efter respektive mål krävs inloggning på på JUNO Nyheter.

Brukningsvärd jordbruksmark

Mål där hänsyn tagits till brukningsvärd jordbruksmark har fortsatt varit aktuella även under det senaste året.

P 5040–20 Mark- och miljööverdomstolen fann att kommunen inte visat att detaljplanen för bostäder på brukningsvärd jordbruksmark uppfyllde väsentlighetskravet och detaljplanen upphävdes. https://juno.nj.se/b/documents/3625544?tab=references

F 9934–20 Att stolpar och ledningar placerades på brukningsvärd jordbruksmark i samband med ledningsrätt bedömdes inte utgöra hinder mot ledningsrätten. https://juno.nj.se/b/documents/3617190?tab=references

P 2034–20 Mark- och miljööverdomstolen fastställde kommunens beslut att anta detaljplan som innebar att brukningsvärd jordbruksmark användes för utbyggnad av näringslivet på orten. Behovet av mark bedömdes inte kunna tillfredsställas genom att ta annan mark i anspråk. https://juno.nj.se/b/documents/3547974?tab=references

P 2501–20 En befintlig bottenplatta på brukningsvärd jordbruksmark var enligt Mark- och miljööverdomstolen inte skäl att ge bygglov för ett bostadshus. Fastigheten var obebodd sedan 2012 och dessutom bullerutsatt. Det allmänna intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark vägde tyngre och ansökan om bygglov avslogs. https://juno.nj.se/b/documents/3541851?tab=references

P 6073–20 Positivt förhandsbesked meddelades för […]

Debattartikel om Halmstads Framtidsplan 2050

I en debattartikel i Hallandsposten skriver Yngve Kihlberg (C), gruppledare och kommunstyrelseledamot att Halmstads kommun kommer med liggande förslag till översiktsplan att ta en mycket besvärande ledning i att exploatera värdefull åkermark i Sverige.

Det går att hitta alternativ mark att bygga på inom kommunen. Det handlar även om att värdera mark utifrån bördighet och hur praktisk marken är att odla. Mark som i dag ligger obrukad gör det av en anledning och är mer motiverad att ta i anspråk än den odlade bördiga åkermarken. Historiskt byggdes alltid bostäder och samhällen på höjder och grusbackar där bördigheten var lägre. Vi behöver tänka likadant nu och bygga på mark som inte duger lika bra till odling.

När väl marken är bebyggd går den aldrig att återställa till odlingsmark!

Ett flertal domar i Miljööverdomstolen visar på en skärpning i tolkningarna vad gäller exploatering av jordbruksmark och EU-kommissionens nya förslag till markstrategi, ”soil strategy”, och det faktum att livsmedelsproduktion i dag klassas som ”samhällsviktig verksamhet” av regeringen och MSB visar att vi måste tänka om.

Exploatering av jordbruksmark – åt vilka håll blåser vindarna?

De senaste åren har antalet avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen som handlar om det nationella intresset jordbruksmark i 3 kap. 4 § miljöbalken formligen exploderat – vilket lett till en ökad medvetenhet hos bland annat kommuner och länsstyrelser. Johan Larsson, jurist på Landahl Advokatbyrå går, genom frekventa nedslag i praxisflödet, igenom förutsättningarna för exploatering av jordbruksmark och föreslår en modell som kan användas som utgångspunkt för den egna bedömningen i plan- och byggärenden där bestämmelsen aktualiseras.

Läs hela artikeln här.

Nytt planeringsunderlag för jordbruksmark

Jordbruksverket föreslog 2019 ett miljömålsrådsprojekt för att genomföra ett utvecklingsarbete rörande en metod för klassificering av jordbruksmark.

Projektet har nu tagit fram ett underlag som beskriver jordbruksmarkens värden och hur dessa värden ska bedömas i olika planeringsprocesser. Projektet har inte tagit fram en ny karta där jordbruksmarken ges olika värden. Däremot presentera en lista på olika faktorer som ska tas i beaktande vid planering. Dessa faktorer utgör sammantaget ett planeringsunderlag för jordbruksmark i planeringsprocessen.

Här kan du läsa om rapporten ”Slutrapportering samverkansåtgärd – Brukningsvärd jordbruksmark – för vem, till vad och när?- Ny modell för värdering av jordbruksmark”.

Hela rapporten hittar du här.

Rapporten finns på Jordbruksverkets sida ”Jordbruksmarkens värden” tillsammans med det material de tagit fram tidigare.

Webbinarium: Exploatering av jordbruksmark, var ska vi låta samhället växa?

Svefas experter och rådgivare, Emma Nilsson och Nathalie Byström går igenom den heta frågan avseende exploatering av jordbruksmark. Frågan har prövats ett flertal gånger i domstol under det senaste året och nu vill bland annat Jordbruksverket skärpa regelverket ytterligare.

Under webbinariet kommer följande frågeställningar att beröras:
– Vilka hinder finns kopplade till lagstiftningen i 3 kapitlet 4§ miljöbalken som säger att jordbruksmark är av nationell betydelse och ska skyddas från exploatering?
– Är det ändå möjligt att exploatera jordbruksmark?
– Vilka krav ställs på en detaljplan i syfte att exploatera jordbruksmark för att den ska antas och vinna laga kraft?

Svefa (Svensk Fastighetsvärdering) är ett konsultföretag som erbjuder rådgivning inom fastighetssektorn.
Svefa föddes ur Lantmäteriverket som inte kunde kombinera rollen som myndighet med den växande konsultverksamheten inom värderingar.
Seminariet utgår från kommunernas och exploatörernas perspektiv. Deras analys är att det blir allt svårare att exploatera jordbruksmark.

Bygge på åkermark

Land Lantbruk publicerade i början av oktober en artikelserie under rubriken ”Bygge på åkermark”

  • Byggplaner hotar stora arealer bördig mark.
    I samhället Trönninge i Halmstad kommun planeras bostäder på 85 hektar högvärdig åkermark. Två bönder som påverkas ger sina synpunkter.
  • ”Omöjligt att inte växa på jordbruksmark”.
    Kommunalråden i Halmstad, Jonas Bergman(M) och Jenny Axelsson (C) lämnar synpunkter på översiktsplaneringen i Halmstad och exploatering av åkermark.
  • Så mycket mark har försvunnit sedan 2016.
    ”De större exploateringarna går under radarn”.
    Synpunkter på exploatering och lagstiftning från John Andersson, Jordbruksverket, Åsa Hill, jurist på LRF och Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg.
  • Kommunerna som fortsätter att exploatera.
    Dessa kommunerar planerar att bygga under kommande år.

Tyvärr har vi inte fått tillstånd att publicera artikelserien. Är ni intresserade att ta del av denna så kan ni skicka en e-post till info(a)dengodajorden.se så skickar vi en pdf av det hela.

Tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken vid planläggning

Vår styrelseledamot Arne Joelsson har gjort en genomgång av det rådande rättsläget när det gäller domar i Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.

Sä här sammanfattar han rättsläget:

Med ledning av de rättsfall som prövats i högsta instans kan konstateras att 3 kap. 4 § miljöbalken närmast är att betraktas som en förbudsregel med få undantag och att rättsläget har klarnat betydligt under de senaste åren och kan sammanfattas i följande punkter:

    • De ärenden som prövats i högsta instans ligger inte bara i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland.
    • ”Brukningsvärd jordbruksmark” omfattar inte endast de bördiga jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark.
    • I stort sett alla bygglov för enstaka bostadshus på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att en enstaka bostad inte är ett väsentligt samhällsintresse och/eller att lokaliseringsalternativ säkerligen finns.
    • Detaljplaner för bostäder på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att det saknats en godtagbar utredning av möjliga lokaliseringsalternativ.
    • En detaljplan för ridskoleverksamhet på jordbruksmark har godtagits med motiveringen att det har gjorts flera utredningar av möjliga lokaliseringsalternativ och att rasthagar m.m. kan återställas till jordbruksmark.
    • […]

Till toppen