Syftet med EU-kommissionens nya markstrategi, Soil strategy, är att skapa ett mer systematiskt arbete för att skydda Europas jordar mot de hot som finns och att värna de många ekosystemtjänster som kommer från jordbruksmark och skogsmark.
Bebyggelse, försaltning, förorening, packning och erosion är några anledningar till att jordbruksmarken förstörs i Europa.
LRF har tagit fram en rapport om importandelen där man undersöker hur stor andel av maten som importeras, dels i värde, dels i energi.
LRFs nya rapport visar att livsmedelsimporten för första gången på länge minskar. Men troligen är minskningen en effekt av pandemin eftersom vi under den har ätit mindre på restaurang och mer hemma, och då handlat svenskt i butiken.
Den kraftiga ökningen av importerad mat började när Sverige gick med i EU. Det gjorde maten billigare.
Ett nedslag i rapporten visar att:
– Vi importerar en större andel vegetabiliskt än animaliskt protein.
– Den stadiga ökningen från 90-talet är främst inom bröd, grönsaker, mejeri och kött, det vill säga varor som vi kan producera i Sverige.
– Importandelen minskade något 2020, troligtvis på grund av pandemin, och är 49 procent beräknat på värde och runt 44 procent beräknat på energi.
– Drygt varannan tugga är svenskproducerad.
Land Lantbruk publicerade i början av oktober en artikelserie under rubriken ”Bygge på åkermark”
Tyvärr har vi inte fått tillstånd att publicera artikelserien. Är ni intresserade att ta del av denna så kan ni skicka en e-post till info(a)dengodajorden.se så skickar vi en pdf av det hela.
Åkermark tas ofta i anspråk när kommuner bygger nya bostadsområden eller köpcentrum. Det är hög tid att tänka i andra banor, skriver sex debattörer.
Det finns många motstridiga intressen i samhället och det är politikens uppgift att göra rimliga avvägningar mellan dem. En del människor vill ha många och snabba vägar, andra vill ha orörd natur, medan åter andra vill bo i villa med stor trädgård.
Hur tänker de då? Finns det verkligen någon som är beredd att avstå från mat på bordet för att få fler bilvägar eller ett nytt köpcentrum? Åkermarken ger oss den absolut största delen av maten vi äter. Därför är inte åkermark ett samhällsintresse bland andra, […]
Välkommen till livesändning med LRF Skåne – se anmälan nedan.
Måndagen den 21 juni sänder LRF Skåne live. Varför gör vi det? Jo, Borgeby Fältdagar är inställt i år och därför vill vi istället ge en möjlighet till att lyssna på föreläsare kring ämnen som berör det gröna näringslivet och sedan härligt matprat på kvällen – en digital fältdag!
Vi startar kl 12.50 med föreläsarna, se nedan. (Preliminärt program)
Kl 19.00 startar livesändningen igen och då är temat:
Mat-prat – en hyllning till det skånska matriket
Kl. 12.50 – Hej och välkommen – Hans Ramel, ordförande LRF Skåne
Kl. 13.00 – Ekonomi & Ekologi – Synergier – Martin Andersson, Odling i balans
Kl. 13.35 – Innovation i lantbruket – Hans Berggren, Lyckeby
Kl. 14.10 – Lönsamhet i lantbruket – Carl-Axel Andersson, Ludvig & Co
Kl. 14.45 – Lantbrukets bidrag till ett hållbart samhälle – Jens Berggren, LRF
Kl. 15.20 – Att bebygga åkermark – Anders Larsson, SLU
Kl. 15.55 – Regenerativa Ekosystem Grovfoder, vall och foderprodukter – Charlotte Åkerlind, Lantbruksanalysen
Avslut ca kl 16.30. Sen fortsätter vi……..
Kl 19.00 – Välkommen till mat-prat runt […]
Den 12 februari arrangerade Vreta Kluster tillsammans med LRF Östergötland ett webbinarium ”Jordbruksmarken som en del i krisberedskapen” om resursen jordbruksmark och dess användning. Du kan nu ta del av det i efterhand,
Program
Helsingborgs Daglad uppmärksammar att LRF:s lokalförening i Ängelholm och föreningen Den goda jorden gör gemensam sak för att jordbruksmarken ska få ett bättre skydd. Tillsammans står vi bakom uppropet ”Rädda åkermarken i Ängelholms kommun!”. När kommunerna själv får att bestämma över hur marken bäst ska användas så beskrivs sällan samhällsnyttan som livsmedel.
– Vi reagerar eftersom det är bra åkermark man vill använda. Felet är att varje kommun själv får avgöra hur den vill använda sin mark, det finns ingen samordning och alla kommuner vill ha tillväxt. Lagstiftningen är för svag och det borde finnas ett statligt skydd av jordbruksmarken, säger Bengt Nilsson ordförande i LRF:s kommungrupp.
LRF:s kommungrupp har skickat in ett yttrande angående detaljplanen för Kärra, där de motsäger sig en ny etablering. De har också, tillsammans med föreningen Den goda jorden, skickat ett tjockt kuvert med broschyrer (Hopp för åkermarken) och aktuell information om läget för den svenska åkermarken till samtliga kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare.
Med anledning av att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO idag firar World Soil Day publicerar LRF ett inlägg på sin hemsida om en ny rapport från Europeiska miljöbyrån EEA. I rapporten har de studerat klimatförändringarnas påverkan på jordbruksmarken i Europa. Enligt beräkningarna kommer svensk jordbruksmark att öka mest i värde i Europa till 2070 i och med klimatförändringen.
Även om vi inte blir opåverkade av klimatförändringen, så är det i Skandinavien, framförallt i Sverige, som man kan odla i framtiden medan stora matproducerande länder som Spanien och Italien drabbas hårt av ett skiftande och oberäkneligt klimat med svår torka.
LRF ställer sig frågan om jordbruk är en framtidsbransch i Sverige?
Nja, säger politiken och visar det genom att ofta betrakta verksamheten som miljöbelastande, även om livsmedelsproduktionen klassats som samhällsviktig i pandemin. Det är också med lätthet man tar åkermark i anspråk för bebyggelse, ett problem i flera av LRFs regioner.
LRF avslutar med att ställa några krav på politiken, nämligen att politiken sätter ett högre värde på jordbruksmarken, redan idag, och bland annat:
• Inte ytterligare minskar utrymmet för framtidens fotosyntes.
Ett krav som vi i Den Goda Jorden helhjärtat ställer oss bakom.
Helen Nilsson, ledamot LRF Skåne har skrivit en debattartikel införd i Kristianstadsbladet den 29 mars.
Vi är mitt i vårsådden och glädjen och förväntan över att komma ut i fält efter vintern är påtaglig. Vi vet att grödorna vi odlar i vårt vackra landskap är bland de absolut mest klimatsmarta i välden. OECD släppte en rapport 2018 som visade att Sverige är ett av få länder som lyckats minska jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samtidigt som produktionen ökat, skriver LRF Skånes Helen Nilsson.
Jordbruksmark fungerar som en kolsänka vilket innebär att marken binder stora mängder CO2 från atmosfären. Samtidigt ser och läser vi med besvikelse de skånska kommunernas utvecklingsplaner, översiktsplaner, detaljplaner och planprogram. Åkermark ska bebyggas för bostäder, industrier, verksamheter, logistiklager och omlastningscentraler. Kommunerna hävdar allt som oftast att deras planer är ett väsentligt samhällsintresse. Man undrar ju vilket samhällsintresse livsmedelsproduktion har och i vilken plan det är utpekat? Förstår våra skånska politiker och kommunala tjänstemän vad exploateringen av jordbruksmark får för konsekvenser för oss idag och för framtida generationer?
Andelen åkermark i Sverige minskar stadigt enligt SCB. Under åren 2011 – 2015 exploaterades hela 2916 hektar varav 672 i Skåne. Den högst klassade åkermarken finns bara i Skåne. Tittar vi […]
