Etikett: LRF

Jönköping skyddar jordbruksmarken

SVT Jönköping med flera rapporterar att bostäder inte längre ska få byggas på jordbruksmark i Jönköpings kommun, Kommunfullmäktige sade under torsdagen ja till ett nytt styrdokument där jordbruksmark ska värderas högre och skyddas.

Koalitionen i Jönköping lade i våras fram förslaget om att jordbruksmarken i kommunen inte längre får användas till bostadsbyggande, istället ska skogsmark användas till nya bostadstomter.

– Det handlar bland annat om att vi vill stärka miljöarbetet och livsmedelsförsörjningen, har kommunalrådet Mona Forsberg (S), tidigare sagt till SVT. Dock vill hon inte att friluftsområden ska störas.

Läs SVT Jönköpings artikel här

Läs Jordbruksaktuellts artikel om beslutet här

Läs ATLs artikel om beslutet här

Läs Jönköping-Postens artikelserie om Jönköping och jordbruksmarken

Jönköpings kommuns beslut

Sveriges självförsörjningsgrad?

Frågan om Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel dyker ofta upp i debatten. Vad som egentligen avses är många gånger svårt att bena ut. Vi har hittat dessa båda dokument från Jordbrukverket och LRF för att försöka bringa lite klarhet i frågan.

Läs Jordbruksverkets rapport ”Hur stor andel av livsmedlen som säljs på
marknaden är producerade i Sverige?” här.

Läs LRF:s rapport ”Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel” här.

Varför får jordbruksmarken alltid stå tillbaka?

Helen Nilsson, ledamot LRF Skåne har skrivit en debattartikel införd i Kristianstadsbladet den 29 mars.

Vi är mitt i vårsådden och glädjen och förväntan över att komma ut i fält efter vintern är påtaglig. Vi vet att grödorna vi odlar i vårt vackra landskap är bland de absolut mest klimatsmarta i välden. OECD släppte en rapport 2018 som visade att Sverige är ett av få länder som lyckats minska jordbrukets miljö- och klimatpåverkan samtidigt som produktionen ökat, skriver LRF Skånes Helen Nilsson.

Jordbruksmark fungerar som en kolsänka vilket innebär att marken binder stora mängder CO2 från atmosfären. Samtidigt ser och läser vi med besvikelse de skånska kommunernas utvecklingsplaner, översiktsplaner, detaljplaner och planprogram. Åkermark ska bebyggas för bostäder, industrier, verksamheter, logistiklager och omlastningscentraler. Kommunerna hävdar allt som oftast att deras planer är ett väsentligt samhällsintresse. Man undrar ju vilket samhällsintresse livsmedelsproduktion har och i vilken plan det är utpekat? Förstår våra skånska politiker och kommunala tjänstemän vad exploateringen av jordbruksmark får för konsekvenser för oss idag och för framtida generationer?

Andelen åkermark i Sverige minskar stadigt enligt SCB. Under åren 2011 – 2015 exploaterades hela 2916 hektar varav 672 i Skåne. Den högst klassade åkermarken finns bara i Skåne. Tittar vi på hela Sverige minskar jordbruksmarken med 134 hektar varje år, vilket motsvarar drygt 250 fotbollsplaner. Skåne är ett av de landskap där exploateringen går snabbast och samtidigt producerar vi hälften av Sveriges livsmedel och 70 procent av allt frukt och grönt.

I dialog med kommunala representanter lyfts ibland argument som att ”ja det är inte så farligt, vi tar ju bara lite åkermark i anspråk, det gör ju ingenting”. Problemet är att alla kommuner resonerar precis så. LRF Skåne vill en gång för alla understryka att exploaterad jordbruksmark är död. Den kan inte binda kol, inte hjälpa oss att bromsa klimatförändringarna och inte användas för att producera livsmedel. Detta oavsett om lantbrukaren har en ekologisk eller konventionell odling.

LRF Skåne efterfrågar därför en ökad tydlighet och styrning från Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne. I sitt nya uppdrag från regeringen ska Region Skåne ta fram en regional plan med möjlighet att peka med hela handen och på så sätt freda jordbruksmarken. Vi har alla ett ansvar för att skapa en hållbar utveckling, men de som sitter på planmonopolet har faktiskt ett lite större ansvar.

Vi uppmanar Länsstyrelsen i Skåne att arbeta proaktivt för att bevara jordbruksmarken så att skånska lantbrukare kan fortsätta producera hållbara livsmedel.

LRF Skåne tror tyvärr inte att Skånes 33 kommuner kommer sluta exploatera jordbruksmark. Inte förrän staten och regionen tydligare visar att värdens mest hållbara livsmedelsproduktion är värd att bevara. LRF Skåne är väl medvetet om att vi har en ökande befolkning och bostadsbrist. Självklart ska människor ha någonstans att bo. Men när jordbruksmark fortsätter att exploateras för industrier, verksamheter, logistiklager och omlastningscentraler är det något som är fel.

Låt åkermarken få ett lagligt skydd.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén och ordförande i LRF:s kommungrupp, Ängelholm Bengt Nilsson skriver idag i en debattartikel i HD, NST och Sydsvenskan att asfalterade ytor som vägar och parkeringsplatser kommer aldrig att producera något som människor kan leva av.

Åkermarken är en ändlig resurs. Låt den därför få ett lagligt skydd och inte som nu vara varje kommuns angelägenhet.

Hur åkermarken används måste samordnas regionalt, och helst nationellt. Jordbruksverket bör ha en mer aktiv roll när det gäller att slå vakt om åkermarken. Plan- och bygglagen behöver ändras så att länsstyrelserna får rätt att ingripa mot en detaljplan som strider mot Miljöbalkens regler om jordbruksmark.

Rent vatten och åkermark blir sannolikt två av de viktigaste resurserna i en icke alltför avlägsen framtid.

Läs hela debattartikeln här.

Var finns allmänintresset i att bygga logistikcentrum på Sveriges finaste åkermark?

I Norrköping går debatten het kring kommunens förslag att exploatera 240 hektar jordbruksmark för att bygga ett logistikcentrum. Sveriges Radio Östergötland uppmärksammade det hela med tre inslag.

Norrköpings kommun skulle nästa vecka gå fram med ett förslag om att tvångsinlösa 240 hektar jordbruksmark på Malmölandet, för att kunna bygga ett logistikcentrum. Men nu backar kommunen från förslaget.

– Det finns en genuin intressekonflikt där jordbruket står mot kommunens intresse av att utveckla industrier, men vi upplever att det finns en möjlighet att nå en kompromiss säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S).

Östergötland är det län i Sverige där trenden att bygga på jordbruksmark ökat mest de senaste åren.

Länsstyrelsen i Östergötland anser att trenden är problematisk och har nyligen gått ut med skarpare råd till länets kommuner.
– Vi råder kommunerna till att verkligen titta efter alternativa platser istället för att bygga på områden med värdefull jordbruksmark, säger Anders Eliasson.

John Widegren (M), som är riksdagsledamot från Ödeshög och Moderaternas talesperson i landsbygdspolitiska frågor, tycker att frågan är komplicerad. Å ena sidan behöver kommuner och företag kunna växa, å andra sidan är åkermarkerna viktiga.

– Det här är något som man verkligen måste problematisera idag. Vi har vår nya livsmedelsstrategi, där vi ska öka livsmedelsproduktionen, samtidigt är åkermarken en ändlig resurs och vi är nere under 0,2 hektar per invånare på jorden nu.
– Åkermarken har historiskt varit lite för lätt att exploatera, särskilt runt de stora städerna.

Nyhetsbyrån uppmärksammade även det hela med en intervju med Peter Borring, LRF ordförande i Östergötland.

Peter Borring är ordförande i LRF Östergötland och – förstås – mycket engagerad i lantbruksfrågor. Han lyfter dem också gärna till riksnivå och Sveriges behov av en egen livsmedelsproduktion, som kan försörja oss framöver. Därför är det vansinne, menar han, att bebygga jordbruksmark.

Läs hela artikeln här.

LRF uppmärksammar World Soil Day

På sin hemsida publicerade LRF ett inlägg med anledning av FN:s World Soil Day den 5 december.

I Europa förstörs 24 kvadratmeter åkermark varje sekund. För att motverka förstöring av oersättlig matjord uppmärksammas FN:s World Soil Day den 5 december.

– Ett av de största hoten mot åkermark i Sverige är att kommunerna bebygger den och varje år exploateras cirka 600 hektar åkermark vilket innebär att mat inte längre kan produceras där. Jordbruksverket ger i en ny rapport till regeringen flera bra råd och anvisningar om hur skyddet från exploatering kan stärkas, säger Markus Hoffman, LRF:s expert på vatten- och växtnäring.

I en debattartikel ”Myndigheter bromsar tillgången till svensk mat” i Dagens Samhälle skriver Palle Borgström att fler myndigheter måste få i uppdrag att främja svensk livsmedelsproduktion. Bland annat måste fyra myndigheter som avgör vilken mark som ska användas till vad få detta uppdrag för att värna jordbruksmarken.

För det tredje borde myndigheter ges i uppdrag att värna jordbruksmarken. Jordbruksmarken är hjärtat i lantbruket och central för en ökad livsmedelsproduktion. Efterfrågan på platser att bebygga är stor, städer expanderar, köpcentrum byggs ofta på toppklassad åkermark och sökandet efter olika mineraler ökar. Vi vill att Sveriges Geologiska Undersökning, Bergsstaten, Boverket och Jordbruksverket i regleringsbreven får i uppdrag att säkra en långsiktig livsmedelsproduktion.

Läs hela inlägget ”Svensk matjord allt bördigare – men hotas av kommunernas byggplaner” här.