Kategori: Rättsfall

Skriftlig fråga i riksdagen om jordbruksmark

Johan Hultberg moderat riksdagsledamot ställde 2017 en skriftlig fråga till miljöminister Karolina Skog med anledning av två domar från Mark- och miljööverdomstolen och deras påverkan på äganderätten och möjligheterna att bo och bygga på landsbygden?

Hultbergs skriftliga fråga hittar du här

Ministerns svar hittar du här

Miljöministern skriver bland annat:
Riksintresseutredningen har remitterats och remisstiden gick ut den 28 februari i år (2017). Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Jag kan därför inte nu uttala mig om vilka av de förslag som utredningen har lämnat som kan komma att resultera i en förändrad lagstiftning.

Vi i Den Goda Jorden undrar verkligen vad dessa konkreta förslag som Riksintresseutredningen och flera andra utredningar innan den lagt fram kommer att resultera i. Det är hög tid att regeringen visar handlingskraft för att värna den brukningsvärda jordbruksmarken.

Intressanta och aktuella rättsfall: Att bygga på jordbruksmark – vad avgör om marken är brukningsvärd eller inte.

Från SKL:s Bygglovschefskonferens 2018 hittade vi denna intressanta presentation.

Intressanta och aktuella rättsfall: Att bygga på jordbruksmark – vad avgör om marken är brukningsvärd eller inte. Frågor som berör anpassning och utformning
Tommy Åström, tekniskt råd, Mark- och miljööverdomstolen

Se presentationen här

Tankar kring domar i Mark- och Miljöverdomstolen

En glädjande utveckling har skett sedan ca två år tillbaka. Genom olika överklaganden har juridiken (Mark- och Miljödomstolarna) prövat gällande lagstiftning. I lägre instans har överklagandena i flera fall inte vunnit gehör. Men Mark- och Miljööverdomstolen (MÖD) har ändrat flera domar till överklagandes fördel. MÖD:s domar kan inte överklagas och är prejudicerande. Det lagrum som MÖD åberopar är Miljöbalken 3 kap. 4 § och som Den Goda Jorden i många år åberopat.

”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls-intressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”

MÖD har tolkat brukningsvärd så att har marken någon gång brukats, så är den brukningsvärd. Väsentligt samhällsintresse har MÖD inte ansett att enstaka villor är. Ett helt bostadsområde kan enligt MÖD vara ett väsentligt samhällsintresse. Men har ingen alternativ lokalisering prövats så har projektet fått bakläxa av MÖD av detta skäl.

Rättsläge och domar rörande jordbruksmark.

Rättsläget när det gäller exploatering av jordbruksmark

Jordbruksverket har i sitt regeringsuppdrag att redovisa miljömålsprojekt om exploatering av jordbruksmark, gjort en studie av det befintliga rättsläget och en sammanställning av de domar som Mark- och miljööverdomstolen fattat de senaste åren.

Här nedan du läsa ett utdrag ur deras rapport ”Jordbruksmarkens värden, ett miljömålsrådsprojekt”.

Utdraget: Rättsläge och domar rörande jordbruksmark

Hela rapporten ”Jordbruksmarkens värden, ett miljömålsrådsprojekt”

Jordbruksverket vill ha bättre skydd av jordbruksmark

Jordbruksverket har redovisat det arbete som bedrivits för att underlätta kommunernas arbete med hantering av jordbruksmark i planprocessen, med målet att jordbruksmark inte ska användas för byggnation, hus och vägar i strid med miljöbalken.

Sammanfattning:
För fortsatt livsmedelsproduktion är det viktigt att jordbruksmarken inte exploateras i strid med miljöbalkens regler. I Sverige exploateras årligen cirka 600 hektar jordbruksmark, något som skett konstant under de senaste 20 åren. På senare tid har Mark- och miljööverdomstolen genom ett antal domar förtydligat praxis när det gäller möjligheterna att bygga på jordbruksmark. Både länsstyrelse och kommuner tycker att det saknas kunskap och vägledning om jordbruksmarken i planprocessen. Utifrån erfarenhet från ett genomfört miljömålsprojekt föreslår Jordbruksverket följande åtgärder:

1. Jordbruksverket avser att fortsätta sin dialog med kommunerna om exploatering av jordbruksmark.
2. Plan- och bygglagen bör ändras enligt SOU 2014:50 och då ge länsstyrelserna rätt att ingripa mot en plan som strider mot reglerna i miljöbalken om jordbruksmark.
3. Den 10-gradiga skalan från 1970-talet som används idag är inte aktuell och dessutom för grov för att användas vid kommunal planering. Denna bör tas bort.
4. Istället föreslår Jordbruksverket att Boverket bör få ett tydligare uppdrag att, i samråd med Jordbruksverket, ta fram ett vägledningsmaterial till länsstyrelserna om hur de ska vägleda kommunerna i arbetet med 3 kap 4 § miljöbalken. Parallellt med detta bör länsstyrelserna få i uppdrag att genomföra en inventering av jordbruksmarken med avseende på olika kvalitets- och kvantitetsparametrar och utifrån detta skapa ett regionalt kunskapsunderlag när det gäller jordbruksmarken i det egna länet.

I rapporten finns även en sammanfattning av rättsläget efter domar i Mark- och miljööverdomsolen, en presentation av aktuella domar och vad dessa leder till.

Läs hela rapporten här.

Ny dom värnar brukningsvärd jordbruksmark

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen värnar brukningsvärd jordbruksmark och stärker kravet på att kommunerna kan visa att det inte finns annan mark att bygga på.

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 5481-17
Sedan kommunen antagit en detaljplan för nytt villaområde på del av fastighet bestående av jordbruksmark, har fråga uppkommit om planens förenlighet med bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken. Kommunen gjorde gällande att marken inte var brukningsvärd och att den i vart fall behövde tas i anspråk för att ett väsentligt intresse av attraktiva områden för småhusbebyggelse skulle kunna tillgodoses. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att marken utgör brukningsvärd jordbruksmark. Eftersom det av utredningen inte framgår att behovet av attraktiva tomter för småhusbebyggelse inte kan tillgodoses på annan mark och kommunen därmed inte har visat att det saknas annan mark att ta i anspråk för den planerade bebyggelsen, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att antagandebeslutet strider mot den angivna bestämmelsen. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom har Mark- och miljööverdomstolen därför upphävt antagandebeslutet.

Läs hela domen i Mark- och miljööverdomstolen här

Detaljplanering, lagstiftning och rättsfall

Detaljplanekonferensen ”Planbestämmelser som verktyg – hur blir visionen verklighet?” arrangerades av SKL och Boverkets PBL kompetenssatsning i oktober 2017. Johan Larsson, SKL föreläste där under rubriken ”Att verka på en juridisk spelplan”. Plan- och bygglag och miljöbalk, kommunallag och förvaltningslag – när stadsbyggnadsidén ska bli juridiskt bindande i detaljplanen gäller det att vara insatt i regelverket som styr innehållet. Vi gör en genomgång av lagstiftningen med fokus på detaljplanering och rättsfallens betydelse.

Hans powerpoint kan du se här (Den sista halvan är mest relevant för vår sak)

Aktuella domar i Mark- och miljööverdomstolen angående bygglov på jordbruksmark

Nedan listas de mål i Mark- och miljööverdomstolen under perioden 2012 -oktober 2017 som gäller tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken i plan- och bygglovsärenden:
3 kap. 4 § MB: Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk

Mark- och miljööverdomstolen är högsta intans, och domarna är prejudiceranden.
Referaten har gjorts av domstolen, och domarna kan laddas ned som pdf-fil från Mark- och miljööverdomstolens hemsida, http://www.markochmiljooverdomstolen.se. Ange målets diarienummer i sökrutan.

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 4087-15
Betesmark har ansetts utgöra brukningsvärd jordbruksmark och bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra st. miljöbalken utgöra hinder mot att ge positivt förhandsbesked för byggande av enbostadshus. (Ystads kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 1188-17
Svedala kommun har antagit en detaljplan för ett område som inte utpekats som utbyggnadsområde i översiktsplanen och som omfattar jordbruksmark. MÖD har bedömt att jordbruksmarken är brukningsvärd, att kommunens beslut att anta detaljplanen strider mot översiktsplanen samt att kommunen inte har visat att det inte finns annan mark att ta i anspråk för att tillgodose behovet av bostäder. Beslutet att anta planen har därför upphävts. (Svedala kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 4799-12
Målet rör förhandsbesked för enbostadshus utanför detaljplan. Av kommunens översiktplan framgick att området i huvudsak ska utnyttjas som jordbruksmark och att stor restriktivitet ska iakttas vid bebyggelseprövningar. – Mot bakgrund av att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och att det är kommunen som inom vida ramar har att avgöra hur bebyggelsemiljön ska utformas fann Mark- och miljööverdomstolen vid en avvägning mellan det enskilda intresset av att få bebygga fastigheten och det allmänna intresset av att marken ska nyttjas för jordbruksändamål samt att stor restriktivitet ska iakttas vid bebyggelseprövningar, att det allmänna intresset vägde tyngre. Nämndens beslut att avslå ansökan om förhandsbesked fastställdes därför. (Varbergs kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 6358-16
Förhandsbesked för uppförande av ett enbostadshus på en fastighet i Vinäs i Mora kommun. MÖD har, i likhet med underinstanserna, funnit att marken på den aktuella platsen inte utgör brukningsvärd jordbruksmark och avslagit en gränsgrannes överklagande. (Mora kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 4848-16
Fråga om förhandsbesked för nybyggnad av tre enbostadshus. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att ett beslut om att den berörda marken fick tas ur jordbruksproduktion inte påverkade bedömningen av om marken var brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. (Örnsköldsviks kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 1546-17
Byggnadsnämnden beviljade i ett område utanför detaljplan ett bolag bygglov för upplag – sortering, lagring och återvinning av avfall. Sedan länsstyrelsen upphävt beslutet har mark- och miljödomstolen efter överklagande gjort en materiell prövning av förutsättningarna för bygglov och avslagit överklagandet. Mark- och miljööverdomstolen har beviljat prövningstillstånd, men avslagit överklagandet eftersom det saknats tillräcklig utredning för att utesluta att byggnadsverket och dess användning kommer att medföra en betydande miljöpåverkan och att det därför saknats förutsättningar att avgöra markområdets lämplighet för den sökta åtgärden i en bygglovsprövning. (Lunds kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 6248-13
Fråga om en kommunal nämnd haft tillräckliga skäl att avslå ansökan om förhandsbesked för bygglov utifrån bl.a. natur- och kulturvärden och med hänvisning till översiktsplan. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att den gällande översiktsplanen är tillräckligt tydlig för att ge vägledning vid bedömning av hur det aktuella området ska användas. Domstolen har vidare funnit, bl.a. mot bakgrund av att det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark, att de allmänna intressena väger tyngre än det enskilda och att nämnden har haft tillräckliga skäl för att avslå ansökan om förhandsbesked. (Faluns kommun)

Dom i Mark – och miljödomstolen till jordbruksmarkens fördel

Ny intressant dom (dock bara från Mark- och miljödomstolen):
MMD Nacka TR 2017-10-31 P 1436-17
Detaljplan för del av Säby 5:1 m.fl., Ytterjärna konferens och konsthall; Mark- och miljödomstolen upphäver kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen. Det är fråga om ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark för uppförande av konferenscenter och konsthall, med tillhörande park- och parkeringsytor, vilket enligt mark- och miljödomstolens mening inte kan anses vara sådana väsentliga samhällsintressen som avses i 3 kap. 4 § miljöbalken.