Frågan om Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel dyker ofta upp i debatten. Vad som egentligen avses är många gånger svårt att bena ut. Vi har hittat dessa båda dokument från Jordbrukverket och LRF för att försöka bringa lite klarhet i frågan.
Läs LRF:s rapport ”Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel” här.
LRF gjorde under vecka 47 2019 en kampanj för att uppmärksamma de gröna näringarnas roll för hållbarheten. De tog då bland annat fram detta dokument om varför det är viktigt att inte bygga bort jordbruksmark?
Landskap – ett vidsträckt begrepp
En antologi om landskap
Förvaltningen av mark och landskap präglas av snävt sektorstänkande som hotar landskapets olika värden. KSLA:s Landskapskommitté lyfter fram betydelsen av en helhetssyn för alla som arbetar med landskap i skötsel och förvaltning, och behovet av en nationell landskapsstrategi.
En sådan strategi skulle ge bättre förståelse och hantering av viktiga processer, som rör biologisk mångfald och klimatpåverkan. Den skulle också vara till hjälp vid val av produktionsmetoder såväl som integrerade systemeffekter och vid urval av områden med höga natur- och kulturvärden och estetiska värden.
Med denna antologi avslutar Landskapskommittén sitt arbete. Artiklarnas olika ämnesområden speglar författarnas olika utgångspunkter och komplexiteten i synen på landskapet. Ändå kommer behovet av en mer helhetsmässig syn på landskap tydligt fram.
Landskapskommittén hoppas att antologin ska bli en intressant ögonöppnare för nya tankesätt för landskapets skydd och förvaltning.
Redaktör: Margareta Ihse
Beställ skriften eller hämta den som pdf här
Skriften kommer att presenteras vid Landskapsforum 2015 hos KSLA den 15 november.
Välkommen dit!
Föreningen Den Goda Jorden har tagit fram en vägledning för agerande i planärenden till skydd för brukningsvärd jordbruksmark.
Under 2018 genomförde Länsstyrelsen Norrbotten projektet ”Planeringsunderlag brukningsvärd jordbruksmark”. Resultatet är en vägledning, eller kokbok om man så vill, över hur värdering av jordbruksmark kan göras i ett planeringsskede.
Rapporten innehåller också en översiktlig kartläggning över var den brukningsvärda jordbruksmarken finns i länet. Den beskriver även förutsättningarna för livsmedelsproduktion i länets olika kommuner.
Syftet är att få en mer enhetlig syn på vad som är brukningsvärd jordbruksmark och vilka faktorer man bör ta hänsyn till om jordbruksmark ändå måste exploateras.
Länsstyrelsen hoppas att rapporten ska vara ett användbart verktyg för den kommunala planeringen och ett steg på vägen mot att sluta exploatera jordbruksmark på felaktiga grunder. Det är på jordbruksmark vår mat produceras och vi måste vara rädda om den.
Du kan beställa en pdf av rapporten ”Planeringsunderlag brukningsvärd jordbruksmark” här.
Föreningen Den Goda Jorden har tagit del av Jordbruksverkets rapport till regeringen om exploatering av jordbruksmark. Vi delar i huvudsak verkets bedömning att kommunerna ofta exploaterar jordbruksmark utan att göra de avvägningar som miljöbalken kräver och ser ingen större förbättring trots att problemet påtalats under många år.
Jordbruksverket har redovisat det arbete som bedrivits för att underlätta kommunernas arbete med hantering av jordbruksmark i planprocessen, med målet att jordbruksmark inte ska användas för byggnation, hus och vägar i strid med miljöbalken.
Sammanfattning:
För fortsatt livsmedelsproduktion är det viktigt att jordbruksmarken inte exploateras i strid med miljöbalkens regler. I Sverige exploateras årligen cirka 600 hektar jordbruksmark, något som skett konstant under de senaste 20 åren. På senare tid har Mark- och miljööverdomstolen genom ett antal domar förtydligat praxis när det gäller möjligheterna att bygga på jordbruksmark. Både länsstyrelse och kommuner tycker att det saknas kunskap och vägledning om jordbruksmarken i planprocessen. Utifrån erfarenhet från ett genomfört miljömålsprojekt föreslår Jordbruksverket följande åtgärder:
1. Jordbruksverket avser att fortsätta sin dialog med kommunerna om exploatering av jordbruksmark.
2. Plan- och bygglagen bör ändras enligt SOU 2014:50 och då ge länsstyrelserna rätt att ingripa mot en plan som strider mot reglerna i miljöbalken om jordbruksmark.
3. Den 10-gradiga skalan från 1970-talet som används idag är inte aktuell och dessutom för grov för att användas vid kommunal planering. Denna bör tas bort.
4. Istället föreslår Jordbruksverket att Boverket bör få ett tydligare uppdrag att, i samråd med Jordbruksverket, ta […]
Det råder brist på handfasta verktyg som kan användas för att belysa jordbruksmarkens värden. WSP har därför under våren 2017 arbetat på uppdrag åt Jönköpings kommun och har tagit fram en arbetsmodell/checklista som ska användas för bedömning av ev. exploatering. Kommunen ska jobba in detta material under hösten. Fler kommuner, med jordbruksmark, har visat intresse för studien.
I rapporten redovisas hur en samhällsekonomisk värdering av jordbruksmark kan genomföras inom ett mindre, avgränsat område. Värderingen exemplifieras med hjälp av en fallstudie, som avser ett område som kan komma att bli aktuellt för exploatering med bostäder och andra verksamheter i framtiden. Med hjälp av en samhällsekonomisk nyttoberäkning visas hur jordbruksmarkens nyttor inom ett område kan summeras för att sedan kunna jämföras mot andra potentiella områden.
Rapport från Landskapsforum hos KSLA 3–4 maj 2017, Landskapsperspektiv i fysisk planering, Helhetssyn för hållbara lösningar.
Läs rapporten här.
Ur innehållet:
Hur hanteras jordbruksmarkens värden i den fysiska planeringen? sid 26
Hur kan ett landskapsperspektiv inom fysisk planering bidra till att värna om jordbruksmarken som resurs och utveckla landsbygderna? sid 30
Jordbruksverket presenterar idag rapporten ”Exploatering av jordbruksmark 2011-2015”. Rapporten visar att jordbruksmark exploateras i samma omfattning som tidigare. Den totala exploateringen åren 2011–2015 ligger på 2 916 hektar jämfört med den föregående perioden 2005-2010 då motsvarande siffra var 3 014 hektar.
Störst areal jordbruksmark exploateras i Skåne – 672 hektar, Västra Götaland – 439 hektar och Östergötland – 321 hektar. Detta är län som har mycket jordbruksmark. Ser man till exploaterad jordbruksmark i relation till den totala arealen jordbruksmark i länet är det Halland som har högsta exploatering med 1,7 promille. På kommunnivå är det Linköping som har exploaterat mest jordbruksmark 118 hektar och som andel av jordbruksmarken har Järfälla exploaterat 3,82 procent.