Kategori: Mellansverige

Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Pressmeddelande från Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter, Ormesta, Örebro.

Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Byggnadsnämnden i Örebro fattade beslut om att bygga på åkermark i Ormesta. Detta överklagades då det enligt miljöbalken är olagligt att bygga på åkermark. Örebro kommunen försökte med det orimliga påståendet att marken inte ens var brukningsvärd åkermark enligt 3:4 MB. I miljöbalken står förvisso att man kan bygga på åkermark om andra
samhällsintressen överväger. Bra bostäder för alla är ett viktigt samhällsintresse men det kan inte vara viktigare än mat. Och enligt miljöbalken måste kommunen i så fall visa att det inte finns andra ställen de kan bygga på vilket kommunen inte har gjort. Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt beslöt upphäva kommunens antagande av
detaljplanen. (Mål nr P 6702-18)

I kommunens egen inlaga om begäran av prövningstillstånd framgår att det finns mark som varken är åker eller skog som kommunen också planerat att bygga på. Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt har nu avslagit kommunens begäran om prövningstillstånd varför mark- och miljödomstolens dom står fast. (Mål nr P 7075-19)

Vi ser denna prejudicerande dom som en viktig signal till alla kommuner att vi precis som miljöbalken säger måste värna om åkermark, men även skog, med tanke på den klimat- och mat-kris vi befinner oss i. Sverige är inte självförsörjande på mat. De måste bli stopp att bygga på åker- och skogsmark. Vi måste bygga smartare och mindre och inte låta städer växa på matproduktionens bekostnad.

Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter
Ormesta 521 705 Örebro
pilotti.jan(a)gmail.com sofia.thoresdotter(a)gmail.com

Insändare i Nerikes Allehanda skriven av Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter
Dom Mål nr P 6702-18 Mark- och miljödomstolen 2019-06-10
Svea HR P 7075-19 Aktbil 3, Utvecklande av talan från Öreb
P7075-19 Yttrande över kommunens överklagan aktbil 3
Dom Mark-och miljööverdomstolen 11 oktober 2019

Mark- och miljödomstolen stoppar Örebro kommuns planer på ett nytt bostadsområde

Sveriges Radio P4 Örebro rapporterade den 17 juni att:
Mark- och miljödomstolen stoppar Örebro kommuns planer på ett nytt bostadsområde i Ormesta.

Kommunen antog förra hösten en detaljplan som innebar att omkring 30 hektar åkermark skulle bebyggas med bostäder, butiker och en ny park.

Men beslutet överklagades, dels för att man skulle bygga på åkermark. Något som bara får ske i undantagsfall.

Dels överklagade elbolaget Ellevio, eftersom de har elledningar som går tvärs över det tänkta bostadsområdet.
Domstolen menar att behovet av bostäder inte är tillräckligt stort för att man ska få använda jordbruksmark i det här fallet.

Lyssna på inslaget här:

Dom Mål nr P 6702-18 Mark- och miljödomstolen 2019-06-10

Överklagan av Antagande av detaljplan 276 Almby 12 39 m.fl.

Nacka TR P 6702-18 Aktbil 27, Yttrande från Örebro kommun

Mål P 6702-18 Yttrande över akt bilaga 27

Bil 1 Bn 210_2016 Almby 12_39 mfl Checklista konsekvens- och behovsbedömning

Bygg inte bort åkermarken

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén har skrivit en debattartikel som publicerats i Norrköpings Tidningar.

Bygg inte bort åkermarken

Torkan sommaren 2018 borde vara en väckarklocka. Det räcker inte med att varje hushåll i Sverige ska kunna klara sin matförsörjning en vecka. Vad händer om krisen skulle vara mer än en vecka eller om det på grund av klimatförändringar eller av andra orsaker blir brist på baslivsmedel i världen?

Det svenska jordbruket klarar idag inte av att producera tillräckligt med mat för försörjning av vår befolkning. Vi importerar ungefär hälften av vår mat och det är inte bara kaffe, te och exotiska frukter. Importen av sådant som vi själv kan producera har ökat kraftigt och uppgår idag till närmare en tredjedel av vår konsumtion och är stadigt ökande. Det är en oroande utveckling eftersom det tar lång tid att vända trenden.

Mot denna bakgrund känns det helgalet att låta köpcentra, bostäder och industriområden breda ut sig på god åkermark när det i de allra flesta fall finns annan mark att ta i anspråk. Skyddet av jordbruksmarken är reglerat i lag (3 kap. 4 § miljöbalken): ”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.” Problemet är att många kommuner planerar och beslutar som om de inte kände till denna stoppregel. Men genom ett antal domar i Mark- och miljööverdomstolen under det senaste året har rättsläget klarnat. De prejudicerande domarna anger bland annat.

– att ”brukningsvärd jordbruksmark” inte endast omfattar de bördigaste jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark,

– att detaljplaner på jordbruksmark upphävts med motiveringen att det saknats utredning av möjliga lokaliseringsalternativ,

– att de ärenden som prövats i högsta instans inte bara ligger i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland och

– att högsta instans (Mark- och miljööverdomstolen) haft en mer restriktiv bedömning av exploatering av jordbruksmark än underinstanserna.

Varför exploateras jordbruksmark mot bättre vetande?

I en del fall kan det kan det vara gamla detaljplaner som inte utnyttjas förrän nu. Då är det som regel för sent att engagera sig. Men i övrigt är det viktigt att klargöra för kommunen att jordbruksmarken är en resurs som behövs för vår framtida matförsörjning. Att exploatera jordbruksmark är ofta det kortsiktigt billigaste alternativet. Säljaren av jordbruksmarken får bra betalt och motsätter sig inte. Så de närmast berörda har inga invändningar.

Vilka förändringar behövs för en bättre hushållning med resursen jordbruksmark?

– Att kommunerna omprövar sina översiktsplaner och så långt möjligt ser till att jordbruksmarken bevaras. Detaljplanerna ska beakta den rättspraxis som Mark- och miljööverdomstolen lagt fast.

– Att plan- och bygglagen ändras så att länsstyrelserna får rätt att ingripa mot en plan som strider mot reglerna i miljöbalken om jordbruksmark. Expansion bör samordnas regionalt.

– Jordbruksverket ska ha en mer aktiv roll när det gäller att slå vakt om jordbruksmarken och stödja kommunerna i detta sammanhang.

Alla som känner ansvar för vår framtida livsmedelsförsörjning har skäl att reagera mot en oförnuftig exploatering av jordbruksmark. De senaste årens rättsfall visar också att det lönar sig att överklaga.

Anne-Marie Lindén
ordförande, Föreningen Den goda jorden

Var finns allmänintresset i att bygga logistikcentrum på Sveriges finaste åkermark?

I Norrköping går debatten het kring kommunens förslag att exploatera 240 hektar jordbruksmark för att bygga ett logistikcentrum. Sveriges Radio Östergötland uppmärksammade det hela med tre inslag.

Norrköpings kommun skulle nästa vecka gå fram med ett förslag om att tvångsinlösa 240 hektar jordbruksmark på Malmölandet, för att kunna bygga ett logistikcentrum. Men nu backar kommunen från förslaget.

– Det finns en genuin intressekonflikt där jordbruket står mot kommunens intresse av att utveckla industrier, men vi upplever att det finns en möjlighet att nå en kompromiss säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S).

Östergötland är det län i Sverige där trenden att bygga på jordbruksmark ökat mest de senaste åren.

Länsstyrelsen i Östergötland anser att trenden är problematisk och har nyligen gått ut med skarpare råd till länets kommuner.
– Vi råder kommunerna till att verkligen titta efter alternativa platser istället för att bygga på områden med värdefull jordbruksmark, säger Anders Eliasson.

John Widegren (M), som är riksdagsledamot från Ödeshög och Moderaternas talesperson i landsbygdspolitiska frågor, tycker att frågan är komplicerad. Å ena sidan behöver kommuner och företag kunna växa, å andra sidan är åkermarkerna viktiga.

– Det här är något som man verkligen måste problematisera idag. Vi har vår nya livsmedelsstrategi, där vi ska öka livsmedelsproduktionen, samtidigt är åkermarken en ändlig resurs och vi är nere under 0,2 hektar per invånare på jorden nu.
– Åkermarken har historiskt varit lite för lätt att exploatera, särskilt runt de stora städerna.

Nyhetsbyrån uppmärksammade även det hela med en intervju med Peter Borring, LRF ordförande i Östergötland.

Peter Borring är ordförande i LRF Östergötland och – förstås – mycket engagerad i lantbruksfrågor. Han lyfter dem också gärna till riksnivå och Sveriges behov av en egen livsmedelsproduktion, som kan försörja oss framöver. Därför är det vansinne, menar han, att bebygga jordbruksmark.

Läs hela artikeln här.

Rädda jordbruksmarken i Kumla

Den Goda Jorden stödjer denna namninsamling för att rädda jordbruksmarken i Kumla.

Vi protesterar mot förslaget att bebygga bördig jordbruksmark i Kumla kommuns förslag till ny Översiktsplan, förkortat ÖP 2040.

Vi ser inte behovet av ytterligare logistikcenter då Hallsbergs logistikcenter ligger bara några kilometer söder om Kumla och Örebros logistikcenter strax norrut.

Ett logistikcenter/industriområde, vid Kumlas södra infart från E20 vid Byrstatorp till järnvägen vid Via enligt förslaget, påverkar både djur, natur och människor i området med omnejd starkt negativt. Det förstör vår natur, försätter bosatta familjer i en ekonomiskt svår situation och ödelägger en stor areal förnämlig åkermark för vårt jordbruk. Jordbruksmark som ger oss svensk mat på bordet

Bebyggelse av bostäder på jordbruksmark i anslutning till tätorterna i kommunen måste ske restriktivt och ansvarsfullt. Det måste göras skillnad på bra mark och sämre mark samt byggas med hänsyn till tidigare bebyggelse.

Vi vill bevara vår fina Närkeslätt och vackra landsbygd. Vi är stolta över den och vill inte se den förstörd.

Stöd oss i kampen för bygdens, landets och planetens bästa.

Läs här för mer info!

Skriv under namninsamlingen här.

Anna-Lena Johansson

Jordbruksmarkens framtid

Länsstyrelsen i Jönköpings län har publicerat ett material kallat ”Jordbruksmarkens framtid”. Det är framtagit i samarbete med LRF, Jordbruksverket, Jönköpings kommun och Jönköpings läns museum.

Vår jordbruksmark är viktig för den lokala livsmedelsproduktionen. Samtidigt påverkas den tätortsnära jordbruksmarken av planer på bebyggelse för både industri, handel och bostäder.

Självförsörjningsgraden i Sverige har minskat dramatiskt från 90 till 50% sedan 1990-talet. Projektet ”Jordbruksmarkens framtid” syftar till att stärka kunskapen om odlingslandskapets värden och de ekosystemtjänster den ger (projektet har fokuserat på ekosystemtjänsten livsmedelsförsörjning).

Det framtagna materialet är tänkt att användas som underlag i olika beslutsprocesser. Vi vill med underlaget skapa en kunskapskälla om jordbruksmarkens värde för en ökad förståelse och möjlighet till konsumentpåverkan. De underlag som är framtagna, hoppas vi kunna ligga till grund för diskussioner om framtida resurshållande. Materialet ska även användas i handlingsplanerna för den regionala livsmedelsstrategin och som underlag till åtgärdsgenomförande av den gröna handlingsplanen.

Film
Se filmen ”Vår värdefulla jordbruksmark”; en animerad film på 2 min som lyfter de utmaningar som finns för jordbruksmarkens framtid och de behov som finns framöver.

Storymap
I vår storymap kan du fördjupa dig i frågorna som rör vår jordbruksmark. I materialet får du en historisk tillbakablick, nulägesanalys och framtidsutsikter. Här finns även diskussionsunderlag.

Storymap – Jordbruksmarkens framtid

Odlingsstrategi i Södertälje

SVT Nyheter Södertälje rapporterar om odlingsstrategin som Södertälje kommun håller på att ta fram.
Läs hela artikeln här

För att säkra att det i framtiden finns odlingsbar mark i Södertälje tar kommunen fram en odlingsstrategi.
– Det gäller att agera nu, bebyggd jordbruksmark kan inte återställas, säger projektledaren Liselotte Löthagen.

Efter Norrtälje kommun är Södertälje den kommun i länet med mest odlingsbar mark, uppger samhällsplaneraren Liselotte Löthagen.

– Men ibland krockar olika intressen. Det handlar om att man å ena sidan vill bebygga kommunal mark, å andra sidan ha kvar jordbruksmark. Genom odlingsstrategin vill vi främja odling och bli en mer självförsörjande kommun med fokus på närodlat, säger Liselotte Löthagen.

Bra initiativ tycker vi i Den Goda Jorden och uppmanar alla landets kommuner att ta efter.

Remissutskick av Odlingsstrategi Södertälje kommun 2018-2030

Staten kräver att jordbruksmark inte ska bebyggas

Ingmar Messing i Uppsala har noterat följande:
I förhandlingarna mellan staten och Uppsala kommun om fyrspår mellan Stockholm och Uppsala (och andra kommuner längs dragningen) ingår ett uppdrag att bygga mycket bostäder i anslutning till nya stationer. I fallet Bergsbrunna söder om Uppsala, där en ny station ska byggas som en följd av avtalet, hade jag och andra som vill bevara åkermarken befarat att en hel del jordbruksmark skulle komma att exploateras för byggnader, vilket har antytts i tidigare utspel från kommunen. Men i en artikel i Upsala Nya Tidning från 11 december 2017 redogörs för ärendet, och den avslutas glädjande med ”… Tillväxten ska dock inte ske på åkermark utan i skogsterrängen ovanför. – Staten har krävt att odlingsmark så långt som möjligt inte ska bebyggas …” !

Det verkar som idogt arbete av Den Goda Jorden och andra aktörer, kombinerat med resultatet av Jordbruksverkets utredning 2013 (om hur kommunerna kringgår miljöbalkens skydd av jordbruksmark), med det darriga världsläget och med Sveriges nya livsmedelsstrategi börjar få genomslag i praktisk politik när det gäller värdet att skydda jordbruksmark från byggnadsexploatering. Hoppas att det fortsätter på den linjen!

Läs artikeln i UNT här

Dom i Mark – och miljödomstolen till jordbruksmarkens fördel

Ny intressant dom (dock bara från Mark- och miljödomstolen):
MMD Nacka TR 2017-10-31 P 1436-17
Detaljplan för del av Säby 5:1 m.fl., Ytterjärna konferens och konsthall; Mark- och miljödomstolen upphäver kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen. Det är fråga om ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark för uppförande av konferenscenter och konsthall, med tillhörande park- och parkeringsytor, vilket enligt mark- och miljödomstolens mening inte kan anses vara sådana väsentliga samhällsintressen som avses i 3 kap. 4 § miljöbalken.

Gävle kommun tar tillbaka planer på utbyggt köpcenter på jordbruksmark

Gävles kommunstyrelse röstade den 10 oktober nej till detaljplanen för utbygget av Valbo Köpstad. Ett externt köpcenter vars utbyggnad var tänkt att ligga på brukningsvärd jordbruksmark. Fallet föranledde ett antal debattartiklar i Gefle Dagblad och nyhetsrapportering efter beslutet. Ni kan följa en del av detta nedan.

Nej till utbyggnad av Valbo köpstad på jordbruksmark

Att lägga handel på jordbruksmark är inte bra markanvändning

Nej till utbyggnad av Valbo Köpstad

Stopp för planerna att bygga ut i Valbo –kommunstyrelsen säger nej: ”Det här beslutet är mycket olyckligt”

Politikernas beslut – glädjebesked för mjölkbonden Bo Wretblad: ”Det är klart att jag blir glad”

LRF om Valbo köpstad: ”Ett stort steg i rätt riktning”