Etikett: Mark- och miljödomstolen

Domstolsutslag till jordbruksmarkens fördel

Ännu ett domstolsutslag till jordbruksmarkens fördel, denna gången i Kils kommun i Värmland.

Mark- och miljödomstolen upphäver Kils kommuns beslut den 31 januari 2019, KF § 15, dnr KS17/260, att anta detaljplan för delar av fastigheterna Humletorp 4:1, Runnvålen 1:4, Sannerud 2:1 samt Södra Rävling 1:2 och 1:3 (Runnevåls industriområde).

Mer information hittar du på Runnevålsgruppens hemsida

Mark- och miljödomstolen stoppar Örebro kommuns planer på ett nytt bostadsområde

Sveriges Radio P4 Örebro rapporterade den 17 juni att:
Mark- och miljödomstolen stoppar Örebro kommuns planer på ett nytt bostadsområde i Ormesta.

Kommunen antog förra hösten en detaljplan som innebar att omkring 30 hektar åkermark skulle bebyggas med bostäder, butiker och en ny park.

Men beslutet överklagades, dels för att man skulle bygga på åkermark. Något som bara får ske i undantagsfall.

Dels överklagade elbolaget Ellevio, eftersom de har elledningar som går tvärs över det tänkta bostadsområdet.
Domstolen menar att behovet av bostäder inte är tillräckligt stort för att man ska få använda jordbruksmark i det här fallet.

Lyssna på inslaget här:

Dom Mål nr P 6702-18 Mark- och miljödomstolen 2019-06-10

Överklagan av Antagande av detaljplan 276 Almby 12 39 m.fl.

Nacka TR P 6702-18 Aktbil 27, Yttrande från Örebro kommun

Mål P 6702-18 Yttrande över akt bilaga 27

Bil 1 Bn 210_2016 Almby 12_39 mfl Checklista konsekvens- och behovsbedömning

Laddat för fortsatt bondeuppror

Blekinge Läns tidning rapporterade den 5 april från ett möte med bondeuppropet i Ramdala och riksdagsmannen Magnus Oscarsson (KD) angående vägförslaget i Lösen Jämjö. Läs hela artikeln här.

Bondeupproret i Ramdala lever mer än någonsin. Träffen med riksdagsman Magnus Oscarsson i torsdags var bara ett led i den kraftsamling som bönderna tänker sig för att stoppa vägbygget.

– Vi tänker kämpa vidare på alla plan. Mötet med riksdagsmannen som är här och lyssnar på oss är en möjlighet att ytterligare föra fram frågan i politiken och i riksdagen. Men i övrigt är vi väl förberedda med ett eget yttrande som lämnas i dagarna och en beredskap att överklaga beslutet om vägplan när det kommer. Också på andra sätt, berättade lantbrukare Markus Karlström, en av talesmännen för bondeupproret i östra Blekinge.

Riksdagsman Magnus Oscarsson, som kommer från Östergötland, konstaterade:

– Jag får en uppfattning att de som gjort en expertanalys inte frågat de som bor här. De sitter någonstans vid ett skrivbord och tror att det här blir bra. Det är alarmerande. Jag kommer att lyfta det här igen i en fråga till infrastrukturministern när jag kommer tillbaka till riksdagen. Det är faktiskt så att alla partiet har ställt sig bakom en satsning på ökad livsmedelsförsörjning och mer självproduktion i landet, förklarade han.

– Många tror att det bara gäller berörda markägare. Men det gäller alla. För vår del är vi också inställda på att vända oss till Mark – och Miljödomstolen eftersom vägbygget kommer att påverka grundvattennivån. Sen tittar vi också på en möjlighet att gå till EU-domstolen. Det finns en så kallad europeisk landskapskonvention som tar upp det här med att bygga på värdefull åkermark, berättade Markus Karlström och markerade att böndernas strid långt ifrån var över.

Ny dom värnar brukningsvärd jordbruksmark

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen värnar brukningsvärd jordbruksmark och stärker kravet på att kommunerna kan visa att det inte finns annan mark att bygga på.

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 5481-17
Sedan kommunen antagit en detaljplan för nytt villaområde på del av fastighet bestående av jordbruksmark, har fråga uppkommit om planens förenlighet med bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken. Kommunen gjorde gällande att marken inte var brukningsvärd och att den i vart fall behövde tas i anspråk för att ett väsentligt intresse av attraktiva områden för småhusbebyggelse skulle kunna tillgodoses. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att marken utgör brukningsvärd jordbruksmark. Eftersom det av utredningen inte framgår att behovet av attraktiva tomter för småhusbebyggelse inte kan tillgodoses på annan mark och kommunen därmed inte har visat att det saknas annan mark att ta i anspråk för den planerade bebyggelsen, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att antagandebeslutet strider mot den angivna bestämmelsen. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom har Mark- och miljööverdomstolen därför upphävt antagandebeslutet.

Läs hela domen i Mark- och miljööverdomstolen här

Aktuella domar i Mark- och miljööverdomstolen angående bygglov på jordbruksmark

Nedan listas de mål i Mark- och miljööverdomstolen under perioden 2012 -oktober 2017 som gäller tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken i plan- och bygglovsärenden:
3 kap. 4 § MB: Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk

Mark- och miljööverdomstolen är högsta intans, och domarna är prejudiceranden.
Referaten har gjorts av domstolen, och domarna kan laddas ned som pdf-fil från Mark- och miljööverdomstolens hemsida, http://www.markochmiljooverdomstolen.se. Ange målets diarienummer i sökrutan.

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 4087-15
Betesmark har ansetts utgöra brukningsvärd jordbruksmark och bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra st. miljöbalken utgöra hinder mot att ge positivt förhandsbesked för byggande av enbostadshus. (Ystads kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 1188-17
Svedala kommun har antagit en detaljplan för ett område som inte utpekats som utbyggnadsområde i översiktsplanen och som omfattar jordbruksmark. MÖD har bedömt att jordbruksmarken är brukningsvärd, att kommunens beslut att anta detaljplanen strider mot översiktsplanen samt att kommunen inte har visat att det inte finns annan mark att ta i anspråk för att tillgodose behovet av bostäder. Beslutet att anta planen har därför upphävts. (Svedala kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 4799-12
Målet rör förhandsbesked för enbostadshus utanför detaljplan. Av kommunens översiktplan framgick att området i huvudsak ska utnyttjas som jordbruksmark och att stor restriktivitet ska iakttas vid bebyggelseprövningar. – Mot bakgrund av att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och att det är kommunen som inom vida ramar har att avgöra hur bebyggelsemiljön ska utformas fann Mark- och miljööverdomstolen vid en avvägning mellan det enskilda intresset av att få bebygga fastigheten och det allmänna intresset av att marken ska nyttjas för jordbruksändamål samt att stor restriktivitet ska iakttas vid bebyggelseprövningar, att det allmänna intresset vägde tyngre. Nämndens beslut att avslå ansökan om förhandsbesked fastställdes därför. (Varbergs kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 6358-16
Förhandsbesked för uppförande av ett enbostadshus på en fastighet i Vinäs i Mora kommun. MÖD har, i likhet med underinstanserna, funnit att marken på den aktuella platsen inte utgör brukningsvärd jordbruksmark och avslagit en gränsgrannes överklagande. (Mora kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 4848-16
Fråga om förhandsbesked för nybyggnad av tre enbostadshus. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att ett beslut om att den berörda marken fick tas ur jordbruksproduktion inte påverkade bedömningen av om marken var brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. (Örnsköldsviks kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 1546-17
Byggnadsnämnden beviljade i ett område utanför detaljplan ett bolag bygglov för upplag – sortering, lagring och återvinning av avfall. Sedan länsstyrelsen upphävt beslutet har mark- och miljödomstolen efter överklagande gjort en materiell prövning av förutsättningarna för bygglov och avslagit överklagandet. Mark- och miljööverdomstolen har beviljat prövningstillstånd, men avslagit överklagandet eftersom det saknats tillräcklig utredning för att utesluta att byggnadsverket och dess användning kommer att medföra en betydande miljöpåverkan och att det därför saknats förutsättningar att avgöra markområdets lämplighet för den sökta åtgärden i en bygglovsprövning. (Lunds kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 6248-13
Fråga om en kommunal nämnd haft tillräckliga skäl att avslå ansökan om förhandsbesked för bygglov utifrån bl.a. natur- och kulturvärden och med hänvisning till översiktsplan. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att den gällande översiktsplanen är tillräckligt tydlig för att ge vägledning vid bedömning av hur det aktuella området ska användas. Domstolen har vidare funnit, bl.a. mot bakgrund av att det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark, att de allmänna intressena väger tyngre än det enskilda och att nämnden har haft tillräckliga skäl för att avslå ansökan om förhandsbesked. (Faluns kommun)

Dom i Mark – och miljödomstolen till jordbruksmarkens fördel

Ny intressant dom (dock bara från Mark- och miljödomstolen):
MMD Nacka TR 2017-10-31 P 1436-17
Detaljplan för del av Säby 5:1 m.fl., Ytterjärna konferens och konsthall; Mark- och miljödomstolen upphäver kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen. Det är fråga om ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark för uppförande av konferenscenter och konsthall, med tillhörande park- och parkeringsytor, vilket enligt mark- och miljödomstolens mening inte kan anses vara sådana väsentliga samhällsintressen som avses i 3 kap. 4 § miljöbalken.

Ny dom till den brukningsvärda jordbruksmarkens försvar

Mark- och miljödomstolen noterar att enligt miljöförvaltningens yttrande utgörs den aktuella marken idag utav högklassig jordbruksmark, vilket även framgår av översiktsplanen (se 118 ff.). Den aktuella marken får alltså anses vara brukningsvärd (jfr mark- och miljööverdomstolens dom den 1 april 2016, mål nr 4087-15). Den får därmed endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Enligt domstolens mening har det inte framkommit att upplaget utgör ett sådant väsentligt samhällsintresse. Det saknas därmed förutsättningar att bevilja bygglov.
Läs hela domen här