Exploatering av jordbruksmark – åt vilka håll blåser vindarna?

De senaste åren har antalet avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen som handlar om det nationella intresset jordbruksmark i 3 kap. 4 § miljöbalken formligen exploderat – vilket lett till en ökad medvetenhet hos bland annat kommuner och länsstyrelser. Johan Larsson, jurist på Landahl Advokatbyrå går, genom frekventa nedslag i praxisflödet, igenom förutsättningarna för exploatering av jordbruksmark och föreslår en modell som kan användas som utgångspunkt för den egna bedömningen i plan- och byggärenden där bestämmelsen aktualiseras.

Läs hela artikeln här.

Ny dom om solcellsanläggning på jordbruksmark

Lindahl, som är en av Sveriges största affärsjuridiska advokatbyråer, rapporterar att Mark- och miljödomstolen i Växjö avgjorde nyligen ett mål där frågan om att bygga storskaliga solcellsanläggningar aktualiserades. Utvecklarbolagets anmälan avsåg en planerad solcellsanläggning om knappt fem hektar på en fastighet utanför Ängelholm i Skåne.

Domstolen bedömde slutligen att användningen av den aktuella marken för en storskalig solcellsanläggning är den mest lämpade och medför god hushållning. Domstolen godtog därmed den valda lokaliseringen, upphävde länsstyrelsens beslut om förbud och återförvisade ärendet till länsstyrelsen för bestämmande av försiktighetsmått om exempelvis tidsbegränsning och återställande.

Även om domen ännu inte har vunnit laga kraft så kommer det att bli intressant att se dels vilka försiktighetsmått som kan komma att bestämmas, dels hur detta påverkar länsstyrelsens bedömning vid prövningen av de mångdubbelt större solcellsanläggningar som nu planeras i bland annat Skåne.

Läs hela artikeln här.

Tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken vid planläggning

Vår styrelseledamot Arne Joelsson har gjort en genomgång av det rådande rättsläget när det gäller domar i Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.

Sä här sammanfattar han rättsläget:

Med ledning av de rättsfall som prövats i högsta instans kan konstateras att 3 kap. 4 § miljöbalken närmast är att betraktas som en förbudsregel med få undantag och att rättsläget har klarnat betydligt under de senaste åren och kan sammanfattas i följande punkter:

    • De ärenden som prövats i högsta instans ligger inte bara i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland.
    • ”Brukningsvärd jordbruksmark” omfattar inte endast de bördiga jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark.
    • I stort sett alla bygglov för enstaka bostadshus på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att en enstaka bostad inte är ett väsentligt samhällsintresse och/eller att lokaliseringsalternativ säkerligen finns.
    • Detaljplaner för bostäder på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att det saknats en godtagbar utredning av möjliga lokaliseringsalternativ.
    • En detaljplan för ridskoleverksamhet på jordbruksmark har godtagits med motiveringen att det har gjorts flera utredningar av möjliga lokaliseringsalternativ och att rasthagar m.m. kan återställas till jordbruksmark.
    • […]

Föreningen överklagar detaljplan i Laholm

Den Goda Jorden har överklagat Laholm kommuns detaljplan för etapp 2 och 3 på Mellby industriområde till mark- och miljödomstolen.
Föreningen anser att detaljplanen inte är förenlig med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Föreningen kräver att detaljplanen upphävs.
Laholms kommun har i sin detaljplan inte tittat tillräckligt noga på andra tänkbara placeringar. De alternativ som tagits upp ligger också de på jordbruksmark.
– Det följer inte lagen. Det har kommit flera prejudicerande domar kring det här i Mark- och miljööverdomstolen, säger föreningens ordförande Anne-Marie Lindén i en artikel i Hallandsposten.
För att exploatera jordbruksmark måste det handla om ett ”väsentligt samhällsintresse”, vilket kommunen menar att man uppfyller.
– Ett väsentligt samhällsintresse är att få mat på bordet. Det är ett globalt problem att åkermark förstörs, menar Anne-Marie Lindén.

Läs överklagandet här

Läs artikeln i Hallandsposten här

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljödomstolen upphävde 2019-11-21 en detaljplan i Västerås eftersom den ansågs stå i strid med bl.a. 4 kap. 33 § PBL och 3 kap. 4 § miljöbalken. Denna dom överklagades av bl a Västerås kommun.

Nu har mark- och miljööverdomstolen upphävt denna dom. Eftersom klagandena inte hade gjort gällande att planen stred mot dessa rättsregler har MÖD bedömt att det inte fanns förutsättningar att upphäva detaljplanen av dessa skäl.

Enligt 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900) ska den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna.

Läs hela domen här

Domstol stoppar nytt bostadsområde i Ängelholm

Helsingborgs Dagblad rapporterar att Mark- och miljödomstolen upphäver Ängelholms kommun beslut att anta en detaljplan för ett nytt bostadsområde i Rönneboda och Skörpinge öster om Ängelholms tätort.
I sin dom konstaterar domstolen bland annat att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på annan mark. Domen hänvisar till länsstyrelsens tidigare yttranden där man varit kritisk mot att kommunen i sin översiktsplan har som mål att befolkningen ska öka med en procent om året.

Ökningen skulle innebära ett behov av cirka 170 nya bostäder årligen, men i översiktsplanen föreslår kommunen sammanlagt 7 000 nya bostäder inom fyra större utbyggnadsområden fram till 2035. Länsstyrelsen gör bedömningen att den mark som redovisas för bostadsutbyggnad omfattar mer mark än vad som behövs för det förväntade bostadsbehovet.

Men eftersom domstolen saknar en adekvat redovisning och bedömning av alternativa utbyggnadsområden i handlingarna så är det inte möjligt att bedöma om utbyggnaden är av ett sådant väsentligt samhällsintresse att jordbruksmark kan tas i anspråk.

Redan på den grunden finns det anledning att upphäva kommunens beslut att anta planen, dömer mark- och miljödomstolen.

Läs hela artikeln här (Betalvägg)

Ny viktig dom i mark- och miljödomstolen

I dagarna kom ytterligare ett exempel på att det lönar sig att protestera mot exploatering av brukningsvärd jordbruksmark, med hänvisning till de lagar som finns och den rättspraxis som slagits fast under de senaste åren av Mark- och miljööverdomstolen. Den Goda Jorden tycker att det är glädjande att domstolarna har börjat ta kommunerna i örat för att få dem att inse att de måste följa gällande lagar och förordningar.

SVT Södertälje rapporterar om en ny dom i mark- och miljödomstolen som upphäver en detaljplan i Nykvarn.

Planerna på att bygga ett 50-tal nya bostäder i närheten av Hökmossbadet i Nykvarns kommun har rört upp känslor i flera år. Trots flera namninsamlingar och protester så klubbades en detaljplan igenom i maj.

Men beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen och på måndagen meddelades deras dom. Det blir inga nya bostäder.

Enligt domen får marken, som bedöms vara bruklig jordbruksmark, bara bebyggas om det kan främja viktiga samhällsintressen – som att bygga bostäder där det finns behov eller om det är den enda möjliga marken att bygga på. Mark- och miljödomstolen menar att kommunen inte kunnat visa att det inte går att bygga någon annanstans.

Läs hela artikeln här.

Nytt domstolsutslag till jordbruksmarkens fördel

Ett nytt domstolsutslag från Mark- och miljödomstolen sätter stopp för Katrineholms kommuns planer på cirka 90 nya bostäder vid Luvsjön

Detaljplanen för fjärde etappen av bostadsbyggande vid Luvsjön klubbades i Katrineholms kommunfullmäktige den 18 november i fjol.

Kommunen motiverade beslutet med att:
”Jordbruksmarken tas i anspråk på grund av att det är ett väsentligt samhällsintresse att skapa fler bostäder i anslutning till befintliga bostadsområden med närhet till kommunal och kommersiell service.”

De uppger också att marken anses svår att bruka på ett effektivt sätt och att arrendatorn har kompenserats med en större sammanhängande areal som tidigare har legat i träda.

Den 7 april meddelade mark- och miljödomstolen att de upphäver kommunfullmäktiges beslut. Som domskäl hänvisar de till miljöbalken:

”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”

Domstolsutslag till jordbruksmarkens fördel

Ännu ett domstolsutslag till jordbruksmarkens fördel, denna gången i Kils kommun i Värmland.

Mark- och miljödomstolen upphäver Kils kommuns beslut den 31 januari 2019, KF § 15, dnr KS17/260, att anta detaljplan för delar av fastigheterna Humletorp 4:1, Runnvålen 1:4, Sannerud 2:1 samt Södra Rävling 1:2 och 1:3 (Runnevåls industriområde).

Mer information hittar du på Runnevålsgruppens hemsida

Mark- och miljödomstolen stoppar Örebro kommuns planer på ett nytt bostadsområde

Sveriges Radio P4 Örebro rapporterade den 17 juni att:
Mark- och miljödomstolen stoppar Örebro kommuns planer på ett nytt bostadsområde i Ormesta.

Kommunen antog förra hösten en detaljplan som innebar att omkring 30 hektar åkermark skulle bebyggas med bostäder, butiker och en ny park.

Men beslutet överklagades, dels för att man skulle bygga på åkermark. Något som bara får ske i undantagsfall.

Dels överklagade elbolaget Ellevio, eftersom de har elledningar som går tvärs över det tänkta bostadsområdet.
Domstolen menar att behovet av bostäder inte är tillräckligt stort för att man ska få använda jordbruksmark i det här fallet.

Lyssna på inslaget här:

Dom Mål nr P 6702-18 Mark- och miljödomstolen 2019-06-10

Överklagan av Antagande av detaljplan 276 Almby 12 39 m.fl.

Nacka TR P 6702-18 Aktbil 27, Yttrande från Örebro kommun

Mål P 6702-18 Yttrande över akt bilaga 27

Bil 1 Bn 210_2016 Almby 12_39 mfl Checklista konsekvens- och behovsbedömning

Till toppen