Etikett: Föreningen

Industriområdet äter upp mer odlingsbar matjord

Hallandsposten rapporterar om nya markköp av Laholms kommun utefter E6 vid Mellbystrand.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén ger våra synpunkter i artikeln.

Kommer ni att fortsätta protestera?

– Självklart. Vi skriver våra yttranden vid samråd och sedan kan man överklaga om de inte tas in i processen, säger Anne-Marie Lindén som är ordförande för föreningen Den goda jorden.

Hon säger att hon känner att föreningens idéer har fått luft under vingarna. Inte minst när Sveriges självförsörjning börjat diskuteras i samband med coronapandemin.

Enligt Den goda jorden förstörs 24 kvadratmeter jordbruksmark varje sekund i Europa. I Sverige 600 hektar årligen. Anne-Marie Lindén säger att Den goda jorden på senare tid har fått nya medlemmar som vill engagera sig.

– Jag kan tycka att man börjat fundera på det här. Torkan sommaren 2018 gjorde ett visst avtryck, men minnet är kort. Nu har det kommit mer upp på agendan igen, säger hon.

– Sverige är inte självförsörjande på mer än spannmål, morötter och sockerbetor. Och hur långt kommer man på det? Vår landsbygdsminister Jennie Nilsson har lyft frågan om ransonering, fortsätter Anne-Marie Lindén.

Anne-Marie Linden säger:
– Ska man titta strikt på åkermarken har kommunen annan mark som inte är åkermark. Det måste göras en alternativ lokaliseringsutredning. Och den brukar kommunerna stupa på.

Läs hela artikeln här.

Kommunen vill bygga på åkermark

Arne Joelsson, styrelseledamot i Den Goda Jorden, har skrivit en insändare som publicerats i Hallandsposten.

Vår jordbruksmark ska inte bebyggas annat än i undantagsfall.

Det svenska jordbruket klarar i dag inte av att producera tillräckligt med mat för försörjning av vår befolkning. Vi importerar ungefär hälften av vår mat. Importen av sådant som vi själva kan producera har ökat kraftigt och uppgår i dag till närmare en tredjedel av vår konsumtion.

Torkan sommaren 2018 och covid-19-pandemin borde vara väckarklockor. Och rättsläget är klart.

Den stoppregel mot exploatering av brukningsvärd jordbruksmark som finns i miljöbalken har mark- och miljööverdomstolen tillämpat mycket strikt.

Nu finns ett antal prejudikat som anger att i stort sett all jordbruksmark är ”brukningsvärd” och att det i de allra flesta kommuner finns annan mark där de ”väsentliga samhällsintressena” kan tillgodoses, för att citera lagparagrafen. Landet lyder under lagarna, och det är domstolarnas utslag som skapar tydlighet och är vägledande för kommunerna.

Ändå lufsar Halmstads kommun på i gamla hjulspår och vill exploatera vår jordbruksmark trots att det borde finnas lämpliga alternativ för ny bebyggelse och trots att gällande översiktsplan talar sig varm för bevarande av jordbruksmarken. Exempel på detta finns i Särdal och Steninge. Möjligen är det så att man planerar efter principen ”går det så går det”.

Om ingen överklagar så går det vägen. Men så kan vi inte ha det i en rättsstat. Ska jordbruket i framtiden klara vår matförsörjning vid en livsmedelskris och dessutom vara fossilfritt och ekologiskt behöver vi bevara all vår produktiva åkermark.

Ska Sverige lyckas med att öka landets självförsörjningsgrad behöver jordbruksmarken skyddas innan det är för sent.

Maria Gardfjell (MP), riksdagsledamot och första vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, Anne-Marie Lindén, ordförande för Miljöpartiet i Ängelholm och Lena Östholm Munkberg (MP), ersättare i Helsingborgs kommunfullmäktige skriver i en debatt artikel i Sydsvenskan att:

En nationell samordning av markanvändningen skulle kunna vara i konflikt med Sveriges kommunala självstyre, men en samordning är nödvändig. När städer som Malmö, Lund och Helsingborg har behov av fler bostäder och mer industrimark borde det oftare gå att lösa genom samverkan med närliggande kommuner. På så sätt får mindre orter en möjlighet att växa sig starka.

När marken väl bebyggts eller asfalterats går den aldrig att återställa. Idag har kommunerna inget stöd i lagen för att stoppa exploateringen av jordbruksmark. År 2013 föreslog Jordbruksverket en skärpning av plan- och bygglagen, PBL, och Miljöbalken för att ge länsstyrelserna ökade möjligheter att ingripa och stoppa exploateringen. Men förslaget fick inget gehör hos riksdag och regering. Därmed förstörs en allt större del av landets jordbruksmark.

Ska Sverige lyckas med att öka landets självförsörjningsgrad behöver jordbruksmarken skyddas innan det är för sent.

Läs hela debattartikeln här.

Ska vi verkligen förstöra åkermark?

Adam Slottner, Centerpartiet och ny styrelseledamot i Den Goda Jorden skriver i en insändare i Nya Kristinehamns-Posten att då vi idag står inför globala utmaningar på grund av pandemin med det nya coronaviruset är det extra olämpligt att vi i kommunen går vidare med delar av planen på bebyggelse vid Sunneberg/Stampbrogatan som tar i anspråk och förstör matproducerande åkermark för all framtid.

”Men det är bara ett hektar!” säger någon (ett hektar är som två fotbollsplaner, 100×100 m). Har du funderat på hur mycket mat ”bara ett hektar” kan ge oss varje år? Här är några exempel i ungefärliga, genomsnittliga siffror:

Odlar vi vete på den marken räcker det vetet till runt 6000 vanliga limpor eller bortåt 300 000 (!) kanelbullar.

Odlar vi havre ger det runt 100 000 portioner havregrynsgröt.

Odlar vi potatis ger det ca 125 000 portioner, eller 29 000 chipspåsar.

Ett hektar ger ungefär mat åt en ko, så då kan vi få drygt nästan 10 000 liter mjölk (och en kalv), eller 900 kg ost som räcker till pålägg till 60 000 ostmackor.

Och allt det här varje år!

Därför ska vi inte bebygga åkermark på vare sig Sunneberg eller Höja eller annan sådan mark i kommunen. Åkermark ska inte bebyggas och förstöras, den ska säkras för framtida generationer.

Läs hela insändaren här.

Vi är nu fler än 600 medlemmar

Medlemsavgift för 2020 har betalats av 405 medlemmar

År 2019 betalade 623 medlemmar medlemsavgift.

Ett stort tack till er alla för ert stöd som ger oss möjligheter att driva kampen för åkermarkens bevarande och ger vår röst en större tyngd.

Hjälp gärna till att värva nya medlemmar i din bekantskapskrets. För att kunna göra vår röst hörd krävs det många stämmor.

Medlem blir du genom att betala in 200 kronor på bankgiro 5365-3283, glöm ej att meddela namn, adress och e-post. Du kan även lösa familjemedlemskap för 300 kronor eller studerandemedlemskap för 50 kronor. Det går också att betala med Swish nr 123 254 48 31.

Vi ser gärna att det bildas lokalavdelningar runt om i landet. Är du intresserad av att vara med och dra igång en lokalavdelning i dina hemtrakter kontakta oss så hjälper vi till med kontakter till andra medlemmar i din närhet.

Låt åkermarken få ett lagligt skydd.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén och ordförande i LRF:s kommungrupp, Ängelholm Bengt Nilsson skriver idag i en debattartikel i HD, NST och Sydsvenskan att asfalterade ytor som vägar och parkeringsplatser kommer aldrig att producera något som människor kan leva av.

Åkermarken är en ändlig resurs. Låt den därför få ett lagligt skydd och inte som nu vara varje kommuns angelägenhet.

Hur åkermarken används måste samordnas regionalt, och helst nationellt. Jordbruksverket bör ha en mer aktiv roll när det gäller att slå vakt om åkermarken. Plan- och bygglagen behöver ändras så att länsstyrelserna får rätt att ingripa mot en detaljplan som strider mot Miljöbalkens regler om jordbruksmark.

Rent vatten och åkermark blir sannolikt två av de viktigaste resurserna i en icke alltför avlägsen framtid.

Läs hela debattartikeln här.

Lantbruksmedia uppmärksammar jordbruksmarken

På senare tid har det publicerats ledare i såväl ATL som Land Lantbruk som beskriver problematiken kring exploatering av brukningsvärd jordbruksmark. Dessutom publicerade Land Lantbruk fredagen den 29 november en artikel baserad på en intevju med John Andersson på Jordbruksverket. Han framför där Jordbruksverkets önskan om förändringar i Plan- och bygglagen. Förändringar som även vi framfört i ett brev till Miljö- och jordbruksutskottet.

I ledaren i ATL skriver Edvard Hollertz bland annat att:
Dagens stadsbyggnad bryter dock med historien och framstår som riggad till åkermarkens nackdel. Stadsnära trädbärande marker sparas ofta vid exploateringar, då de anses viktiga för friluftslivet eller för att de har kulturlämningar. Att bygga direkt på platt odlingsmark är däremot billigt. Även om det i längden inte är hållbart. Men många beslutsfattare blundar för allvaret.

För att fånga vad som står på spel när städerna erövrar gårdarnas jord kanske vi inte bör tala om åkermark, utan snarare om livsmedelsproducerande yta eller mark som kan ge oss mat. De begreppen fångar mer vad som i grunden är insatsen – vår försörjning av livsmedel.

Läs ledaren i ATL 5/11 här

Läs ledaren i Land Lantbruk 28/11 här

Läs artikeln i Land Lantbruk 29/11 här