Etikett: Föreningen

LU Land

Idag den 14 juni gick startskottet för fem samverkansinitiativ på Lunds universitet. Ett av dem heter ”LU Land” och handlar om hållbar markanvändning. Den Goda Jorden deltar som extern partner.

En långsiktigt hållbar markanvändning är central för att trygga mat- och energiproduktion, skapa en biobaserad ekonomi, hantera klimatförändringen, bevara biologisk mångfald och leva upp till de globala hållbarhetsmålen.

LU Land är en plattform som samverkar över sektors- och ämnesgränser för att bidra till kunskap för en markanvändning som förvaltar den begränsade resursen mark på ett innovativt och hållbart sätt.

Samverkansinitiativets tre teman återspeglar tre viktiga övergripande utmaningar:
• Vad ska vi använda den begränsade resursen mark till?
• Hur intensivt skall landskapen brukas?
• Vilka styrmedel och policy krävs för att skapa en hållbar markanvändning?

Mer om projektet ”LU Land” hittar du här.

Forskare: Skyddsnivån på åkermark måste höjas

Sverige har Europas svagaste lagar när det gäller att skydda åkermark. Och många gånger hittas det ändå kryphål. Det menar Anders Larsson, lektor på SLU och styrelseledamot i Den Goda Jorden i en intervju i ATL.

I ett europeiskt perspektiv tillhör Sverige de sämsta i klassen, anser han:
– Vi har absolut mest asfalt per person i detta glesbefolkade land. Att bygga på jordbruksmark är totalt onödigt.
Anledningen till att åkrar ändå förvandlas till bostads- och industrimark beror bland annat på kortsiktigt agerande politiker, menar han.
– Det redan svaga lagskydd som finns för jordbruksmark är det ändå ingen som följer.

Vad händer om allt mer åkermark fortsätter att bebyggas?
– Så länge vi är ett rikt land: ingenting. Då har vi råd och möjlighet att köpa mat på andra marknader. Men när det blir en större kris och vi blir mer utlämnade till oss själva, då blir det problem.
– Det är därför frågan är så viktig. Skyddsnivån på åkermark måste höjas. Politikerna har pratat i 20 år om att jordbruksmarken borde vara ett riksintresse. Nu är det dags att inte bara säga något, utan göra något, säger Anders Larsson.

Hela artikeln hittar du här dock bakom betalvägg.

Bygg inte bort åkermarken

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén har skrivit en debattartikel som publicerats i Norrköpings Tidningar.

Bygg inte bort åkermarken

Torkan sommaren 2018 borde vara en väckarklocka. Det räcker inte med att varje hushåll i Sverige ska kunna klara sin matförsörjning en vecka. Vad händer om krisen skulle vara mer än en vecka eller om det på grund av klimatförändringar eller av andra orsaker blir brist på baslivsmedel i världen?

Det svenska jordbruket klarar idag inte av att producera tillräckligt med mat för försörjning av vår befolkning. Vi importerar ungefär hälften av vår mat och det är inte bara kaffe, te och exotiska frukter. Importen av sådant som vi själv kan producera har ökat kraftigt och uppgår idag till närmare en tredjedel av vår konsumtion och är stadigt ökande. Det är en oroande utveckling eftersom det tar lång tid att vända trenden.

Mot denna bakgrund känns det helgalet att låta köpcentra, bostäder och industriområden breda ut sig på god åkermark när det i de allra flesta fall finns annan mark att ta i anspråk. Skyddet av jordbruksmarken är reglerat i lag (3 kap. 4 § miljöbalken): ”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.” Problemet är att många kommuner planerar och beslutar som om de inte kände till denna stoppregel. Men genom ett antal domar i Mark- och miljööverdomstolen under det senaste året har rättsläget klarnat. De prejudicerande domarna anger bland annat.

– att ”brukningsvärd jordbruksmark” inte endast omfattar de bördigaste jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark,

– att detaljplaner på jordbruksmark upphävts med motiveringen att det saknats utredning av möjliga lokaliseringsalternativ,

– att de ärenden som prövats i högsta instans inte bara ligger i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland och

– att högsta instans (Mark- och miljööverdomstolen) haft en mer restriktiv bedömning av exploatering av jordbruksmark än underinstanserna.

Varför exploateras jordbruksmark mot bättre vetande?

I en del fall kan det kan det vara gamla detaljplaner som inte utnyttjas förrän nu. Då är det som regel för sent att engagera sig. Men i övrigt är det viktigt att klargöra för kommunen att jordbruksmarken är en resurs som behövs för vår framtida matförsörjning. Att exploatera jordbruksmark är ofta det kortsiktigt billigaste alternativet. Säljaren av jordbruksmarken får bra betalt och motsätter sig inte. Så de närmast berörda har inga invändningar.

Vilka förändringar behövs för en bättre hushållning med resursen jordbruksmark?

– Att kommunerna omprövar sina översiktsplaner och så långt möjligt ser till att jordbruksmarken bevaras. Detaljplanerna ska beakta den rättspraxis som Mark- och miljööverdomstolen lagt fast.

– Att plan- och bygglagen ändras så att länsstyrelserna får rätt att ingripa mot en plan som strider mot reglerna i miljöbalken om jordbruksmark. Expansion bör samordnas regionalt.

– Jordbruksverket ska ha en mer aktiv roll när det gäller att slå vakt om jordbruksmarken och stödja kommunerna i detta sammanhang.

Alla som känner ansvar för vår framtida livsmedelsförsörjning har skäl att reagera mot en oförnuftig exploatering av jordbruksmark. De senaste årens rättsfall visar också att det lönar sig att överklaga.

Anne-Marie Lindén
ordförande, Föreningen Den goda jorden

Skriftlig fråga i riksdagen om jordbruksmark

Johan Hultberg moderat riksdagsledamot ställde 2017 en skriftlig fråga till miljöminister Karolina Skog med anledning av två domar från Mark- och miljööverdomstolen och deras påverkan på äganderätten och möjligheterna att bo och bygga på landsbygden?

Hultbergs skriftliga fråga hittar du här

Ministerns svar hittar du här

Miljöministern skriver bland annat:
Riksintresseutredningen har remitterats och remisstiden gick ut den 28 februari i år (2017). Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Jag kan därför inte nu uttala mig om vilka av de förslag som utredningen har lämnat som kan komma att resultera i en förändrad lagstiftning.

Vi i Den Goda Jorden undrar verkligen vad dessa konkreta förslag som Riksintresseutredningen och flera andra utredningar innan den lagt fram kommer att resultera i. Det är hög tid att regeringen visar handlingskraft för att värna den brukningsvärda jordbruksmarken.

Belöning ur minnesfonden till två journalister

Årets belöning ur Anders Stenströms minnesfond delades ut vid Den Goda Jordens årsmöte i Stehags församlingshem den 10 mars. Belöningen ur Anders Stenströms minnesfond 2019 tilldelades Kerstin Davidson, Land Lantbruk och Tord Karlsson, ATL.

Kerstin och Tord har på ledarplats – i sina respektive tidningar Land Lantbruk och ATL – påtalat att åkermarken behöver ett bättre,starkare och framförallt verksamt skydd mot exploatering. För den framtida livsmedelsförsörjningen är det av största vikt att den ändliga resursen åkermark bevaras.

Föreningens ordförande Anne-Marie Lindén och pristagaren Kerstin Davidson.
Foto: Carl Jonson