Kategori: Framsteg

Odlingsstrategi i Södertälje

SVT Nyheter Södertälje rapporterar om odlingsstrategin som Södertälje kommun håller på att ta fram.
Läs hela artikeln här

För att säkra att det i framtiden finns odlingsbar mark i Södertälje tar kommunen fram en odlingsstrategi.
– Det gäller att agera nu, bebyggd jordbruksmark kan inte återställas, säger projektledaren Liselotte Löthagen.

Efter Norrtälje kommun är Södertälje den kommun i länet med mest odlingsbar mark, uppger samhällsplaneraren Liselotte Löthagen.

– Men ibland krockar olika intressen. Det handlar om att man å ena sidan vill bebygga kommunal mark, å andra sidan ha kvar jordbruksmark. Genom odlingsstrategin vill vi främja odling och bli en mer självförsörjande kommun med fokus på närodlat, säger Liselotte Löthagen.

Bra initiativ tycker vi i Den Goda Jorden och uppmanar alla landets kommuner att ta efter.

Remissutskick av Odlingsstrategi Södertälje kommun 2018-2030

Staten kräver att jordbruksmark inte ska bebyggas

Ingmar Messing i Uppsala har noterat följande:
I förhandlingarna mellan staten och Uppsala kommun om fyrspår mellan Stockholm och Uppsala (och andra kommuner längs dragningen) ingår ett uppdrag att bygga mycket bostäder i anslutning till nya stationer. I fallet Bergsbrunna söder om Uppsala, där en ny station ska byggas som en följd av avtalet, hade jag och andra som vill bevara åkermarken befarat att en hel del jordbruksmark skulle komma att exploateras för byggnader, vilket har antytts i tidigare utspel från kommunen. Men i en artikel i Upsala Nya Tidning från 11 december 2017 redogörs för ärendet, och den avslutas glädjande med ”… Tillväxten ska dock inte ske på åkermark utan i skogsterrängen ovanför. – Staten har krävt att odlingsmark så långt som möjligt inte ska bebyggas …” !

Det verkar som idogt arbete av Den Goda Jorden och andra aktörer, kombinerat med resultatet av Jordbruksverkets utredning 2013 (om hur kommunerna kringgår miljöbalkens skydd av jordbruksmark), med det darriga världsläget och med Sveriges nya livsmedelsstrategi börjar få genomslag i praktisk politik när det gäller värdet att skydda jordbruksmark från byggnadsexploatering. Hoppas att det fortsätter på den linjen!

Läs artikeln i UNT här

Aktuella domar i Mark- och miljööverdomstolen angående bygglov på jordbruksmark

Nedan listas de mål i Mark- och miljööverdomstolen under perioden 2012 -oktober 2017 som gäller tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken i plan- och bygglovsärenden:
3 kap. 4 § MB: Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk

Mark- och miljööverdomstolen är högsta intans, och domarna är prejudiceranden.
Referaten har gjorts av domstolen, och domarna kan laddas ned som pdf-fil från Mark- och miljööverdomstolens hemsida, http://www.markochmiljooverdomstolen.se. Ange målets diarienummer i sökrutan.

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 4087-15
Betesmark har ansetts utgöra brukningsvärd jordbruksmark och bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra st. miljöbalken utgöra hinder mot att ge positivt förhandsbesked för byggande av enbostadshus. (Ystads kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 1188-17
Svedala kommun har antagit en detaljplan för ett område som inte utpekats som utbyggnadsområde i översiktsplanen och som omfattar jordbruksmark. MÖD har bedömt att jordbruksmarken är brukningsvärd, att kommunens beslut att anta detaljplanen strider mot översiktsplanen samt att kommunen inte har visat att det inte finns annan mark att ta i anspråk för att tillgodose behovet av bostäder. Beslutet att anta planen har därför upphävts. (Svedala kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 4799-12
Målet rör förhandsbesked för enbostadshus utanför detaljplan. Av kommunens översiktplan framgick att området i huvudsak ska utnyttjas som jordbruksmark och att stor restriktivitet ska iakttas vid bebyggelseprövningar. – Mot bakgrund av att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och att det är kommunen som inom vida ramar har att avgöra hur bebyggelsemiljön ska utformas fann Mark- och miljööverdomstolen vid en avvägning mellan det enskilda intresset av att få bebygga fastigheten och det allmänna intresset av att marken ska nyttjas för jordbruksändamål samt att stor restriktivitet ska iakttas vid bebyggelseprövningar, att det allmänna intresset vägde tyngre. Nämndens beslut att avslå ansökan om förhandsbesked fastställdes därför. (Varbergs kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 6358-16
Förhandsbesked för uppförande av ett enbostadshus på en fastighet i Vinäs i Mora kommun. MÖD har, i likhet med underinstanserna, funnit att marken på den aktuella platsen inte utgör brukningsvärd jordbruksmark och avslagit en gränsgrannes överklagande. (Mora kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 4848-16
Fråga om förhandsbesked för nybyggnad av tre enbostadshus. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att ett beslut om att den berörda marken fick tas ur jordbruksproduktion inte påverkade bedömningen av om marken var brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. (Örnsköldsviks kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 1546-17
Byggnadsnämnden beviljade i ett område utanför detaljplan ett bolag bygglov för upplag – sortering, lagring och återvinning av avfall. Sedan länsstyrelsen upphävt beslutet har mark- och miljödomstolen efter överklagande gjort en materiell prövning av förutsättningarna för bygglov och avslagit överklagandet. Mark- och miljööverdomstolen har beviljat prövningstillstånd, men avslagit överklagandet eftersom det saknats tillräcklig utredning för att utesluta att byggnadsverket och dess användning kommer att medföra en betydande miljöpåverkan och att det därför saknats förutsättningar att avgöra markområdets lämplighet för den sökta åtgärden i en bygglovsprövning. (Lunds kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 6248-13
Fråga om en kommunal nämnd haft tillräckliga skäl att avslå ansökan om förhandsbesked för bygglov utifrån bl.a. natur- och kulturvärden och med hänvisning till översiktsplan. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att den gällande översiktsplanen är tillräckligt tydlig för att ge vägledning vid bedömning av hur det aktuella området ska användas. Domstolen har vidare funnit, bl.a. mot bakgrund av att det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark, att de allmänna intressena väger tyngre än det enskilda och att nämnden har haft tillräckliga skäl för att avslå ansökan om förhandsbesked. (Faluns kommun)

Dom i Mark – och miljödomstolen till jordbruksmarkens fördel

Ny intressant dom (dock bara från Mark- och miljödomstolen):
MMD Nacka TR 2017-10-31 P 1436-17
Detaljplan för del av Säby 5:1 m.fl., Ytterjärna konferens och konsthall; Mark- och miljödomstolen upphäver kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen. Det är fråga om ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark för uppförande av konferenscenter och konsthall, med tillhörande park- och parkeringsytor, vilket enligt mark- och miljödomstolens mening inte kan anses vara sådana väsentliga samhällsintressen som avses i 3 kap. 4 § miljöbalken.

Ny dom till den brukningsvärda jordbruksmarkens försvar

Mark- och miljödomstolen noterar att enligt miljöförvaltningens yttrande utgörs den aktuella marken idag utav högklassig jordbruksmark, vilket även framgår av översiktsplanen (se 118 ff.). Den aktuella marken får alltså anses vara brukningsvärd (jfr mark- och miljööverdomstolens dom den 1 april 2016, mål nr 4087-15). Den får därmed endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Enligt domstolens mening har det inte framkommit att upplaget utgör ett sådant väsentligt samhällsintresse. Det saknas därmed förutsättningar att bevilja bygglov.
Läs hela domen här

Åkern måste skyddas bättre

I en ledare ”Åkern måste skyddas bättre” i Land Lantbruk skriver Kerstin Davidsson att de högavkastande jordarna är en ändlig resurs som vi behöver för framtiden och att skyddet för åkern måste bli starkare.

Samtidigt passar hon på att ge oss i föreningen Den Goda Jorden en eloge för att vi har gjort ett gott jobb med vårt kampanjande. Nu har i alla fall kommunpolitiker vett att ha en smula dåligt samvete när man tillåter att den bördigaste jorden exploateras.

Medlemsbrev november 2016

Hej alla medlemmar!

Vill passa på att skicka ut lite information till er medlemmar om vad som händer när det gäller vårt arbete för att skydda jordbruksmarken. Glädjande nog har det under hösten kommit ett flertal positiva nyheter som ger oss anledning att se framtiden an med lite mer tillförsikt. Vi hoppas att detta kommer att ge oss och er alla kraft att fortsätta detta viktiga arbete. Vi har under föreningens första tio år lyckats lyfta frågan om jordbruksmarkens betydelse för framtida generationer. Det är resultatet av detta långsiktiga arbete som vi nu kan börja skönja. Förhoppningsvis är de kommande tio åren en period då det kommer att gå från ord till handling och vi kan börja skörda frukterna av vårt idoga arbete.

Föreningen var med och arrangerade ett seminarium om jordbruksmarken
Den 4 oktober samlades ett nittiotal åhörare på Alnarp för att ta del av seminariet ”Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet”. Det var ett samarrangemang mellan Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA), Partnerskap Alnarp och Den Goda Jorden. För föreningen har det varit Arne Joelsson som varit ansvarig för seminariet. Hela seminariet webbsändes, en sändning som även finns kvar att se nu i efterhand. Föreläsarnas presentationer hittar du här.

Föreningen är remissinstans för Riksintresseutredningens betänkande
Den Goda Jorden är en av 166 remissinstanser som fått möjlighet att lämna synpunkter på Riksintresseutredningens betänkande ”Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)”. Vi tar detta som en intäkt för att vi skapat oss en position i samhället och att vårt arbete tas på allvar. Vi kommer givetvis att sätta samman ett remissvar. Vi tar tacksamt emot era synpunkter på de delar som rör jordbruksmarken. Remissvaret ska vara inne senast den 28 februari 2017. Riksintresseutredningens betänkande hittar du här.

Rättsfall som ger prejudikat till fördel för jordbruksmarken
Ett rättsfall har under det senaste halvåret utfallit till jordbruksmarkens fördel. Mark- och miljööverdomstolen lämnade sitt utslag om ett ärende i Ystads kommun där ett villabygge på brukningsvärd jordbruksmark inte kan anses vara ett väsentligt samhällsintresse. Intressant är även deras breda definition av brukningsvärd jordbruksmark som nu kan anses vara prejudicerande. Läs en sammanfattning av domen här.

People4Soil – namninsamling för marken i EU
Över 400 föreningar har anslut sig som en del av People4Soil-koalitionen vilken ber EU om specifik reglering för skydd av marken, vilken är lika väsentlig för livet som vatten och luft.
EU-medborgare har rätt att rekommendera EU-lagstiftningen genom European Citizens’ Initiative (ECI). Vi har 12 månader på oss att samla ihop det nödvändiga antalet stödförklaringar (totalt 1 miljon inkluderande ett minsta antal i minst 7 medlemsländer). Detta är ett viktigt mål för att skydda vår framtid, vår natur, vår hälsa och hälsan hos våra barn. Läs mer och underteckna namninsamlingen här.

Förändringar i miljöbalken på gång
Är det slut med villaområden och motorvägsavfarter som byggs på jordbruksmark? En föreslagen ändring i miljöbalken kanske kan få den effekten. Det tror i alla fall Tobias Robinson, Tyrens på deras Miljöbloggen i ett inlägg publicerat den 4 oktober. Om detta stämmer och det blir så som han skriver kan detta bli den enskilt största förbättringen av skyddet av jordbruksmark under föreningen Den Goda Jordens tioåriga historia. Vi väntar med spänning på det kommande lagförslaget. Blogginlägget hittar du här.

Om jordbruksmarkens värde
Jordbruksverket har tagit fram tre skrifter om jordbruksmarkens värde som ger argument för att bevara jordbruksmarken som en produktionsresurs för framtida generationer. Det är dels en övergripande skrift ”Jordbruksmarkens värde” och dels två skrifter som beskriver kommunens möjligheter att arbeta med jordbruksmarkens värden; ”Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden” och ”Ett stödverktyg för kommunens arbete med jordbruksmarken”. Kontakta gärna era kommunala planerare och försäkra er om att de känner till materialet och har börjat tillämpa det i sitt arbete. Jordbruksverket kommer i februari att presentera ny statisk om exploateringen av jordbruksmark under den senaste femårsperioden.

Med vänliga hälsningar
Bengt Svensson
Den Goda Jorden

Gävle kommun tar tillbaka planer på utbyggt köpcenter på jordbruksmark

Gävles kommunstyrelse röstade den 10 oktober nej till detaljplanen för utbygget av Valbo Köpstad. Ett externt köpcenter vars utbyggnad var tänkt att ligga på brukningsvärd jordbruksmark. Fallet föranledde ett antal debattartiklar i Gefle Dagblad och nyhetsrapportering efter beslutet. Ni kan följa en del av detta nedan.

Nej till utbyggnad av Valbo köpstad på jordbruksmark

Att lägga handel på jordbruksmark är inte bra markanvändning

Nej till utbyggnad av Valbo Köpstad

Stopp för planerna att bygga ut i Valbo –kommunstyrelsen säger nej: ”Det här beslutet är mycket olyckligt”

Politikernas beslut – glädjebesked för mjölkbonden Bo Wretblad: ”Det är klart att jag blir glad”

LRF om Valbo köpstad: ”Ett stort steg i rätt riktning”