Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Pressmeddelande från Jan Pilotti och Sofia Thoresdotter, Ormesta, Örebro.

Mark- och Miljööverdomstolen stoppar bostadsbyggande på åkermark

Byggnadsnämnden i Örebro fattade beslut om att bygga på åkermark i Ormesta. Detta överklagades då det enligt miljöbalken är olagligt att bygga på åkermark. Örebro kommunen försökte med det orimliga påståendet att marken inte ens var brukningsvärd åkermark enligt 3:4 MB. I miljöbalken står förvisso att man kan bygga på åkermark om andra
samhällsintressen överväger. Bra bostäder för alla är ett viktigt samhällsintresse men det kan inte vara viktigare än mat. Och enligt miljöbalken måste kommunen i så fall visa att det inte finns andra ställen de kan bygga på vilket kommunen inte har gjort. Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt beslöt upphäva kommunens antagande av
detaljplanen. (Mål nr P 6702-18)

I kommunens egen inlaga om begäran av prövningstillstånd framgår att det finns mark som varken är åker eller skog som kommunen också planerat att bygga på. Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt har nu avslagit kommunens begäran om prövningstillstånd varför mark- och miljödomstolens dom står fast. (Mål nr P 7075-19)

Vi ser […]

Mark- och miljödomstolen stoppar Örebro kommuns planer på ett nytt bostadsområde

Sveriges Radio P4 Örebro rapporterade den 17 juni att:
Mark- och miljödomstolen stoppar Örebro kommuns planer på ett nytt bostadsområde i Ormesta.

Kommunen antog förra hösten en detaljplan som innebar att omkring 30 hektar åkermark skulle bebyggas med bostäder, butiker och en ny park.

Men beslutet överklagades, dels för att man skulle bygga på åkermark. Något som bara får ske i undantagsfall.

Dels överklagade elbolaget Ellevio, eftersom de har elledningar som går tvärs över det tänkta bostadsområdet.
Domstolen menar att behovet av bostäder inte är tillräckligt stort för att man ska få använda jordbruksmark i det här fallet.

Lyssna på inslaget här:

Dom Mål nr P 6702-18 Mark- och miljödomstolen 2019-06-10

Överklagan av Antagande av detaljplan 276 Almby 12 39 m.fl.

Nacka TR P 6702-18 Aktbil 27, Yttrande från Örebro kommun

Mål P 6702-18 Yttrande över akt bilaga 27

Bil 1 Bn 210_2016 Almby 12_39 mfl Checklista konsekvens- och behovsbedömning

Tankar kring domar i Mark- och Miljöverdomstolen

En glädjande utveckling har skett sedan ca två år tillbaka. Genom olika överklaganden har juridiken (Mark- och Miljödomstolarna) prövat gällande lagstiftning. I lägre instans har överklagandena i flera fall inte vunnit gehör. Men Mark- och Miljööverdomstolen (MÖD) har ändrat flera domar till överklagandes fördel. MÖD:s domar kan inte överklagas och är prejudicerande. Det lagrum som MÖD åberopar är Miljöbalken 3 kap. 4 § och som Den Goda Jorden i många år åberopat.

”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls-intressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”

MÖD har tolkat brukningsvärd så att har marken någon gång brukats, så är den brukningsvärd. Väsentligt samhällsintresse har MÖD inte ansett att enstaka villor är. Ett helt bostadsområde kan enligt MÖD vara ett väsentligt samhällsintresse. Men har ingen alternativ lokalisering prövats så har projektet fått bakläxa av MÖD av detta skäl.

Rättsläge och domar rörande jordbruksmark.

Av |2019-02-11T11:23:09+01:002019-02-11|Domstol, Föreningen, Framsteg, Rättsfall|0 kommentarer

Jordbruksverket vill ha bättre skydd av jordbruksmark

Jordbruksverket har redovisat det arbete som bedrivits för att underlätta kommunernas arbete med hantering av jordbruksmark i planprocessen, med målet att jordbruksmark inte ska användas för byggnation, hus och vägar i strid med miljöbalken.

Sammanfattning:
För fortsatt livsmedelsproduktion är det viktigt att jordbruksmarken inte exploateras i strid med miljöbalkens regler. I Sverige exploateras årligen cirka 600 hektar jordbruksmark, något som skett konstant under de senaste 20 åren. På senare tid har Mark- och miljööverdomstolen genom ett antal domar förtydligat praxis när det gäller möjligheterna att bygga på jordbruksmark. Både länsstyrelse och kommuner tycker att det saknas kunskap och vägledning om jordbruksmarken i planprocessen. Utifrån erfarenhet från ett genomfört miljömålsprojekt föreslår Jordbruksverket följande åtgärder:

1. Jordbruksverket avser att fortsätta sin dialog med kommunerna om exploatering av jordbruksmark.
2. Plan- och bygglagen bör ändras enligt SOU 2014:50 och då ge länsstyrelserna rätt att ingripa mot en plan som strider mot reglerna i miljöbalken om jordbruksmark.
3. Den 10-gradiga skalan från 1970-talet som används idag är inte aktuell och dessutom för grov för att användas vid kommunal planering. Denna bör tas bort.
4. Istället föreslår Jordbruksverket att Boverket bör få ett tydligare uppdrag att, i samråd med Jordbruksverket, ta […]

Ny dom värnar brukningsvärd jordbruksmark

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen värnar brukningsvärd jordbruksmark och stärker kravet på att kommunerna kan visa att det inte finns annan mark att bygga på.

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 5481-17
Sedan kommunen antagit en detaljplan för nytt villaområde på del av fastighet bestående av jordbruksmark, har fråga uppkommit om planens förenlighet med bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken. Kommunen gjorde gällande att marken inte var brukningsvärd och att den i vart fall behövde tas i anspråk för att ett väsentligt intresse av attraktiva områden för småhusbebyggelse skulle kunna tillgodoses. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att marken utgör brukningsvärd jordbruksmark. Eftersom det av utredningen inte framgår att behovet av attraktiva tomter för småhusbebyggelse inte kan tillgodoses på annan mark och kommunen därmed inte har visat att det saknas annan mark att ta i anspråk för den planerade bebyggelsen, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att antagandebeslutet strider mot den angivna bestämmelsen. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom har Mark- och miljööverdomstolen därför upphävt antagandebeslutet.

Läs hela domen i Mark- och miljööverdomstolen här

Odlingsstrategi i Södertälje

SVT Nyheter Södertälje rapporterar om odlingsstrategin som Södertälje kommun håller på att ta fram.
Läs hela artikeln här

För att säkra att det i framtiden finns odlingsbar mark i Södertälje tar kommunen fram en odlingsstrategi.
– Det gäller att agera nu, bebyggd jordbruksmark kan inte återställas, säger projektledaren Liselotte Löthagen.

Efter Norrtälje kommun är Södertälje den kommun i länet med mest odlingsbar mark, uppger samhällsplaneraren Liselotte Löthagen.

– Men ibland krockar olika intressen. Det handlar om att man å ena sidan vill bebygga kommunal mark, å andra sidan ha kvar jordbruksmark. Genom odlingsstrategin vill vi främja odling och bli en mer självförsörjande kommun med fokus på närodlat, säger Liselotte Löthagen.

Bra initiativ tycker vi i Den Goda Jorden och uppmanar alla landets kommuner att ta efter.

Remissutskick av Odlingsstrategi Södertälje kommun 2018-2030

Staten kräver att jordbruksmark inte ska bebyggas

Ingmar Messing i Uppsala har noterat följande:
I förhandlingarna mellan staten och Uppsala kommun om fyrspår mellan Stockholm och Uppsala (och andra kommuner längs dragningen) ingår ett uppdrag att bygga mycket bostäder i anslutning till nya stationer. I fallet Bergsbrunna söder om Uppsala, där en ny station ska byggas som en följd av avtalet, hade jag och andra som vill bevara åkermarken befarat att en hel del jordbruksmark skulle komma att exploateras för byggnader, vilket har antytts i tidigare utspel från kommunen. Men i en artikel i Upsala Nya Tidning från 11 december 2017 redogörs för ärendet, och den avslutas glädjande med ”… Tillväxten ska dock inte ske på åkermark utan i skogsterrängen ovanför. – Staten har krävt att odlingsmark så långt som möjligt inte ska bebyggas …” !

Det verkar som idogt arbete av Den Goda Jorden och andra aktörer, kombinerat med resultatet av Jordbruksverkets utredning 2013 (om hur kommunerna kringgår miljöbalkens skydd av jordbruksmark), med det darriga världsläget och med Sveriges nya livsmedelsstrategi börjar få genomslag i praktisk politik när det gäller värdet att skydda jordbruksmark från byggnadsexploatering. Hoppas att det fortsätter på den linjen!

Läs artikeln i UNT här

Aktuella domar i Mark- och miljööverdomstolen angående bygglov på jordbruksmark

Nedan listas de mål i Mark- och miljööverdomstolen under perioden 2012 -oktober 2017 som gäller tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken i plan- och bygglovsärenden:
3 kap. 4 § MB: Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk

Mark- och miljööverdomstolen är högsta intans, och domarna är prejudiceranden.
Referaten har gjorts av domstolen, och domarna kan laddas ned som pdf-fil från Mark- och miljööverdomstolens hemsida, http://www.markochmiljooverdomstolen.se. Ange målets diarienummer i sökrutan.

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 4087-15
Betesmark har ansetts utgöra brukningsvärd jordbruksmark och bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra st. miljöbalken utgöra hinder mot att ge positivt förhandsbesked för byggande av enbostadshus. (Ystads kommun)

Mål enligt Plan- och bygglagen: P 1188-17
Svedala kommun har antagit en detaljplan för ett område som inte utpekats som utbyggnadsområde i översiktsplanen och som omfattar jordbruksmark. MÖD har bedömt att jordbruksmarken är brukningsvärd, att kommunens beslut att anta detaljplanen strider mot översiktsplanen samt att kommunen inte har visat att det inte finns annan mark att ta i anspråk för att tillgodose behovet av bostäder. […]

Av |2017-12-01T09:59:04+01:002017-12-01|Domstol, Framsteg, Kommunal planering, Rättsfall|0 kommentarer

Dom i Mark – och miljödomstolen till jordbruksmarkens fördel

Ny intressant dom (dock bara från Mark- och miljödomstolen):
MMD Nacka TR 2017-10-31 P 1436-17
Detaljplan för del av Säby 5:1 m.fl., Ytterjärna konferens och konsthall; Mark- och miljödomstolen upphäver kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen. Det är fråga om ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark för uppförande av konferenscenter och konsthall, med tillhörande park- och parkeringsytor, vilket enligt mark- och miljödomstolens mening inte kan anses vara sådana väsentliga samhällsintressen som avses i 3 kap. 4 § miljöbalken.

Av |2017-11-02T17:13:06+01:002017-11-02|Domstol, Framsteg, Mellansverige, Rättsfall|0 kommentarer

Ny dom till den brukningsvärda jordbruksmarkens försvar

Mark- och miljödomstolen noterar att enligt miljöförvaltningens yttrande utgörs den aktuella marken idag utav högklassig jordbruksmark, vilket även framgår av översiktsplanen (se 118 ff.). Den aktuella marken får alltså anses vara brukningsvärd (jfr mark- och miljööverdomstolens dom den 1 april 2016, mål nr 4087-15). Den får därmed endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Enligt domstolens mening har det inte framkommit att upplaget utgör ett sådant väsentligt samhällsintresse. Det saknas därmed förutsättningar att bevilja bygglov.
Läs hela domen här

Av |2017-06-11T14:14:45+02:002017-06-11|Domstol, Framsteg, Rättsfall, Skåne|0 kommentarer
Till toppen