Om Bengt

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Bengt skapat 91 blogginlägg för.

Sveriges självförsörjningsgrad är lika med noll

Ekonomagronomstudent Sara Adlers på SLU Ultuna skriver om Sveriges självförsörjningsgrad i en krönika i Jordbruksaktuellt.

Saras examensuppsats är tänkt att handla om Sveriges självförsörjningsgrad. Hon vill undersöka vilka möjligheter som finns till att öka graden självförsörjning och hur det kommer sig att den är så låg i dag. Om eller när den så kallade krisen kommer ligger vi ju ganska risigt till har hon insett, och det i sig tycker hon är en kris.

Läs hela krönikan här.

Webbinarium: Exploatering av jordbruksmark, var ska vi låta samhället växa?

Svefas experter och rådgivare, Emma Nilsson och Nathalie Byström går igenom den heta frågan avseende exploatering av jordbruksmark. Frågan har prövats ett flertal gånger i domstol under det senaste året och nu vill bland annat Jordbruksverket skärpa regelverket ytterligare.

Under webbinariet kommer följande frågeställningar att beröras:
– Vilka hinder finns kopplade till lagstiftningen i 3 kapitlet 4§ miljöbalken som säger att jordbruksmark är av nationell betydelse och ska skyddas från exploatering?
– Är det ändå möjligt att exploatera jordbruksmark?
– Vilka krav ställs på en detaljplan i syfte att exploatera jordbruksmark för att den ska antas och vinna laga kraft?

Svefa (Svensk Fastighetsvärdering) är ett konsultföretag som erbjuder rådgivning inom fastighetssektorn.
Svefa föddes ur Lantmäteriverket som inte kunde kombinera rollen som myndighet med den växande konsultverksamheten inom värderingar.
Seminariet utgår från kommunernas och exploatörernas perspektiv. Deras analys är att det blir allt svårare att exploatera jordbruksmark.

Bygge på åkermark

Land Lantbruk publicerade i början av oktober en artikelserie under rubriken ”Bygge på åkermark”

  • Byggplaner hotar stora arealer bördig mark.
    I samhället Trönninge i Halmstad kommun planeras bostäder på 85 hektar högvärdig åkermark. Två bönder som påverkas ger sina synpunkter.
  • ”Omöjligt att inte växa på jordbruksmark”.
    Kommunalråden i Halmstad, Jonas Bergman(M) och Jenny Axelsson (C) lämnar synpunkter på översiktsplaneringen i Halmstad och exploatering av åkermark.
  • Så mycket mark har försvunnit sedan 2016.
    ”De större exploateringarna går under radarn”.
    Synpunkter på exploatering och lagstiftning från John Andersson, Jordbruksverket, Åsa Hill, jurist på LRF och Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg.
  • Kommunerna som fortsätter att exploatera.
    Dessa kommunerar planerar att bygga under kommande år.

Tyvärr har vi inte fått tillstånd att publicera artikelserien. Är ni intresserade att ta del av denna så kan ni skicka en e-post till info(a)dengodajorden.se så skickar vi en pdf av det hela.

Tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken vid planläggning

Vår styrelseledamot Arne Joelsson har gjort en genomgång av det rådande rättsläget när det gäller domar i Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.

Sä här sammanfattar han rättsläget:

Med ledning av de rättsfall som prövats i högsta instans kan konstateras att 3 kap. 4 § miljöbalken närmast är att betraktas som en förbudsregel med få undantag och att rättsläget har klarnat betydligt under de senaste åren och kan sammanfattas i följande punkter:

    • De ärenden som prövats i högsta instans ligger inte bara i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland.
    • ”Brukningsvärd jordbruksmark” omfattar inte endast de bördiga jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark.
    • I stort sett alla bygglov för enstaka bostadshus på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att en enstaka bostad inte är ett väsentligt samhällsintresse och/eller att lokaliseringsalternativ säkerligen finns.
    • Detaljplaner för bostäder på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att det saknats en godtagbar utredning av möjliga lokaliseringsalternativ.
    • En detaljplan för ridskoleverksamhet på jordbruksmark har godtagits med motiveringen att det har gjorts flera utredningar av möjliga lokaliseringsalternativ och att rasthagar m.m. kan återställas till jordbruksmark.
    • […]

Den goda jorden behöver försvarsadvokater

Lillvor Ivarsson i Rudskoga har skrivit en mycket bra insändare i Nya Kristinehamns-Posten.

Människan är en konstig sort. Att vår framtida existens hänger på ett krympande matjordslager som är bara några decimeter tjockt, tycks inte bekymra så många, trots att larm och kriser avlöser varandra. Vi slår dövörat till och sågar flitigt vidare på den viktigaste grenen vi sitter på, när vi hänsynslöst bygger bort matjorden, en oersättlig resurs. Den är vad ordet säger: matens jord och den klarar vi oss inte utan. Skogsmarken är också viktig, men nu handlar det om matjorden.

Det är väl jord som jord? Åkermark har vi väl hur mycket som helst? Den går väl att förnya? Nej, nej, och åter nej. Det är stor skillnad på jord och jord, det vet varje bonde. Den bördiga åkerjorden har sitt ursprung i istiden, den har skapats genom komplexa processer i många tusentals år och vårdats av generationer. Nu har tillverkningen upphört, så vi måste vara rädda om det vi har.

En del gärden är ju bara gräsbevuxen träda eller slymark. Träda är fortfarande åkermark, gräset bevarar näring och microliv och slybevuxen mark kan brukas igen, i motsats till mark som bebyggs. Den är evigt förlorad.

Väsentliga samhällsintressen, vad är det?

Vi […]

Av |2021-10-12T16:57:42+02:002021-10-12|Insändare, Mellansverige|0 kommentarer
Till toppen