Föreläsning i Ängelhom 18 oktober
Anders Larssson, SLU Alnarp håller en öppen föreläsning i Ängelholm den 18 oktober.
Anders Samuelssons presentation på höstmötet
Under vårt höstmöte på Berte Gård höll årets pristagare ur Anders Stenströms minnesfond ett föredrag. Nu kan du ta del av den powerpointpresentation som han använde vid sitt föredrag.
Jordkällarens hemlighet
Den Goda Jorden har med hjälp av ekonomiskt stöd från Sparbanksstiftelsen Varberg tagit fram en lärobok/sagobok för åldersgruppen 7-10 år. Boken heter ”Jordkällarens hemlighet” och är författad av Torgerd Adolpsson och illustrerad av Kim Nilson, båda boende i Varbergs kommun. De har även tidigare samarbetat kring bland annat böckerna och spelet om Agata Skata.
Vi har som ett villkor för bidraget från Sparbanksstiftelsen Varberg distribuerat klassuppsättningar med lärarhandledning till samtliga tredjeklasser i Varberg och Horred.
Här får du ett smakprov på boken:
Vem är Gaia?
Är hon en klok gumma eller kanske en häxa?
Vad är det för hemlighet hon gömmer i sin jordkällare?
Vad betyder det att tiden inte är mogen?
Frågorna hopar sig.
För Lea och Samir blir mötet med Gaia som att komma in i en helt ny värld … och inte bara på ett sätt.
Men Gaia ställs inför ett stort problem.
Kommer barnen att kunna hjälpa henne?
Till boken finns även en lärarhandledning på 48 sidor. Här kan du se ett utdrag ur lärarhandledningen.
Vill du veta hur det går för Lea, Samir och Gaia kan du köpa boken av oss. Kontakta oss på e-post info(a)dengodajorden.se
Boken kostar 100 kr + porto 79 kr(för medlemmar), för övriga 120 kr + porto 79 kr.
Vi säljer […]
Ny rapport om exploatering av jordbruksmark
Jordbruksverket har publicerat en ny rapport ”Exploatering av jordbruksmark 2016-2020”.
Under perioden 2016 – 2020 exploaterades i Sverige drygt 3 000 hektar jordbruksmark, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna. Störst exploatering har skett i Skåne. Byggande av bostäder är den främsta orsaken till att jordbruksmark exploateras.
– När åkermark omvandlats till järnväg, hus eller asfalt går den sedan aldrig att få tillbaka. Målet i den nationella livsmedelsstrategin är bland annat att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Att svensk åkermark fortsätter att försvinna är oroande eftersom den är en viktig resurs inför framtiden. Inte minst eftersom klimatförändringarna bidrar till ytterligare utmaningar. Den här rapporten ger kommunerna en möjlighet att öka sin kunskap om jordbruksmark och exploatering, säger utredaren John Andersson.
En större del av exploateringen har bestått av byggande av bostäder kring landets tätorter än under tidigare perioder. Samtidigt fortsätter trenden att mindre arealer tas i anspråk för byggande av vägar eller järnvägar.
Skåne och Västra Götaland är de län där mest exploatering har skett under perioden, precis som under tidigare år. Störst ökning från föregående period har skett i Uppsala län, där cirka 116 hektar jordbruksmark exploaterats. Det […]
Ny rangerbangård i Svalöv på jordbruksmark
I ”Översiktsplan Svalövs kommun 2021 med utblick mot 2040” ställer sig kommunen positiv till planerna till en ny rangerbangård i södra delen av kommunen och vill utreda detta. I en utredning från Region Skåne förordas att en sådan placeras längs Marieholmsbanans axel. Eslövs kommun har uttryckt motstånd mot planerna.
Det gör även Centerpartiet i Svalöv.
– Enbart tanken på att placera en rangerbangård på Sveriges bästa åkermark är inte bra. Man skulle förstöra all mark mellan Marieholm och Teckomatorp. Säger man ”utreda”, då vill man införa det, även om styret säger att det bara är för att kolla av. Lägger man tid på en utredning så är det det man vill, säger Marie Irbladh (C), gruppledare.
– Man kan välja två vägar. Antingen är man populist och har som vision att få så många röster som möjligt eller så är man lite mer ansvarstagande i ett större perspektiv. Ska vi få över mer transporter på järnväg, för att det är ett mer miljövänligt alternativ, då måste vi försöka hitta bra lösningar, säger Torbjörn Ekelund (L).
Vi i Den Goda Jorden tycker att om man är riktigt ansvarstagande i ett större perspektiv så borde bevarande […]
Jordbruksmark på Öland hotad
Signaturen Borgehagebor skriver i en insändare i Barometern om en ansökan om planbesked till Borgholms kommun som omfattar exploatering av brukningsvärd jordbruksmark för byggnation på 115 tomter.
Års- och informationsmöte regionavdelning Skåne
Den Goda Jordens regionavdelning Skåne bjuder in till
Års- och informationsmöte
Söndag den 3 oktober kl, 13.00 i LRF Skånes lokaler i Höör
Program:
13.00 Årsmötesförhandlingar
14.00 Kaffe och smörgås serveras
14.30 Filmvisning Jorden vi ärvde – En glömd resurs?
Information om vad som händer/är på gång i riksföreningen
Presentation av barnboken mm
Frågor och diskussion om vår verksamhet.
Hur arbetar vi alla tillsammans för föreningens framtid.
Anmälan om deltagande senast den 30 september ( krävs för kaffets skull)
till Hans Andersson, Stehag 0413-34361, 0704-401537 eller hasslesjo@gmail.com
Kallelse med dagordning hittar du här.
Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen
Mark- och miljööverdomstolen har i dagarna upphävt ytterligare en detaljplan och gett miljödomstolen i Vänersborg en knäpp på näsan. Så nu borde samtliga miljödomstolar borde vara uppdaterade. Motiveringen är intressant: ”Mark- och miljööverdomstolen bedömer att kommunen inte har visat att samhälls intresset av att bygga bostäder i den norra delen av det nu aktuella planområdet uppfyller väsentlighetskravet i 3 kap. 4 § miljöbalken. Det saknas därför förut sättningar för att förlägga bostäderna på den aktuella platsen.” Dvs det är ett väsentligt samhällsintresse med bostäder men inte just på den aktuella jordbruksmarken.
Av antagandehandlingen för den i målet aktuella detaljplanen framgår att planområdets norra del består av bl.a. knappt 4 000 m2 odlings- och betesmark som har bedömts vara brukningsvärd jordbruksmark. Det motsvarar drygt 20 % av det totala planområdet. Kommunen har motiverat ianspråktagandet med att det råder ett högt bebyggelsetryck och att det finns ett behov av fler bostäder för åretruntboende på Tjärnö samt att förutsättningarna har förändrats genom utökat strandskydd m.m.
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (3 kap. 4 § […]
”Den ’gröna’ staden Helsingborg klimathycklar när åkermark offras.”
Ingrid Runsten skriver i en kolumn på Sydsvenskan om bristen på samarbete mellan de västskånska städerna när det gäller nyetableringar på åkermark.
Helsingborgs stad skriver ett avtal med Skanska och satsar på en stor utbyggnad av Väla med mer handel och småindustri, men framför allt med logistikbyggnader. Så offras ytterligare 75 hektar åkermark. De tre stora nordvästskånska kommunerna längs E6: Helsingborg, Ängelholm och Landskrona, tävlar med varandra om att locka till sig logistikföretag.
Gör inte vi det så gör någon annan det, är inte mycket till argument. Och begreppet ”samhällsnytta” kan verkligen diskuteras i klimatförändringarnas spår. Det är svårt att förstå hur det kan vara klimatoffensivt att asfaltera åkermark och samtidigt medverka till att flytta ut ännu mer handel från city.
Den som kör längs motorvägarna ser logistikladorna överallt. Kommunerna tänker på jobben men kunde valt att samverka när det gäller etableringar för att minska belastningen på […]
Är det hållbart att bygga logistikcenter på jordbruksmark?
Ronny Henningsson, före detta lantbrukare i Ängelholm, skriver i en debattartikel i ATL:
Har med intresse läst igenom Catenas redovisning angående företagets hållbarhetspolicy och .hur detta stämmer överens med den planerade exploateringen av Kärra 1:9 Ängelholms kommun där man planerar att bygga logistiklokaler.
Där redovisas mycket ingående hur företaget hanterar frågor såsom miljöcertifieringar, avfallshanteringar, arbetsmiljö med mera. Eller som Catena säger som sammanfattning: ”Med genomtänkta strategier och ett långsiktigt förhållningssätt gynnas både ekonomiska, sociala och miljömässiga värden”.
Kan kanske anses hållbart i många stycken men när man kommer till avsnittet om biologisk mångfald och markanvändning är det omöjligt att hitta något hållbarhetstänk. Det som beskrivs är snarare det omvända.
Catena bör se till att arbeta hållbart på alla punkter och sluta upp att skövla produktiv jordbruks- och skogsmark. Det finns mycket […]