Till de oföddas försvar

I Lantbrukets Affärer nr 3 2021 skriver Jerker Nilsson, Institutionen för ekonomi, SLU Uppsala mycket välformulerat om jordbruksmarkens betydelse under rubriken “Till de oföddas försvar”. Han för dessutom fram ett förslag att landsbygdens organisationer, däribland Den Goda Jorden, borde få rätt att överklaga domstolsbeslut

Lantbruksmedia uppmärksammar jordbruksmarken

På senare tid har det publicerats ledare i såväl ATL som Land Lantbruk som beskriver problematiken kring exploatering av brukningsvärd jordbruksmark. Dessutom publicerade Land Lantbruk fredagen den 29 november en artikel baserad på en intevju med John Andersson på Jordbruksverket. Han framför där Jordbruksverkets önskan om förändringar i Plan- och bygglagen. Förändringar som även vi framfört i ett brev till Miljö- och jordbruksutskottet.

I ledaren i ATL skriver Edvard Hollertz bland annat att:
Dagens stadsbyggnad bryter dock med historien och framstår som riggad till åkermarkens nackdel. Stadsnära trädbärande marker sparas ofta vid exploateringar, då de anses viktiga för friluftslivet eller för att de har kulturlämningar. Att bygga direkt på platt odlingsmark är däremot billigt. Även om det i längden inte är hållbart. Men många beslutsfattare blundar för allvaret.

För att fånga vad som står på spel när städerna erövrar gårdarnas jord kanske vi inte bör tala om åkermark, utan snarare om livsmedelsproducerande yta eller mark som kan ge oss mat. De begreppen fångar mer vad som i grunden är insatsen – vår försörjning av livsmedel.

Läs ledaren i ATL 5/11 här

Läs ledaren i Land Lantbruk 28/11 här

Läs artikeln i Land Lantbruk 29/11 här

Åkermarksskatt?

Arne Lindström, Degernäsbäckens sänkningsföretag, har skrivit en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om behovet av en åkermarksskatt. Där skriver han bland annat:

Redan i dag saknar vi åkermark för att försörja oss själva, samtidigt som vi har ambitionen att höja vår självförsörjningsgrad. Vi kritiserar med all rätt att regnskogar bränns och skövlas för att omvandlas till åker, men samtidigt gör vi oss beroende av mark i andra länder då vi bebygger vår egen åker och fortsätter jakten på billiga och ansvarslöst producerade livsmedel. Ett litet stänk av dubbelmoral, kan jag tycka.

Vi torde nog alla vara överens om att inte bygga på produktiv och brukningsvärd åkermark, men ändå sker det. Varför inte resonera kring byggandet på åkermark på samma sätt som med andra felaktiga beteenden vi vill förändra? Politiker brukar ju beskatta varor som betraktas som onyttiga, farliga eller ohälsosamma. Beteenden som är farliga för miljön eller hotar livssituationen för kommande generationer beskattas också.

Byggandet på åkermark kostar alldeles för lite och hotar definitivt möjligheten för kommande generationer att försörja sig, så utifrån samma logik borde kommunal planläggning av brukningsvärd åkermark beskattas. Om man ändå väljer eller tvingas att bygga på […]

Föreningen överklagar detaljplan i Laholm

Hallandsposten rapporterar den 12 juni att detaljplanen för Ängstorps handelsområde i Laholm antogs nyligen i kommunfullmäktige och överklagas nu av föreningen Den goda jorden.

Föreningen Den goda jorden har nu lämnat in ett överklagande, främst med tanke på att brukningsbar åkermark tas i anspråk för att bygga det nya handelsområdet. Föreningen menar att jordbruksmark bara får tas i anspråk när det kan ”tillgodose väsentliga samhällsintressen”, något de menar att tankarna med området inte gör.

Samtidigt påpekar föreningen att Mellby centrum i stället borde kunna utökas för att tillfredsställa befolkningens behov för nya butiker. Överklagandet riktar även in sig på att alternativa platser för handelsområdet, som inte skulle ta jordbruksmark i anspråk, inte utretts tillräckligt.

Föreningen presenterar också uppgifter om att det inte bara den bästa jordbruksmarken som skyddas numera utan hänvisar till prejudicerande domar där det pekas på att om marken är brukningsvärd, alltså möjlig att odla i, så kan den skyddas.

Läs hela artikeln här.

Berteboskonferensen 2018 “Global Food Security”

År 2050 måste det finnas mer än 60 procent mer mat som folk har råd att betala och dessutom måste maten produceras hållbart! Professor Kenneth G. Cassman, mottagare av Bertebos-priset 2017, arrangerade tillsammans med KSLA Berteboskonferensen Global Food Security – ensuring sustainable food production at local to global scales i Falkenberg den 26–28 augusti.

Mer med mindre, det vill säga ökad effektivitet och nya produktionstekniker, är sannolikt en av lösningarna, men det kan även innebära kvalitet framför kvantitet. En ökning av arealen för odling av mat är sannolikt möjlig i Sverige, men frågan är global och lokala lösningar måste tas fram. Maten kan heller inte ta mer arbetstid från jordens befolkning än den redan gör.

– Världens åkermark växer med ca 11 miljoner ha mark varje år, men det är i huvudsak regnskog som får ge vika för soja till foder och palmolja till energi, säger Ken Cassman.
Att de kvarvarande globala skogarna borde få fortsätta att vara skogar, den saken är de flesta överens om, tillägger han. Samtidigt försämras eller försvinner 10 miljoner hektar
jordbruksmark varje år, bland annat genom erosion och under asfalt och betong. Vilket i sin tur också tvingar ut jordbruket på mer marginella marker som inte heller borde odlas […]

Av |2018-10-31T09:01:42+01:002018-10-31|Globalt, KSLA, Seminarium, Tidningsartikel|0 kommentarer

World Soil Day

Den 4-6 december arrangerar H2020-projektet Inspiration sin slutkonferens i Bryssel, i samband med World Soil Day den 5 december. Tjugotvå länder har deltagit i utvecklingen av en forsknings- och innovationsagenda för mark och markanvändning med koppling till jord, vatten och sediment (The Europeans’ Strategic Research Agenda for Integrated Spatial Planning, Land Use and Soil-Sediment-Water Management).

Läs mer om konfernesen här

Läs mer om World Soil Day här

Av |2017-11-13T07:29:40+01:002017-11-13|EU, Globalt, Seminarium|0 kommentarer

Jordbruksmarken -en förutsättning för mat på bordet

Jordens befolkning ökar samtidigt som den odlingsbara marken minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre. Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. På 25 år försvann i Europa en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som gick till spillo.

Under de senaste femtio åren har ca 70 000 ha av Sveriges bästa åkermark tagits i anspråk för bebyggelse, vägar m m kring våra tätorter samtidigt som livsmedelsimporten ökat. Nästan hälften av vårt livsmedelsbehov täcks idag av import och transporterna går till stor del på vägnätet som lagt mycket åkermark under asfalt. Men import är en osäker lösning särskilt när det gäller något så livsnödvändigt som mat.

Kommunen har det övergripande ansvaret för planering av markanvändningen. Alla kommuner vill växa och erbjuda etableringsmöjligheter som i sin tur ger arbeten, boende och skatteintäkter. Men kommunernas planmonopol är strikt reglerat i lag. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas […]

Av |2016-09-29T09:09:17+02:002016-09-29|Okategoriserade|0 kommentarer

Anmäl dig nu till seminariet Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet

Det är nu hög tid att anmäla sig till seminariet – Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet

Jordens befolkning ökar samtidigt som arealen odlingsbar mark minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre.

Ca 8 miljoner ha i världen omvandlas årligen från stäpplandskap och regnskog till åker. Dessa marker har i regel dålig naturlig bördighet och innebär inte så stort produktionsbortfall, men medför förlust av biologisk mångfald och att stora mängder koldioxid frigörs.

Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. 275 ha åkermark tas varje dag i anspråk för bebyggelse och vägar i Europa. Det innebär att på 25 år försvinner en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som används. I Sverige drabbar exploateringen oftast den bördigaste jorden runt våra stora städer. Som exempel kan nämnas att nära hälften av de skånska kommunernas utbyggnadsplaner ligger på åkermark.

Framtida bostadsbebyggelse, höghastighetsbanor med mera innebär fortsatt stora markanspråk. Men Sveriges mycket goda odlingsjordar behövs för vår framtida livsmedelsförsörjning och behöver därför ett starkt skydd mot exploatering. Hur vi tar hand om vår odlingsmark är av stor betydelse för att […]

Av |2016-09-22T12:17:31+02:002016-09-22|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen