World Soil Day

Den 4-6 december arrangerar H2020-projektet Inspiration sin slutkonferens i Bryssel, i samband med World Soil Day den 5 december. Tjugotvå länder har deltagit i utvecklingen av en forsknings- och innovationsagenda för mark och markanvändning med koppling till jord, vatten och sediment (The Europeans’ Strategic Research Agenda for Integrated Spatial Planning, Land Use and Soil-Sediment-Water Management).

Läs mer om konfernesen här

Läs mer om World Soil Day här

Av |2017-11-13T07:29:40+01:002017-11-13|EU, Globalt, Seminarium|0 kommentarer

Jordbruksmarken -en förutsättning för mat på bordet

Jordens befolkning ökar samtidigt som den odlingsbara marken minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre. Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. På 25 år försvann i Europa en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som gick till spillo.

Under de senaste femtio åren har ca 70 000 ha av Sveriges bästa åkermark tagits i anspråk för bebyggelse, vägar m m kring våra tätorter samtidigt som livsmedelsimporten ökat. Nästan hälften av vårt livsmedelsbehov täcks idag av import och transporterna går till stor del på vägnätet som lagt mycket åkermark under asfalt. Men import är en osäker lösning särskilt när det gäller något så livsnödvändigt som mat.

Kommunen har det övergripande ansvaret för planering av markanvändningen. Alla kommuner vill växa och erbjuda etableringsmöjligheter som i sin tur ger arbeten, boende och skatteintäkter. Men kommunernas planmonopol är strikt reglerat i lag. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas […]

Av |2016-09-29T09:09:17+02:002016-09-29|Okategoriserade|0 kommentarer

Anmäl dig nu till seminariet Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet

Det är nu hög tid att anmäla sig till seminariet – Jordbruksmarken – en förutsättning för mat på bordet

Jordens befolkning ökar samtidigt som arealen odlingsbar mark minskar. Stora delar av Sydeuropa kommer som en följd av klimatförändringarna att få kraftigt försämrade förutsättningar för jordbruksproduktion medan Nordeuropa klarar sig bättre.

Ca 8 miljoner ha i världen omvandlas årligen från stäpplandskap och regnskog till åker. Dessa marker har i regel dålig naturlig bördighet och innebär inte så stort produktionsbortfall, men medför förlust av biologisk mångfald och att stora mängder koldioxid frigörs.

Exploateringen är ett annat hot mot jordbruksmarken. 275 ha åkermark tas varje dag i anspråk för bebyggelse och vägar i Europa. Det innebär att på 25 år försvinner en areal motsvarande hela Sveriges jordbruksmark under asfalt och betong, och det är ofta den bästa åkermarken som används. I Sverige drabbar exploateringen oftast den bördigaste jorden runt våra stora städer. Som exempel kan nämnas att nära hälften av de skånska kommunernas utbyggnadsplaner ligger på åkermark.

Framtida bostadsbebyggelse, höghastighetsbanor med mera innebär fortsatt stora markanspråk. Men Sveriges mycket goda odlingsjordar behövs för vår framtida livsmedelsförsörjning och behöver därför ett starkt skydd mot exploatering. Hur vi tar hand om vår odlingsmark är av stor betydelse för att […]

Av |2016-09-22T12:17:31+02:002016-09-22|Okategoriserade|0 kommentarer

Examensarbete ”Vad ska vi äta?”

Examensarbete av Emeli Magnusson, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. “Vad ska vi äta?” – en prognos om hur exploatering av åkermark och export av spannmål påverkar Sveriges förmåga till självförsörjning av spannmål.

Läs examensarbetet här.

Kontentan av examensarbetet är:
Att bevara högklassiga åkermarken är ett måste för att Sverige i framtiden ska ha en möjlighet att producera livsmedel till sin befolkning. Man bör eftersträva att skydda och bevara åkermark som ger höga hektarskördar i första hand, men all åkermark är viktig för livsmedelsförsörjningen för framtida generationer.

Av |2016-08-30T13:07:23+02:002016-08-30|Okategoriserade|0 kommentarer

JORDBRUKSMARK I PLANERINGEN – ATT BRUKA ELLER FÖRBRUKA

Miljö- och samhällsplaneraren Hillevi Eklund skrev den 13 april inlägget ”JORDBRUKSMARK I PLANERINGEN – ATT BRUKA ELLER FÖRBRUKA” på Hållbarstad.se.

Hon avslutar artikeln så här:
Det är tydligt att ambitionen i lagstiftningen är att värna jordbruksmarken och att den bara får bebyggas i undantagsfall. Vi samhällsplanerare behöver därför ta ett ansvar för framtiden och bli bättre på att göra balanserade avvägningar mellan olika värden när dessa undantagsfall väl blir aktuella. Med en strategisk översiktsplanering där jordbruksmarken värderas högre än idag kan vi förhoppningsvis minimera antalet planer där denna ändliga resurs förbrukas. Landets jordbruksmarker utgör redan idag en otrolig tillgång för kommunerna och i framtiden kan de komma att bli helt avgörande för vår försörjning.

Av |2016-04-14T16:57:27+02:002016-04-14|Okategoriserade|0 kommentarer

Hotade jordar

Forskning & Framsteg publicerade den 11 september artikeln ”Hotade jordar” skriven av Peter Sylwan.

FN har utsett 2015 till Jordarnas år. Hotet mot jordens odlingsjordar är på väg att växa till ett hot också mot vår egen civilisation. Men det går att både odla och bevara. På Gårdstånga Nygård i Skåne är plogen portförbjuden.

Av |2015-12-15T16:07:16+01:002015-12-15|Okategoriserade|0 kommentarer

Seminarium: Odlingsjordarna hotas – vad gör vi?

När: Torsdagen den 10 december kl 13.00–15.00
Var: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95 B, Stockholm
Avgift: Kostnadsfritt, men obligatorisk anmälan senast 8 december.
Web: Seminariet webbsänds, länk på vår hemsida.

Friska jordar är en förutsättning för hållbar matproduktion. Men jordens roll är ofta underskattad och kunskapen hos allmänheten är generellt låg. FN har utsett 2015 till Jordarnas år, för att öka kunskap och förståelse om denna viktiga resurs för ett hållbart och fungerande samhälle. Hotet mot jordens odlingsjordar är på väg att växa till ett hot också mot vår egen civilisation.

På FN:s kartor över jordens jordbruksmark är nästan all mark markerad som mer eller mindre degraderad, det vill säga utsatt för försaltning, försurning, försumpning eller förflyttning (erosion). Varje år försvinner mer än 24 miljarder ton jord från plöjd jordbruksmark och bara i Sverige uppskattas jord motsvarande 4000 långtradare tippas i Östersjön varje år. Var man än mäter, så överstiger förlusten av jord nybildningen. Vi håller på att tömma vårt jordkonto på dess kapital, men processen är så långsam att vi har svårt att mäta och förstå den. Men det går att både odla och bevara våra jordar.

Hur vi sköter vår jordbruksmark är av oerhörd vikt för att säkerställa livsmedelssäkerhet för alla, […]

Av |2015-12-03T10:16:38+01:002015-12-03|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen