Jordbruksmark på Öland hotad
Signaturen Borgehagebor skriver i en insändare i Barometern om en ansökan om planbesked till Borgholms kommun som omfattar exploatering av brukningsvärd jordbruksmark för byggnation på 115 tomter.
Års- och informationsmöte regionavdelning Skåne
Den Goda Jordens regionavdelning Skåne bjuder in till
Års- och informationsmöte
Söndag den 3 oktober kl, 13.00 i LRF Skånes lokaler i Höör
Program:
13.00 Årsmötesförhandlingar
14.00 Kaffe och smörgås serveras
14.30 Filmvisning Jorden vi ärvde – En glömd resurs?
Information om vad som händer/är på gång i riksföreningen
Presentation av barnboken mm
Frågor och diskussion om vår verksamhet.
Hur arbetar vi alla tillsammans för föreningens framtid.
Anmälan om deltagande senast den 30 september ( krävs för kaffets skull)
till Hans Andersson, Stehag 0413-34361, 0704-401537 eller hasslesjo@gmail.com
Kallelse med dagordning hittar du här.
Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen
Mark- och miljööverdomstolen har i dagarna upphävt ytterligare en detaljplan och gett miljödomstolen i Vänersborg en knäpp på näsan. Så nu borde samtliga miljödomstolar borde vara uppdaterade. Motiveringen är intressant: ”Mark- och miljööverdomstolen bedömer att kommunen inte har visat att samhälls intresset av att bygga bostäder i den norra delen av det nu aktuella planområdet uppfyller väsentlighetskravet i 3 kap. 4 § miljöbalken. Det saknas därför förut sättningar för att förlägga bostäderna på den aktuella platsen.” Dvs det är ett väsentligt samhällsintresse med bostäder men inte just på den aktuella jordbruksmarken.
Av antagandehandlingen för den i målet aktuella detaljplanen framgår att planområdets norra del består av bl.a. knappt 4 000 m2 odlings- och betesmark som har bedömts vara brukningsvärd jordbruksmark. Det motsvarar drygt 20 % av det totala planområdet. Kommunen har motiverat ianspråktagandet med att det råder ett högt bebyggelsetryck och att det finns ett behov av fler bostäder för åretruntboende på Tjärnö samt att förutsättningarna har förändrats genom utökat strandskydd m.m.
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (3 kap. 4 § […]
”Den ’gröna’ staden Helsingborg klimathycklar när åkermark offras.”
Ingrid Runsten skriver i en kolumn på Sydsvenskan om bristen på samarbete mellan de västskånska städerna när det gäller nyetableringar på åkermark.
Helsingborgs stad skriver ett avtal med Skanska och satsar på en stor utbyggnad av Väla med mer handel och småindustri, men framför allt med logistikbyggnader. Så offras ytterligare 75 hektar åkermark. De tre stora nordvästskånska kommunerna längs E6: Helsingborg, Ängelholm och Landskrona, tävlar med varandra om att locka till sig logistikföretag.
Gör inte vi det så gör någon annan det, är inte mycket till argument. Och begreppet ”samhällsnytta” kan verkligen diskuteras i klimatförändringarnas spår. Det är svårt att förstå hur det kan vara klimatoffensivt att asfaltera åkermark och samtidigt medverka till att flytta ut ännu mer handel från city.
Den som kör längs motorvägarna ser logistikladorna överallt. Kommunerna tänker på jobben men kunde valt att samverka när det gäller etableringar för att minska belastningen på […]
Är det hållbart att bygga logistikcenter på jordbruksmark?
Ronny Henningsson, före detta lantbrukare i Ängelholm, skriver i en debattartikel i ATL:
Har med intresse läst igenom Catenas redovisning angående företagets hållbarhetspolicy och .hur detta stämmer överens med den planerade exploateringen av Kärra 1:9 Ängelholms kommun där man planerar att bygga logistiklokaler.
Där redovisas mycket ingående hur företaget hanterar frågor såsom miljöcertifieringar, avfallshanteringar, arbetsmiljö med mera. Eller som Catena säger som sammanfattning: ”Med genomtänkta strategier och ett långsiktigt förhållningssätt gynnas både ekonomiska, sociala och miljömässiga värden”.
Kan kanske anses hållbart i många stycken men när man kommer till avsnittet om biologisk mångfald och markanvändning är det omöjligt att hitta något hållbarhetstänk. Det som beskrivs är snarare det omvända.
Catena bör se till att arbeta hållbart på alla punkter och sluta upp att skövla produktiv jordbruks- och skogsmark. Det finns mycket […]
Årets pristagare är Anders Samuelsson
Idag höll Den Goda Jorden ett efterlängtat medlemsmöte på Berte Gård i Slöinge! För många var det första gången vi kunde träffas utan en skärm emellan.
Anders Samuelsson från Jönköpings kommun utnämndes till årets pristagare ur Anders Stenströms Minnesfond. Förutom en penningcheck fick Anders ett diplom med motiveringen:
”Anders Samuelsson har i sin roll som ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Jönköpings kommun drivit frågan att inte exploatera åkermark. LRF:s kommungrupp initierade frågan och Anders har fört den vidare till beslut i kommunfullmäktige; att ändra planeringsinriktningen så att inte åkermark exploateras. Man följer därmed Miljöbalkens skrivning att ta annan mark i anspråk vid exploatering.
Den Goda Jorden hoppas att beslutet i Jönköping skall bli ett föredöme för andra kommuner. Åkermark är en ändlig resurs och en förutsättning för mat på bordet. Det är viktigt att trygga framtida generationers livsmedelsförsörjning i en värld med stigande befolkning och krympande resurser.”
Grattis till Anders Samuelsson och lycka till med din fortsatta kamp för åkermarken!
Efter prisceremonin höll Anders ett föredrag där han presenterade hur han arbetat i kommunen och hur han till slut ledde kommunen till ett byggstopp på åkermark.
Den Goda […]
Vår åkermark måste bevaras
Dagens samhälle publicrade den 22 juli följande debattartikel där Den Goda Jorden är en de sex som står bakom den.
”Vår åkermark måste bevaras”
Åkermark tas ofta i anspråk när kommuner bygger nya bostadsområden eller köpcentrum. Det är hög tid att tänka i andra banor, skriver sex debattörer.
Det finns många motstridiga intressen i samhället och det är politikens uppgift att göra rimliga avvägningar mellan dem. En del människor vill ha många och snabba vägar, andra vill ha orörd natur, medan åter andra vill bo i villa med stor trädgård.
Hur tänker de då? Finns det verkligen någon som är beredd att avstå från mat på bordet för att få fler bilvägar eller ett nytt köpcentrum? Åkermarken ger oss den absolut största delen av maten vi äter. Därför är inte åkermark ett samhällsintresse bland andra, […]
Sommarmöte 21 augusti
Sommarmöte lördagen den 21 augusti på Berte Gård, Vastad, Slöinge. Program o anmälan.
Till de oföddas försvar
I Lantbrukets Affärer nr 3 2021 skriver Jerker Nilsson, Institutionen för ekonomi, SLU Uppsala mycket välformulerat om jordbruksmarkens betydelse under rubriken ”Till de oföddas försvar”. Han för dessutom fram ett förslag att landsbygdens organisationer, däribland Den Goda Jorden, borde få rätt att överklaga domstolsbeslut
Konkreta förslag för att skydda jordbruksmarken
I en debattartikel i Land Lantbruk för vi i Den Goda Jorden fram några konkreta förslag på åtgärder för att ge jordbruksmarken ett bättre skydd.
I två debattartiklar från Fängelsefritt Trelleborg och Magnus Oscarsson (KD) i Land Lantbruk krävs det att det måste mer till för att skydda jordbruksmarken. Vi i föreningen Den goda jorden kan bara instämma i deras beskrivningar av den rådande situationen och de slutsatser de drar av detta. För att föra fram saken ytterligare ett steg vill vi passa på att föra fram några konkreta förslag för att ge jordbruksmarken ett bättre skydd.
Den goda Jorden vill att samtliga statliga verksamheter får ett krav på sig att de vid nyetableringar ska undvika att placera dessa på brukningsvärd jordbruksmark. På så sätt kan statsmakten visa vägen framåt och sätta press på kommunerna att följa dem i spåren.
Vi vill även att regeringen beslutar om en förordning till 3 kap. 4 § Miljöbalken så:
• att vi får en mer enhetlig tillämpning av reglerna om skydd av jordbruksmarken,
• att uppdra åt Boverket att i samråd med Jordbruksverket stärka sin vägledning till kommunerna avseende sådan planläggning som berör jordbruksmark
och
• att utskottet tar initiativ till en ändring av 12 kap. 9 § så att det […]