Kategori: Markförstöring

Var finns allmänintresset i att bygga logistikcentrum på Sveriges finaste åkermark?

I Norrköping går debatten het kring kommunens förslag att exploatera 240 hektar jordbruksmark för att bygga ett logistikcentrum. Sveriges Radio Östergötland uppmärksammade det hela med tre inslag.

Norrköpings kommun skulle nästa vecka gå fram med ett förslag om att tvångsinlösa 240 hektar jordbruksmark på Malmölandet, för att kunna bygga ett logistikcentrum. Men nu backar kommunen från förslaget.

– Det finns en genuin intressekonflikt där jordbruket står mot kommunens intresse av att utveckla industrier, men vi upplever att det finns en möjlighet att nå en kompromiss säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S).

Östergötland är det län i Sverige där trenden att bygga på jordbruksmark ökat mest de senaste åren.

Länsstyrelsen i Östergötland anser att trenden är problematisk och har nyligen gått ut med skarpare råd till länets kommuner.
– Vi råder kommunerna till att verkligen titta efter alternativa platser istället för att bygga på områden med värdefull jordbruksmark, säger Anders Eliasson.

John Widegren (M), som är riksdagsledamot från Ödeshög och Moderaternas talesperson i landsbygdspolitiska frågor, tycker att frågan är komplicerad. Å ena sidan behöver kommuner och företag kunna växa, å andra sidan är åkermarkerna viktiga.

– Det här är något som man verkligen måste problematisera idag. Vi har vår nya livsmedelsstrategi, där vi ska öka livsmedelsproduktionen, samtidigt är åkermarken en ändlig resurs och vi är nere under 0,2 hektar per invånare på jorden nu.
– Åkermarken har historiskt varit lite för lätt att exploatera, särskilt runt de stora städerna.

Nyhetsbyrån uppmärksammade även det hela med en intervju med Peter Borring, LRF ordförande i Östergötland.

Peter Borring är ordförande i LRF Östergötland och – förstås – mycket engagerad i lantbruksfrågor. Han lyfter dem också gärna till riksnivå och Sveriges behov av en egen livsmedelsproduktion, som kan försörja oss framöver. Därför är det vansinne, menar han, att bebygga jordbruksmark.

Läs hela artikeln här.

Sluta bygga på åkermark

Niklas Kämpargård bloggar i Land om exploatering av jordbruksmark.

Medan hela Sverige konsekvent väljer att minska andelen åkermark gör man precis tvärt om på Gotland. Där har istället arealen ökat med 1 600 hektar sedan 1992. Förmodligen för att Gotland ser de gröna näringarna som en framtidsbransch och bland annat genomfört en del nyodlingar på gammal skogsmark. Dessutom verkar Gotlands kommun förstått utmaningen.

– Det finns en bra attityd från byggnadsnämnden där man alltid ifrågasätter om man vill bygga på åkermark, säger Gösta Cedergren på Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen på Gotland i en intervju med ATL.

Läs hela blogginlägget här

LRF uppmärksammar World Soil Day

På sin hemsida publicerade LRF ett inlägg med anledning av FN:s World Soil Day den 5 december.

I Europa förstörs 24 kvadratmeter åkermark varje sekund. För att motverka förstöring av oersättlig matjord uppmärksammas FN:s World Soil Day den 5 december.

– Ett av de största hoten mot åkermark i Sverige är att kommunerna bebygger den och varje år exploateras cirka 600 hektar åkermark vilket innebär att mat inte längre kan produceras där. Jordbruksverket ger i en ny rapport till regeringen flera bra råd och anvisningar om hur skyddet från exploatering kan stärkas, säger Markus Hoffman, LRF:s expert på vatten- och växtnäring.

I en debattartikel ”Myndigheter bromsar tillgången till svensk mat” i Dagens Samhälle skriver Palle Borgström att fler myndigheter måste få i uppdrag att främja svensk livsmedelsproduktion. Bland annat måste fyra myndigheter som avgör vilken mark som ska användas till vad få detta uppdrag för att värna jordbruksmarken.

För det tredje borde myndigheter ges i uppdrag att värna jordbruksmarken. Jordbruksmarken är hjärtat i lantbruket och central för en ökad livsmedelsproduktion. Efterfrågan på platser att bebygga är stor, städer expanderar, köpcentrum byggs ofta på toppklassad åkermark och sökandet efter olika mineraler ökar. Vi vill att Sveriges Geologiska Undersökning, Bergsstaten, Boverket och Jordbruksverket i regleringsbreven får i uppdrag att säkra en långsiktig livsmedelsproduktion.

Läs hela inlägget ”Svensk matjord allt bördigare – men hotas av kommunernas byggplaner” här.

Rädda jordbruksmarken i Kumla

Den Goda Jorden stödjer denna namninsamling för att rädda jordbruksmarken i Kumla.

Vi protesterar mot förslaget att bebygga bördig jordbruksmark i Kumla kommuns förslag till ny Översiktsplan, förkortat ÖP 2040.

Vi ser inte behovet av ytterligare logistikcenter då Hallsbergs logistikcenter ligger bara några kilometer söder om Kumla och Örebros logistikcenter strax norrut.

Ett logistikcenter/industriområde, vid Kumlas södra infart från E20 vid Byrstatorp till järnvägen vid Via enligt förslaget, påverkar både djur, natur och människor i området med omnejd starkt negativt. Det förstör vår natur, försätter bosatta familjer i en ekonomiskt svår situation och ödelägger en stor areal förnämlig åkermark för vårt jordbruk. Jordbruksmark som ger oss svensk mat på bordet

Bebyggelse av bostäder på jordbruksmark i anslutning till tätorterna i kommunen måste ske restriktivt och ansvarsfullt. Det måste göras skillnad på bra mark och sämre mark samt byggas med hänsyn till tidigare bebyggelse.

Vi vill bevara vår fina Närkeslätt och vackra landsbygd. Vi är stolta över den och vill inte se den förstörd.

Stöd oss i kampen för bygdens, landets och planetens bästa.

Läs här för mer info!

Skriv under namninsamlingen här.

Anna-Lena Johansson

Laddat för fortsatt bondeuppror

Blekinge Läns tidning rapporterade den 5 april från ett möte med bondeuppropet i Ramdala och riksdagsmannen Magnus Oscarsson (KD) angående vägförslaget i Lösen Jämjö. Läs hela artikeln här.

Bondeupproret i Ramdala lever mer än någonsin. Träffen med riksdagsman Magnus Oscarsson i torsdags var bara ett led i den kraftsamling som bönderna tänker sig för att stoppa vägbygget.

– Vi tänker kämpa vidare på alla plan. Mötet med riksdagsmannen som är här och lyssnar på oss är en möjlighet att ytterligare föra fram frågan i politiken och i riksdagen. Men i övrigt är vi väl förberedda med ett eget yttrande som lämnas i dagarna och en beredskap att överklaga beslutet om vägplan när det kommer. Också på andra sätt, berättade lantbrukare Markus Karlström, en av talesmännen för bondeupproret i östra Blekinge.

Riksdagsman Magnus Oscarsson, som kommer från Östergötland, konstaterade:

– Jag får en uppfattning att de som gjort en expertanalys inte frågat de som bor här. De sitter någonstans vid ett skrivbord och tror att det här blir bra. Det är alarmerande. Jag kommer att lyfta det här igen i en fråga till infrastrukturministern när jag kommer tillbaka till riksdagen. Det är faktiskt så att alla partiet har ställt sig bakom en satsning på ökad livsmedelsförsörjning och mer självproduktion i landet, förklarade han.

– Många tror att det bara gäller berörda markägare. Men det gäller alla. För vår del är vi också inställda på att vända oss till Mark – och Miljödomstolen eftersom vägbygget kommer att påverka grundvattennivån. Sen tittar vi också på en möjlighet att gå till EU-domstolen. Det finns en så kallad europeisk landskapskonvention som tar upp det här med att bygga på värdefull åkermark, berättade Markus Karlström och markerade att böndernas strid långt ifrån var över.