Om Admin

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Admin skapat 100 blogginlägg för.

Guldklöver tilldelas Den Goda Jorden

2020 års Guldklöver från Centerpartiet Hallands Miljögrupper tilldelades Den Goda Jorden 200717 med motiveringen:

”Den Goda Jorden gör ett viktigt arbete för att Sveriges åkermark ska skyddas och bevaras, så att vårt framtida behov av livsmedel och energi kan tillgodoses. Deras arbete inspirerar många politiker och enskilda att på olika sätt söka ökad kunskap och driva frågan om vad som behöver göras för att säkerställa matproduktionen för framtida generationer.”

Prisutdelningen skedde på Berte Gård i Slöinge och Ordf Anne-Marie Lindén fick ta emot diplomet av Per Olsson (c). Efteråt bjöds det på kaffe och tårta.

Anne-Marié Lindén och Per Olsson (c).
Anne-Marie Lindén
Delar av DGJ:s styrelse och representanter från Centerpartiet Halland.
Av |2020-07-18T00:25:02+02:002020-07-18|Okategoriserade|0 kommentarer

Lundaförslag om jordbruksmarken

Hanna-Louise Aasen har lämna in ett Lundaförslag ”Förbjud detaljplanerat byggande på värdefull åkermark!”  som du som är folkbokförd i Lunds kommun kan rösta på fram till den 26 juni.

Det är säkert fler kommuner som tar emot förslag från kommuninnevånarna, så varför inte skicka in ett liknande förslag i din kommun.

 

Ny dom förtydligar vad som räknas som brukningsvärd jordbruksmark

Den 9 juni kom en ny dom i Mark- och miljööverdomstolen som förtydligar vad som räknas som brukningsvärd jordbruksmark. De slår fast att fastighetstaxeringen inte har någon betydelse för vad som räknas som brukningsvärd jordbruksmark.

”Mark- och miljööverdomstolen bedömer att syftet med 3 kap. 4 § miljöbalken skulle förfelas om en annan taxering än lantbruksenhet ensamt skulle medföra att 3 kap. 4 § miljöbalken inte är tillämplig. Med hänsyn till detta och då någon uttrycklig hänvisning till fastighetstaxeringen inte återfinns i bestämmelsen finner Mark- och miljööverdomstolen att det förhållande att fastigheten i detta fall är taxerad som bebyggd småhusenhet inte utesluter en tillämpning av 3 kap. 4 § miljöbalken.

Detta ställningstagande innebär att Mark- och miljööverdomstolens bedömning är att fastighetstaxeringen, vare sig avsaknad av taxering eller taxering som eller annat än lantbruksenhet, inte är avgörande för om 3 kap. 4 § miljöbalken är tillämplig. Frågan vad som utgör brukningsvärd jordbruksmark i bestämmelsens mening ska bedömas med utgångspunkt i markens läge, dess beskaffenhet och övriga omständigheter, varav fastighetstaxeringen utgör en omständighet som ska beaktas.”

Läs hela domen här.

Av |2020-06-15T20:11:34+02:002020-06-15|Domstol, Rättsfall|0 kommentarer

Yttrande över detaljplan Borgholm

Yttrande över förslag till detaljplan för del av Borgholm 8:63, Borgholms kommun

Föreningen Den Goda Jorden har skickat in ett Yttrande över förslag till detaljplan för del av Borgholm 8:63, Borgholms kommun där vi motsätter oss exploateringen av del av fastigheten Borgholm 8:63 av de skäl som anges nedan.

Föreningen Den Goda Jorden anser att detaljplaneförslaget saknar den resurshushållande inställning till markanvändning som kommunen anser sig ha, och förslaget innehåller heller inte den omfattande prövning mot 3 kap 4 § miljöbalken som kommunen är skyldig att genomföra.

Även om området finns upptaget i kommunens översiktsplan ”En vision av Öland 2015”-, industri- och kontorsändamål har rättsläget förändrats sedan planen antogs. De prejudicerande domar som under de senast två åren har avgjorts av Mark- och miljööverdomstolen innebär sammanfattningsvis följande: 

– att ”brukningsvärd jordbruksmark” inte endast omfattar de bördigaste jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark,

– att detaljplaner på jordbruksmark upphävts med motiveringen att det saknats utredning av möjliga lokaliseringsalternativ,

– att även […]

Ge produktiv åkermark bättre skydd

Om livsmedelsproduktionen ska öka måste Miljöbalken revideras så att produktiv åkermark klassas som väsentligt samhällsintresse i exploateringsärenden, skriver Göran Nilsson, agronom från Ängelholm i en debattartikel i ATL.

I diskussioner kring den urbana expansionen framhålls ibland att det är billigare att bygga på åkermarken än att förtäta i staden.

Men om livsmedelsproduktionen ska öka, livsmedels­beredskapen höjas och åkermarkens användning diversifieras av hälso- och klimatskäl – då kanske det finns anledning att räkna in en mängd ”osynliga” värden på åkermarken i olika kalkyler och planeringsstrategier.

Propåer har framförts om att åkermark skulle kunna innefattas i begreppet ”riksintresse” i den fysiska planeringen. Om det finns en stark opinion kanske lagstiftarna kan nås av önskemål om att revidera Miljöbalken så att produktiv åkermark får en annan tyngd och bättre skydd i relation till vad som anges som ”väsentliga samhällsintressen” i exploateringsärenden.

Vem tar på sig rollen som ”åkermarkskramare” för att värna den goda svenska jorden?

Läs hela debattartikeln här.

Av |2020-06-02T18:05:09+02:002020-06-02|Debattartikel, Insändare, Okategoriserade|0 kommentarer

Sveriges självförsörjningsgrad?

Frågan om Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel dyker ofta upp i debatten. Vad som egentligen avses är många gånger svårt att bena ut. Vi har hittat dessa båda dokument från Jordbrukverket och LRF för att försöka bringa lite klarhet i frågan.

Läs Jordbruksverkets rapport ”Hur stor andel av livsmedlen som säljs på
marknaden är producerade i Sverige?” här.

Läs LRF:s rapport ”Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel” här.

Industriområdet äter upp mer odlingsbar matjord

Hallandsposten rapporterar om nya markköp av Laholms kommun utefter E6 vid Mellbystrand.

Den Goda Jordens ordförande Anne-Marie Lindén ger våra synpunkter i artikeln.

Kommer ni att fortsätta protestera?

– Självklart. Vi skriver våra yttranden vid samråd och sedan kan man överklaga om de inte tas in i processen, säger Anne-Marie Lindén som är ordförande för föreningen Den goda jorden.

Hon säger att hon känner att föreningens idéer har fått luft under vingarna. Inte minst när Sveriges självförsörjning börjat diskuteras i samband med coronapandemin.

Enligt Den goda jorden förstörs 24 kvadratmeter jordbruksmark varje sekund i Europa. I Sverige 600 hektar årligen. Anne-Marie Lindén säger att Den goda jorden på senare tid har fått nya medlemmar som vill engagera sig.

– Jag kan tycka att man börjat fundera på det här. Torkan sommaren 2018 gjorde ett visst avtryck, men minnet är kort. Nu har det kommit mer upp på agendan igen, säger hon.

– Sverige är inte självförsörjande på mer än spannmål, morötter och sockerbetor. Och hur långt kommer man på det? Vår landsbygdsminister Jennie Nilsson har lyft frågan om ransonering, fortsätter Anne-Marie Lindén.

Vem eller vilka tar på sig rollen att värna den goda svenska jorden?

Göran Nilsson skriver i en insändare i Sydsvenskan den 3 maj.

Vilka värden kan sättas på den svenska åkermarken? Finns det övergripande och mera nationella överväganden som bör stå över det kommunala planmonopolet i diskussioner kring åkermarkens användning?
Frågorna får relevans i diskussioner kring Sveriges krisberedskap och kommunala planer på exploatering av åkermark. Det kan vara värt att reflektera över vår livsmedelsproduktion och åkermarkens roll i ett samhällsperspektiv.

I diskussioner kring den urbana expansionen framhålls ibland att det är billigare att bygga på åkermarken än att förtäta i staden.

Men: om livsmedelsproduktionen ska öka till landsbygdens och nationens gagn; om livsmedelsberedskapen ska höjas; om det finns önskemål att åkermarkens användning ska diversifieras av hälso- och klimatskäl – finns det då kanske anledning att räkna in en mängd ”osynliga” värden på åkermarken i olika kostnadskalkyler och planeringsstrategier? Kan åkermark bli innefattad i begreppet ”riksintresse” i den fysiska planeringen? Finns det skäl att revidera Miljöbalken, och även annan lagstiftning, så att produktiv åkermark får en annan tyngd och bättre skydd i relation till vad som anges som ”väsentliga samhällsintressen” i exploateringsärenden?

Vem eller vilka tar på sig rollen som […]

Till toppen