Samrådsyttrande över detaljplan Gottbol, Gotthem 2:2, Kristinehamn

Den Goda Jorden har lämnat in ett samrådsyttrande till Kristinehamns kommun rörande detaljplan Gottbol, Gotthem 2:2 som syftar till exploatering av åkermark i syfte att möjliggöra för bostäder.

Föreningen vill påtala att Mark- och miljööverdomstolen inte i något överklagat detaljplaneärende eller byggnadslov har åberopat markens bördighet vid prövning enligt 3 kap. 4 § miljöbalken utan endast tagit ställning till om marken ska klassas som ”brukningsvärd jordbruksmark”. De detaljplaner som upphävts har fallit på att kommunerna inte visat att planerna inte skulle kunna genomföras genom att annan mark utnyttjats i stället.

Föreningen förutsätter att Kommunen beaktar sin roll i Livsmedelsstrategin och verkar för att dess mål får genomslag vid den fortsatta planeringen. Vi har inte råd med fortsatt nettoförlust av god åkermark för vår livsmedelsproduktion.

Läs hela samrådsyttrandet här.

Enkät till Länsstyrelserna

Med hänsyn till det nya rättsläget som ett sextiotal nya domar i Mark- och miljööverdomstolem resulterat i är det märkligt att kommunernas exploatering av jordbruksmark fortsätter i betydande omfattning utan hänsyn till den restriktiva bedömning som framgår av MÖD:s domar.

Den Goda Jorden har därförunder våren skickat ut en enkät till Länsstyrelserna med två korta frågor för att få en överblick över ställningstaganden vad avser exploatering av jordbruksmark.

1. Har länsstyrelsen i policydokument eller skriftlig vägledning till kommunerna informerat om kommunernas skyldighet att i sin planering tillämpa 3 kap. 4 § miljöbalken med utgångspunkt i de domar som avkunnats av Mark- och miljööverdomstolen?

2. Framgår regelmässigt av länsstyrelsens samrådsyttranden över detaljplaner som berör jordbruksmark att kommunen har en skyldighet att pröva planförslaget mot 3 kap. 4 § miljöbalken?

Länsstyrelserna ombads besvara frågorna med ja eller nej, eventuellt med åtföljande kommentarer. Länkar till vägledningar och yttranden som belyser länsstyrelsens ställningstaganden fick gärna bifogas.

Resultaten i sammanfattning med kommentarer hittar ni här.

Enligt Den Goda Jordens bedömning borde en vägledning för utredningen av olika utbyggnadsalternativ belysas med hänsyn till relevanta aspekter t.ex. vägnät, vatten och avlopp, ekonomiska aspekter etc. vara till stor hjälp för kommunerna. Frågan om möjliga lokaliseringsalternativ bör rimligen lyftas redan i översiktsplanen och inför […]

Så tycker svenskarna om nybyggnationer på åkermark

Något fler än fyra av tio, 46 procent av Sveriges befolkning, är emot nybyggnationer på åkermark, visar ATL:s opinionsundersökning.

Missnöjdast är man i Sydsverige – där tycker 6 av 10 att det är dåligt att det byggs på bördiga jordar.

John Andersson kommenterar undersökningen:

På lång sikt kan försvinnandet av åkermark leda till problem, menar han.

– Klimatförändringarna kommer på sikt medföra att det blir svårare att producera mat i vissa delar av världen och därför är det viktigt att vi bevarar så mycket som möjligt av vår åkermark i Sverige.

Hans Ramel, LRF Skåne menar att samhället kan inte heller stå helt stilla och i vissa lägen behöver man bygga på åkermark. Men jag skulle vilja se ett större ansvarstagande från kommunerna, de har ju trots allt stor makt i sitt självstyre och sina detaljplaner. Ofta tänker de för kortsiktigt.

– Kommunerna har ett ansvar att planera smartare och långsiktigare, medan samhället har ett ansvar att bygga smartare. Jag tycker Sverige har mycket att lära av Europa. Ta till exempel Tyskland och Holland, där har man lyckats förtäta städerna utan att det påverkar parker och andra grönområden, säger Hans Ramel.

Läs hela artikeln här. Det är en öppen länk som ATL har försett oss med […]

Till toppen