Exploatering av jordbruksmark – åt vilka håll blåser vindarna?

De senaste åren har antalet avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen som handlar om det nationella intresset jordbruksmark i 3 kap. 4 § miljöbalken formligen exploderat – vilket lett till en ökad medvetenhet hos bland annat kommuner och länsstyrelser. Johan Larsson, jurist på Landahl Advokatbyrå går, genom frekventa nedslag i praxisflödet, igenom förutsättningarna för exploatering av jordbruksmark och föreslår en modell som kan användas som utgångspunkt för den egna bedömningen i plan- och byggärenden där bestämmelsen aktualiseras.

Läs hela artikeln här.

Nytt planeringsunderlag för jordbruksmark

Jordbruksverket föreslog 2019 ett miljömålsrådsprojekt för att genomföra ett utvecklingsarbete rörande en metod för klassificering av jordbruksmark.

Projektet har nu tagit fram ett underlag som beskriver jordbruksmarkens värden och hur dessa värden ska bedömas i olika planeringsprocesser. Projektet har inte tagit fram en ny karta där jordbruksmarken ges olika värden. Däremot presentera en lista på olika faktorer som ska tas i beaktande vid planering. Dessa faktorer utgör sammantaget ett planeringsunderlag för jordbruksmark i planeringsprocessen.

Här kan du läsa om rapporten ”Slutrapportering samverkansåtgärd – Brukningsvärd jordbruksmark – för vem, till vad och när?- Ny modell för värdering av jordbruksmark”.

Hela rapporten hittar du här.

Rapporten finns på Jordbruksverkets sida ”Jordbruksmarkens värden” tillsammans med det material de tagit fram tidigare.

Varannan tugga är svensk

LRF har tagit fram en rapport om importandelen där man undersöker hur stor andel av maten som importeras, dels i värde, dels i energi.

LRFs nya rapport visar att livsmedelsimporten för första gången på länge minskar. Men troligen är minskningen en effekt av pandemin eftersom vi under den har ätit mindre på restaurang och mer hemma, och då handlat svenskt i butiken.

Den kraftiga ökningen av importerad mat började när Sverige gick med i EU. Det gjorde maten billigare.

Ett nedslag i rapporten visar att:
– Vi importerar en större andel vegetabiliskt än animaliskt protein.
– Den stadiga ökningen från 90-talet är främst inom bröd, grönsaker, mejeri och kött, det vill säga varor som vi kan producera i Sverige.
– Importandelen minskade något 2020, troligtvis på grund av pandemin, och är 49 procent beräknat på värde och runt 44 procent beräknat på energi.
– Drygt varannan tugga är svenskproducerad.

Rapporten hittar du här

Exploatör som förordar förtätning

Magnus Uvnäs skriver i en insändare i Hallandsposten.

Jag livnär mig på att vara exploatör och borde därför jubla över Halmstads nya ÖP:n. Enkla arealer att bygga dyra bostäder på! Tyvärr avskyr jag gleshet.

I stället för att exploatera jordbruksmark som pekas ut i nya ÖP:n bör vi arbeta för förtätning av stadskärnan, förtätning av våra glesa tätorter, stärka befintliga centrum som finns i Frösakull, i Haverdal och i många andra tätorter runt om i vår kommun. Sluta sprida ut oss, sluta gå exploatörer till mötes med enkla projekt, sluta bygga dyra bostäder som de som lider av bostadsbrist ändå inte har råd att efterfråga.

Läs hela insändaren här.

Av |2021-12-11T13:48:16+01:002021-12-11|Förtätning, Halland, Insändare|0 kommentarer

Ny dom om solcellsanläggning på jordbruksmark

Lindahl, som är en av Sveriges största affärsjuridiska advokatbyråer, rapporterar att Mark- och miljödomstolen i Växjö avgjorde nyligen ett mål där frågan om att bygga storskaliga solcellsanläggningar aktualiserades. Utvecklarbolagets anmälan avsåg en planerad solcellsanläggning om knappt fem hektar på en fastighet utanför Ängelholm i Skåne.

Domstolen bedömde slutligen att användningen av den aktuella marken för en storskalig solcellsanläggning är den mest lämpade och medför god hushållning. Domstolen godtog därmed den valda lokaliseringen, upphävde länsstyrelsens beslut om förbud och återförvisade ärendet till länsstyrelsen för bestämmande av försiktighetsmått om exempelvis tidsbegränsning och återställande.

Även om domen ännu inte har vunnit laga kraft så kommer det att bli intressant att se dels vilka försiktighetsmått som kan komma att bestämmas, dels hur detta påverkar länsstyrelsens bedömning vid prövningen av de mångdubbelt större solcellsanläggningar som nu planeras i bland annat Skåne.

Läs hela artikeln här.

Yttrande över förslag till detaljplan för del av Mörbylånga 5:12 m.fl

Föreningen Den Goda Jorden anser att detaljplaneförslaget för del av Mörbylånga 5:12 m.fl saknar den resurshushållande inställning till markanvändning som kommunen anser sig ha, och förslaget innehåller heller inte den omfattande prövning mot 3 kap 4 § miljöbalken som kommunen är skyldig att genomföra.

Föreningen anser därför att detaljplanen inte är förenlig med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Planbeskrivningen saknar en utredning av alternativa lokaliseringsmöjligheter för den planerade industriverksamheten, som på ett klargörande sätt belyser vilka för och nackdelar som föreligger för några andra områden.

Även om området finns upptaget i kommunens översiktsplan och i den utpekats som lämpligt för en förbifart har rättsläget förändrats de senaste åren. De prejudicerande domar som under de senast två åren har avgjorts av Mark- och miljööverdomstolen innebär sammanfattningsvis följande:
– att ”brukningsvärd jordbruksmark” inte endast omfattar de bördigaste jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället,
– att detaljplaner på jordbruksmark upphävts med motiveringen att det saknats utredning av möjliga lokaliseringsalternativ,
– att även byggnadslov till vindkraftverk, som är ett ”väsentligt samhällsintresse”, har upphävts då domstolen bedömt att annan mark skulle kunna användas i stället,
– att de ärenden som prövats i högsta instans inte bara ligger i […]

Yttrande FÖP Rimbo 2050

Föreningen Den Goda Jorden har granskat förslaget till FÖP Rimbo 2050 i Norrtälje kommun. Vi noterar att ett flertal områden med jordbruksmark är föreslagna för ny bebyggelse. Detta trots att en uttalad inriktning i FÖP Rimbo 2020 är följande:

”En hållbar utveckling på landsbygden ska säkras genom en restriktiv hållning till byggande på jordbruksmark.”

”Om exploatering ska ske på jordbruksmark ska det föregås av en konsekvensanalys som visar på nytta respektive skadan för den långsiktiga hållbara utvecklingen.”

Läs hela yttrandet här.

Till toppen