Tillämpningen av 3 kap. 4 § miljöbalken vid planläggning

Vår styrelseledamot Arne Joelsson har gjort en genomgång av det rådande rättsläget när det gäller domar i Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.

Sä här sammanfattar han rättsläget:

Med ledning av de rättsfall som prövats i högsta instans kan konstateras att 3 kap. 4 § miljöbalken närmast är att betraktas som en förbudsregel med få undantag och att rättsläget har klarnat betydligt under de senaste åren och kan sammanfattas i följande punkter:

    • De ärenden som prövats i högsta instans ligger inte bara i södra Sverige utan fördelar sig från Skåne till Norrland.
    • ”Brukningsvärd jordbruksmark” omfattar inte endast de bördiga jordarna utan gäller i stort sett all jordbruksmark och även om den inte brukas just för tillfället. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark.
    • I stort sett alla bygglov för enstaka bostadshus på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att en enstaka bostad inte är ett väsentligt samhällsintresse och/eller att lokaliseringsalternativ säkerligen finns.
    • Detaljplaner för bostäder på jordbruksmark har upphävts med motiveringen att det saknats en godtagbar utredning av möjliga lokaliseringsalternativ.
    • En detaljplan för ridskoleverksamhet på jordbruksmark har godtagits med motiveringen att det har gjorts flera utredningar av möjliga lokaliseringsalternativ och att rasthagar m.m. kan återställas till jordbruksmark.
    • […]

Den goda jorden behöver försvarsadvokater

Lillvor Ivarsson i Rudskoga har skrivit en mycket bra insändare i Nya Kristinehamns-Posten.

Människan är en konstig sort. Att vår framtida existens hänger på ett krympande matjordslager som är bara några decimeter tjockt, tycks inte bekymra så många, trots att larm och kriser avlöser varandra. Vi slår dövörat till och sågar flitigt vidare på den viktigaste grenen vi sitter på, när vi hänsynslöst bygger bort matjorden, en oersättlig resurs. Den är vad ordet säger: matens jord och den klarar vi oss inte utan. Skogsmarken är också viktig, men nu handlar det om matjorden.

Det är väl jord som jord? Åkermark har vi väl hur mycket som helst? Den går väl att förnya? Nej, nej, och åter nej. Det är stor skillnad på jord och jord, det vet varje bonde. Den bördiga åkerjorden har sitt ursprung i istiden, den har skapats genom komplexa processer i många tusentals år och vårdats av generationer. Nu har tillverkningen upphört, så vi måste vara rädda om det vi har.

En del gärden är ju bara gräsbevuxen träda eller slymark. Träda är fortfarande åkermark, gräset bevarar näring och microliv och slybevuxen mark kan brukas igen, i motsats till mark som bebyggs. Den är evigt förlorad.

Väsentliga samhällsintressen, vad är det?

Vi […]

Av |2021-10-12T16:57:42+02:002021-10-12|Insändare, Mellansverige|0 kommentarer

Jordkällarens hemlighet

Den Goda Jorden har med hjälp av ekonomiskt stöd från Sparbanksstiftelsen Varberg tagit fram en lärobok/sagobok för åldersgruppen 7-10 år. Boken heter ”Jordkällarens hemlighet” och är författad av Torgerd Adolpsson och illustrerad av Kim Nilson, båda boende i Varbergs kommun. De har även tidigare samarbetat kring bland annat böckerna och spelet om Agata Skata.

Vi har som ett villkor för bidraget från Sparbanksstiftelsen Varberg distribuerat klassuppsättningar med lärarhandledning till samtliga tredjeklasser i Varberg och Horred.

Här får du ett smakprov på boken:

Vem är Gaia?
Är hon en klok gumma eller kanske en häxa?
Vad är det för hemlighet hon gömmer i sin jordkällare?
Vad betyder det att tiden inte är mogen?
Frågorna hopar sig.
För Lea och Samir blir mötet med Gaia som att komma in i en helt ny värld … och inte bara på ett sätt.
Men Gaia ställs inför ett stort problem.
Kommer barnen att kunna hjälpa henne?


Till boken finns även en lärarhandledning på 48 sidor. Här kan du se ett utdrag ur lärarhandledningen.

Vill du veta hur det går för Lea, Samir och Gaia kan du köpa boken av oss. Kontakta oss på e-post info(a)dengodajorden.se

Boken kostar 100 kr + porto 79 kr(för medlemmar), för övriga 120 kr + porto 79 kr.

Vi säljer […]

Av |2021-10-14T12:28:10+02:002021-10-08|Barnbok, Föreningen, Läromedel, Okategoriserade|0 kommentarer

Ny rapport om exploatering av jordbruksmark

Jordbruksverket har publicerat en ny rapport ”Exploatering av jordbruksmark 2016-2020”.

Under perioden 2016 – 2020 exploaterades i Sverige drygt 3 000 hektar jordbruksmark, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna. Störst exploatering har skett i Skåne. Byggande av bostäder är den främsta orsaken till att jordbruksmark exploateras.

– När åkermark omvandlats till järnväg, hus eller asfalt går den sedan aldrig att få tillbaka. Målet i den nationella livsmedelsstrategin är bland annat att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Att svensk åkermark fortsätter att försvinna är oroande eftersom den är en viktig resurs inför framtiden. Inte minst eftersom klimatförändringarna bidrar till ytterligare utmaningar. Den här rapporten ger kommunerna en möjlighet att öka sin kunskap om jordbruksmark och exploatering, säger utredaren John Andersson.

En större del av exploateringen har bestått av byggande av bostäder kring landets tätorter än under tidigare perioder. Samtidigt fortsätter trenden att mindre arealer tas i anspråk för byggande av vägar eller järnvägar.

Skåne och Västra Götaland är de län där mest exploatering har skett under perioden, precis som under tidigare år. Störst ökning från föregående period har skett i Uppsala län, där cirka 116 hektar jordbruksmark exploaterats. Det […]

Ny rangerbangård i Svalöv på jordbruksmark

I ”Översiktsplan Svalövs kommun 2021 med utblick mot 2040” ställer sig kommunen positiv till planerna till en ny rangerbangård i södra delen av kommunen och vill utreda detta. I en utredning från Region Skåne förordas att en sådan placeras längs Marieholmsbanans axel. Eslövs kommun har uttryckt motstånd mot planerna.
Det gör även Centerpartiet i Svalöv.
– Enbart tanken på att placera en rangerbangård på Sveriges bästa åkermark är inte bra. Man skulle förstöra all mark mellan Marieholm och Teckomatorp. Säger man ”utreda”, då vill man införa det, även om styret säger att det bara är för att kolla av. Lägger man tid på en utredning så är det det man vill, säger Marie Irbladh (C), gruppledare.
– Man kan välja två vägar. Antingen är man populist och har som vision att få så många röster som möjligt eller så är man lite mer ansvarstagande i ett större perspektiv. Ska vi få över mer transporter på järnväg, för att det är ett mer miljövänligt alternativ, då måste vi försöka hitta bra lösningar, säger Torbjörn Ekelund (L).
Vi i Den Goda Jorden tycker att om man är riktigt ansvarstagande i ett större perspektiv så borde bevarande […]
Till toppen