Forskare: Skyddsnivån på åkermark måste höjas

Sverige har Europas svagaste lagar när det gäller att skydda åkermark. Och många gånger hittas det ändå kryphål. Det menar Anders Larsson, lektor på SLU och styrelseledamot i Den Goda Jorden i en intervju i ATL.

I ett europeiskt perspektiv tillhör Sverige de sämsta i klassen, anser han:
– Vi har absolut mest asfalt per person i detta glesbefolkade land. Att bygga på jordbruksmark är totalt onödigt.
Anledningen till att åkrar ändå förvandlas till bostads- och industrimark beror bland annat på kortsiktigt agerande politiker, menar han.
– Det redan svaga lagskydd som finns för jordbruksmark är det ändå ingen som följer.

Vad händer om allt mer åkermark fortsätter att bebyggas?
– Så länge vi är ett rikt land: ingenting. Då har vi råd och möjlighet att köpa mat på andra marknader. Men när det blir en större kris och vi blir mer utlämnade till oss själva, då blir det problem.
– Det är därför frågan är så viktig. Skyddsnivån på åkermark måste höjas. Politikerna har pratat i 20 år om att jordbruksmarken borde vara ett riksintresse. Nu är det dags att inte bara säga något, utan göra något, säger Anders Larsson.

Hela artikeln hittar du här dock bakom betalvägg.

Var finns allmänintresset i att bygga logistikcentrum på Sveriges finaste åkermark?

I Norrköping går debatten het kring kommunens förslag att exploatera 240 hektar jordbruksmark för att bygga ett logistikcentrum. Sveriges Radio Östergötland uppmärksammade det hela med tre inslag.

Norrköpings kommun skulle nästa vecka gå fram med ett förslag om att tvångsinlösa 240 hektar jordbruksmark på Malmölandet, för att kunna bygga ett logistikcentrum. Men nu backar kommunen från förslaget.

– Det finns en genuin intressekonflikt där jordbruket står mot kommunens intresse av att utveckla industrier, men vi upplever att det finns en möjlighet att nå en kompromiss säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S).

Östergötland är det län i Sverige där trenden att bygga på jordbruksmark ökat mest de senaste åren.

Länsstyrelsen i Östergötland anser att trenden är problematisk och har nyligen gått ut med skarpare råd till länets kommuner.
– Vi råder kommunerna till att verkligen titta efter alternativa platser istället för att bygga på områden med värdefull jordbruksmark, säger Anders Eliasson.

John Widegren (M), som är riksdagsledamot från Ödeshög och Moderaternas talesperson i landsbygdspolitiska frågor, tycker att frågan är komplicerad. Å ena sidan behöver kommuner och företag kunna växa, å andra sidan är åkermarkerna viktiga.

– Det här är något som man verkligen måste problematisera idag. Vi har vår nya livsmedelsstrategi, där vi ska öka livsmedelsproduktionen, […]

Sluta bygga på åkermark

Niklas Kämpargård bloggar i Land om exploatering av jordbruksmark.

Medan hela Sverige konsekvent väljer att minska andelen åkermark gör man precis tvärt om på Gotland. Där har istället arealen ökat med 1 600 hektar sedan 1992. Förmodligen för att Gotland ser de gröna näringarna som en framtidsbransch och bland annat genomfört en del nyodlingar på gammal skogsmark. Dessutom verkar Gotlands kommun förstått utmaningen.

– Det finns en bra attityd från byggnadsnämnden där man alltid ifrågasätter om man vill bygga på åkermark, säger Gösta Cedergren på Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen på Gotland i en intervju med ATL.

Läs hela blogginlägget här

Av |2019-02-08T16:35:27+01:002019-02-08|LRF, Markförstöring, Riksdagen, Tidningsartikel|0 kommentarer

Berteboskonferensen 2018 ”Global Food Security”

År 2050 måste det finnas mer än 60 procent mer mat som folk har råd att betala och dessutom måste maten produceras hållbart! Professor Kenneth G. Cassman, mottagare av Bertebos-priset 2017, arrangerade tillsammans med KSLA Berteboskonferensen Global Food Security – ensuring sustainable food production at local to global scales i Falkenberg den 26–28 augusti.

Mer med mindre, det vill säga ökad effektivitet och nya produktionstekniker, är sannolikt en av lösningarna, men det kan även innebära kvalitet framför kvantitet. En ökning av arealen för odling av mat är sannolikt möjlig i Sverige, men frågan är global och lokala lösningar måste tas fram. Maten kan heller inte ta mer arbetstid från jordens befolkning än den redan gör.

– Världens åkermark växer med ca 11 miljoner ha mark varje år, men det är i huvudsak regnskog som får ge vika för soja till foder och palmolja till energi, säger Ken Cassman.
Att de kvarvarande globala skogarna borde få fortsätta att vara skogar, den saken är de flesta överens om, tillägger han. Samtidigt försämras eller försvinner 10 miljoner hektar
jordbruksmark varje år, bland annat genom erosion och under asfalt och betong. Vilket i sin tur också tvingar ut jordbruket på mer marginella marker som inte heller borde odlas […]

Av |2018-10-31T09:01:42+01:002018-10-31|Globalt, KSLA, Seminarium, Tidningsartikel|0 kommentarer

Laddat för fortsatt bondeuppror

Blekinge Läns tidning rapporterade den 5 april från ett möte med bondeuppropet i Ramdala och riksdagsmannen Magnus Oscarsson (KD) angående vägförslaget i Lösen Jämjö. Läs hela artikeln här.

Bondeupproret i Ramdala lever mer än någonsin. Träffen med riksdagsman Magnus Oscarsson i torsdags var bara ett led i den kraftsamling som bönderna tänker sig för att stoppa vägbygget.

– Vi tänker kämpa vidare på alla plan. Mötet med riksdagsmannen som är här och lyssnar på oss är en möjlighet att ytterligare föra fram frågan i politiken och i riksdagen. Men i övrigt är vi väl förberedda med ett eget yttrande som lämnas i dagarna och en beredskap att överklaga beslutet om vägplan när det kommer. Också på andra sätt, berättade lantbrukare Markus Karlström, en av talesmännen för bondeupproret i östra Blekinge.

Riksdagsman Magnus Oscarsson, som kommer från Östergötland, konstaterade:

– Jag får en uppfattning att de som gjort en expertanalys inte frågat de som bor här. De sitter någonstans vid ett skrivbord och tror att det här blir bra. Det är alarmerande. Jag kommer att lyfta det här igen i en fråga till infrastrukturministern när jag […]

Odlingsstrategi i Södertälje

SVT Nyheter Södertälje rapporterar om odlingsstrategin som Södertälje kommun håller på att ta fram.
Läs hela artikeln här

För att säkra att det i framtiden finns odlingsbar mark i Södertälje tar kommunen fram en odlingsstrategi.
– Det gäller att agera nu, bebyggd jordbruksmark kan inte återställas, säger projektledaren Liselotte Löthagen.

Efter Norrtälje kommun är Södertälje den kommun i länet med mest odlingsbar mark, uppger samhällsplaneraren Liselotte Löthagen.

– Men ibland krockar olika intressen. Det handlar om att man å ena sidan vill bebygga kommunal mark, å andra sidan ha kvar jordbruksmark. Genom odlingsstrategin vill vi främja odling och bli en mer självförsörjande kommun med fokus på närodlat, säger Liselotte Löthagen.

Bra initiativ tycker vi i Den Goda Jorden och uppmanar alla landets kommuner att ta efter.

Remissutskick av Odlingsstrategi Södertälje kommun 2018-2030

Staten kräver att jordbruksmark inte ska bebyggas

Ingmar Messing i Uppsala har noterat följande:
I förhandlingarna mellan staten och Uppsala kommun om fyrspår mellan Stockholm och Uppsala (och andra kommuner längs dragningen) ingår ett uppdrag att bygga mycket bostäder i anslutning till nya stationer. I fallet Bergsbrunna söder om Uppsala, där en ny station ska byggas som en följd av avtalet, hade jag och andra som vill bevara åkermarken befarat att en hel del jordbruksmark skulle komma att exploateras för byggnader, vilket har antytts i tidigare utspel från kommunen. Men i en artikel i Upsala Nya Tidning från 11 december 2017 redogörs för ärendet, och den avslutas glädjande med ”… Tillväxten ska dock inte ske på åkermark utan i skogsterrängen ovanför. – Staten har krävt att odlingsmark så långt som möjligt inte ska bebyggas …” !

Det verkar som idogt arbete av Den Goda Jorden och andra aktörer, kombinerat med resultatet av Jordbruksverkets utredning 2013 (om hur kommunerna kringgår miljöbalkens skydd av jordbruksmark), med det darriga världsläget och med Sveriges nya livsmedelsstrategi börjar få genomslag i praktisk politik när det gäller värdet att skydda jordbruksmark från byggnadsexploatering. Hoppas att det fortsätter på den linjen!

Läs artikeln i UNT här

Till toppen