Föreningen överklagar detaljplan i Laholm

Den Goda Jorden har överklagat Laholm kommuns detaljplan för etapp 2 och 3 på Mellby industriområde till mark- och miljödomstolen.
Föreningen anser att detaljplanen inte är förenlig med reglerna om skydd för brukningsvärd jordbruksmark. Föreningen kräver att detaljplanen upphävs.
Laholms kommun har i sin detaljplan inte tittat tillräckligt noga på andra tänkbara placeringar. De alternativ som tagits upp ligger också de på jordbruksmark.
– Det följer inte lagen. Det har kommit flera prejudicerande domar kring det här i Mark- och miljööverdomstolen, säger föreningens ordförande Anne-Marie Lindén i en artikel i Hallandsposten.
För att exploatera jordbruksmark måste det handla om ett ”väsentligt samhällsintresse”, vilket kommunen menar att man uppfyller.
– Ett väsentligt samhällsintresse är att få mat på bordet. Det är ett globalt problem att åkermark förstörs, menar Anne-Marie Lindén.

Läs överklagandet här

Läs artikeln i Hallandsposten här

Dom angående ekonomibyggnad på jordbruksmark

I ett mål om bygglov 20/6 2020 har Mark- och miljööverdomstolen funnit att bestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken inte hindrar att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för en byggnad som behövs för den egna jordbruksverksamheten. Detta under förutsättning att behovet inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk.

Läs hela domen här.

Brukningsvärd jordbruksmark

Länsstyrelsen i Kronoberg har tagit fram ett kunskapsunderlag om brukningsvärd jord­bruksmark till stöd för samhällsplanerare och handläggare inom kommuner och länsstyrel­sen. Materialet ska användas för att få en gemensam grundsyn kring värdet av jordbruksmark, öka kunskapen om jordbruksmarkens värden och underlätta hanteringen av olika ärenden som berör jordbruksmark.

Skriften är uppdelad i två delar, den första är ett övergripande kunskapsunderlag för jordbruksmark och den andra är rekommendationer vid bevarande av jordbruksmark. I del ett beskrivs varför jordbruksmarken är värdefull ur ett samhällsperspektiv, hur jordbruket ser ut i Kronoberg och hur markanvändningen har ändrats med tiden. I del två beskrivs hur jordbruksmarken kan tas i beaktande i den kommunala planeringsprocessen och vad som gäller när jordbruksmarken tas ur produktion.

Läs skriften här.

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljödomstolen upphävde 2019-11-21 en detaljplan i Västerås eftersom den ansågs stå i strid med bl.a. 4 kap. 33 § PBL och 3 kap. 4 § miljöbalken. Denna dom överklagades av bl a Västerås kommun.

Nu har mark- och miljööverdomstolen upphävt denna dom. Eftersom klagandena inte hade gjort gällande att planen stred mot dessa rättsregler har MÖD bedömt att det inte fanns förutsättningar att upphäva detaljplanen av dessa skäl.

Enligt 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900) ska den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna.

Läs hela domen här

Domstol stoppar nytt bostadsområde i Ängelholm

Helsingborgs Dagblad rapporterar att Mark- och miljödomstolen upphäver Ängelholms kommun beslut att anta en detaljplan för ett nytt bostadsområde i Rönneboda och Skörpinge öster om Ängelholms tätort.
I sin dom konstaterar domstolen bland annat att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på annan mark. Domen hänvisar till länsstyrelsens tidigare yttranden där man varit kritisk mot att kommunen i sin översiktsplan har som mål att befolkningen ska öka med en procent om året.

Ökningen skulle innebära ett behov av cirka 170 nya bostäder årligen, men i översiktsplanen föreslår kommunen sammanlagt 7 000 nya bostäder inom fyra större utbyggnadsområden fram till 2035. Länsstyrelsen gör bedömningen att den mark som redovisas för bostadsutbyggnad omfattar mer mark än vad som behövs för det förväntade bostadsbehovet.

Men eftersom domstolen saknar en adekvat redovisning och bedömning av alternativa utbyggnadsområden i handlingarna så är det inte möjligt att bedöma om utbyggnaden är av ett sådant väsentligt samhällsintresse att jordbruksmark kan tas i anspråk.

Redan på den grunden finns det anledning att upphäva kommunens beslut att anta planen, dömer mark- och miljödomstolen.

Läs hela artikeln här (Betalvägg)

Ny viktig dom i mark- och miljödomstolen

I dagarna kom ytterligare ett exempel på att det lönar sig att protestera mot exploatering av brukningsvärd jordbruksmark, med hänvisning till de lagar som finns och den rättspraxis som slagits fast under de senaste åren av Mark- och miljööverdomstolen. Den Goda Jorden tycker att det är glädjande att domstolarna har börjat ta kommunerna i örat för att få dem att inse att de måste följa gällande lagar och förordningar.

SVT Södertälje rapporterar om en ny dom i mark- och miljödomstolen som upphäver en detaljplan i Nykvarn.

Planerna på att bygga ett 50-tal nya bostäder i närheten av Hökmossbadet i Nykvarns kommun har rört upp känslor i flera år. Trots flera namninsamlingar och protester så klubbades en detaljplan igenom i maj.

Men beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen och på måndagen meddelades deras dom. Det blir inga nya bostäder.

Enligt domen får marken, som bedöms vara bruklig jordbruksmark, bara bebyggas om det kan främja viktiga samhällsintressen – som att bygga bostäder där det finns behov eller om det är den enda möjliga marken att bygga på. Mark- och miljödomstolen menar att kommunen inte kunnat visa att det inte går att bygga någon annanstans.

Läs hela artikeln här.

Exploatering av jordbruksmark

John Andersson, som för Jordbruksverket utreder hur jordbruksmark kan graderas, skriver på plattformen ”Den svenska maten – om livsmedelsstrategin” om exploatering av jordbruksmark.

Frågan om exploatering av jordbruksmark är inte helt enkel. Å ena sidan är det viktigt att vi har bra mark att odla vår mat på och andra sidan är det viktigt att få bra och billiga bostäder.

Äganderätten till marken är en annan viktig aspekt. Bonden ska ju ha rätt att göra vad hen vill med sin mark. Mot detta står samhällets behov av att säkra livsmedel för sin befolkning.

Jordbruksverkets ståndpunkt när det gäller exploatering av jordbruksmark är att man ska följa lagstiftningen (så klart!)

I miljöbalkens 3 kapitel 4 paragraf står att:
Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Det innebär alltså att man, för varje område där man ska ta jordbruksmark och bygga på, ska […]

Till toppen