Ny rapport om exploatering av jordbruksmark

Jordbruksverket har publicerat en ny rapport ”Exploatering av jordbruksmark 2016-2020”.

Under perioden 2016 – 2020 exploaterades i Sverige drygt 3 000 hektar jordbruksmark, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna. Störst exploatering har skett i Skåne. Byggande av bostäder är den främsta orsaken till att jordbruksmark exploateras.

– När åkermark omvandlats till järnväg, hus eller asfalt går den sedan aldrig att få tillbaka. Målet i den nationella livsmedelsstrategin är bland annat att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Att svensk åkermark fortsätter att försvinna är oroande eftersom den är en viktig resurs inför framtiden. Inte minst eftersom klimatförändringarna bidrar till ytterligare utmaningar. Den här rapporten ger kommunerna en möjlighet att öka sin kunskap om jordbruksmark och exploatering, säger utredaren John Andersson.

En större del av exploateringen har bestått av byggande av bostäder kring landets tätorter än under tidigare perioder. Samtidigt fortsätter trenden att mindre arealer tas i anspråk för byggande av vägar eller järnvägar.

Skåne och Västra Götaland är de län där mest exploatering har skett under perioden, precis som under tidigare år. Störst ökning från föregående period har skett i Uppsala län, där cirka 116 hektar jordbruksmark exploaterats. Det […]

Brukningsvärd jordbruksmark

Länsstyrelsen i Kronoberg har tagit fram ett kunskapsunderlag om brukningsvärd jord­bruksmark till stöd för samhällsplanerare och handläggare inom kommuner och länsstyrel­sen. Materialet ska användas för att få en gemensam grundsyn kring värdet av jordbruksmark, öka kunskapen om jordbruksmarkens värden och underlätta hanteringen av olika ärenden som berör jordbruksmark.

Skriften är uppdelad i två delar, den första är ett övergripande kunskapsunderlag för jordbruksmark och den andra är rekommendationer vid bevarande av jordbruksmark. I del ett beskrivs varför jordbruksmarken är värdefull ur ett samhällsperspektiv, hur jordbruket ser ut i Kronoberg och hur markanvändningen har ändrats med tiden. I del två beskrivs hur jordbruksmarken kan tas i beaktande i den kommunala planeringsprocessen och vad som gäller när jordbruksmarken tas ur produktion.

Läs skriften här.

World Soil Day 5 december

Med anledning av att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO idag firar World Soil Day publicerar LRF ett inlägg på sin hemsida om en ny rapport från Europeiska miljöbyrån EEA.  I rapporten har de studerat klimatförändringarnas påverkan på jordbruksmarken i Europa. Enligt beräkningarna kommer svensk jordbruksmark att öka mest i värde i Europa till 2070 i och med klimatförändringen.

Även om vi inte blir opåverkade av klimatförändringen, så är det i Skandinavien, framförallt i Sverige, som man kan odla i framtiden medan stora matproducerande länder som Spanien och Italien drabbas hårt av ett skiftande och oberäkneligt klimat med svår torka.

LRF ställer sig frågan om jordbruk är en framtidsbransch i Sverige?

Nja, säger politiken och visar det genom att ofta betrakta verksamheten som miljöbelastande, även om livsmedelsproduktionen klassats som samhällsviktig i pandemin. Det är också med lätthet man tar åkermark i anspråk för bebyggelse, ett problem i flera av LRFs regioner.

LRF avslutar med att ställa några krav på politiken, nämligen att politiken sätter ett högre värde på jordbruksmarken, redan idag, och bland annat:
• Inte ytterligare minskar utrymmet för framtidens fotosyntes.

Ett krav som vi i Den Goda Jorden helhjärtat ställer oss bakom.

Av |2020-12-08T16:04:26+01:002020-12-05|EU, Globalt, LRF, Rapport|0 kommentarer
Till toppen