Etikett: Jordbruksverket

Exploatering av jordbruksmark

John Andersson, som för Jordbruksverket utreder hur jordbruksmark kan graderas, skriver på plattformen ”Den svenska maten – om livsmedelsstrategin” om exploatering av jordbruksmark.

Frågan om exploatering av jordbruksmark är inte helt enkel. Å ena sidan är det viktigt att vi har bra mark att odla vår mat på och andra sidan är det viktigt att få bra och billiga bostäder.

Äganderätten till marken är en annan viktig aspekt. Bonden ska ju ha rätt att göra vad hen vill med sin mark. Mot detta står samhällets behov av att säkra livsmedel för sin befolkning.

Jordbruksverkets ståndpunkt när det gäller exploatering av jordbruksmark är att man ska följa lagstiftningen (så klart!)

I miljöbalkens 3 kapitel 4 paragraf står att:
Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Det innebär alltså att man, för varje område där man ska ta jordbruksmark och bygga på, ska undersöka följande:

Är marken brukningsvärd?
Är det väsentliga samhällsintressen?
Finns det annan mark att bygga på?
Först när dessa frågor är ordentligt utredda får man bygga på jordbruksmarken.

Men kommunerna uppfyller inte alltid lagstiftningen. Det var vår slutsats i en stor undersökning som Jordbruksverket genomförde 2013 av hur kommuner uppfyller lagstiftningen när man bygger större bostadsområden. Vår bedömning är att det har blivit bättre sedan dess men det finns fortfarande plats för förbättring.

Men hur vet man vad som är brukningsvärd jordbruksmark och vad som är väsentligt samhällsintresse?

Via olika rättsfall i domstolar tolkas och förtydligas lagstiftningen. När det gäller dessa frågor är det framför allt de domar som kommer från miljööverdomstolen som ger vägledning. Under sommaren 2020 fattade miljööverdomstolen tre avgöranden som förtydligar vad som är brukningsvärd jordbruksmark. Här kan du hitta ett referat och analys över dessa domar: Fastighetstaxeringen inte längre avgörande för bedömningen av brukningsvärd jordbruksmark

För att en mark ska vara brukningsvärd ska den:

ha brukats i närtid
ingå i ett sammanhängande jordbrukslandskap som brukats.

När det gäller vad som är väsentligt samhällsintresse säger förarbetena till lagstiftningen att bostadsområden är väsentligt samhällsintresse. Däremot är inte enskilda enbostadshus väsentligt samhällsintresse. Det har under senare år kommit flera domar där man fått avslag på att bygga en eller några få villor på jordbruksmark. Däremot kan kommuner få bygga större villaområden. Inte helt logiskt och lite som att sila mygg och svälja kameler tycker jag.

Jordbruksverket skulle som första steg vilja se en ändring i lagstiftningen så att länsstyrelsen får möjlighet att stoppa planer som man anser bryter mot lagstiftningen om jordbruksmark. Det får man nämligen inte idag.

Sveriges självförsörjningsgrad?

Frågan om Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel dyker ofta upp i debatten. Vad som egentligen avses är många gånger svårt att bena ut. Vi har hittat dessa båda dokument från Jordbrukverket och LRF för att försöka bringa lite klarhet i frågan.

Läs Jordbruksverkets rapport ”Hur stor andel av livsmedlen som säljs på
marknaden är producerade i Sverige?” här.

Läs LRF:s rapport ”Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel” här.

Lantbruksmedia uppmärksammar jordbruksmarken

På senare tid har det publicerats ledare i såväl ATL som Land Lantbruk som beskriver problematiken kring exploatering av brukningsvärd jordbruksmark. Dessutom publicerade Land Lantbruk fredagen den 29 november en artikel baserad på en intevju med John Andersson på Jordbruksverket. Han framför där Jordbruksverkets önskan om förändringar i Plan- och bygglagen. Förändringar som även vi framfört i ett brev till Miljö- och jordbruksutskottet.

I ledaren i ATL skriver Edvard Hollertz bland annat att:
Dagens stadsbyggnad bryter dock med historien och framstår som riggad till åkermarkens nackdel. Stadsnära trädbärande marker sparas ofta vid exploateringar, då de anses viktiga för friluftslivet eller för att de har kulturlämningar. Att bygga direkt på platt odlingsmark är däremot billigt. Även om det i längden inte är hållbart. Men många beslutsfattare blundar för allvaret.

För att fånga vad som står på spel när städerna erövrar gårdarnas jord kanske vi inte bör tala om åkermark, utan snarare om livsmedelsproducerande yta eller mark som kan ge oss mat. De begreppen fångar mer vad som i grunden är insatsen – vår försörjning av livsmedel.

Läs ledaren i ATL 5/11 här

Läs ledaren i Land Lantbruk 28/11 här

Läs artikeln i Land Lantbruk 29/11 här

Vår jordbruksmark – en värdefull resurs i ett föränderligt klimat

Länsstyrelsen Stockholm bjöd tillsammans med Upplands-Bro kommun in de som jobbar med översiktsplanering, detaljplanering och exploatering i Stockholms läns kommuner till ett seminarium kring jordbruksmarken och dess värden i avvägningar kring framtida markanvändning. Seminariet genomfördes den 7 november inom ramen för arbetet med Stockholms läns livsmedelsstrategi och är en del av tidig planeringsdialog mellan kommuner och Länsstyrelsen.

Här följer länkar till de presentationer som föreläsarna visade:

IntroduktionYlva Othzén, Länsstyrelsen Stockholm
Betydelsen av jordbruksmarken i dag och i morgonRebecka Milestad, KTH
Trender och fakta om landets och länets jordbruksmarkJerker Moström, SCB
Jordbruksmarken och regional fysisk planering – utmaningar och vägledning i RUFS 2050Bette Lundh Malmros, TRF
Lantbruket i länetKristina Nigell, Länsstyrelsen
Att driva ett tätortsnära lantbruk, exemplet Björksättra gård i HuddingeLars Gillberg
Vardagen på en ekologisk mjölkgård i RoslagenAnette Gustawson
Jordbruksmarkens värde – Länsstyrelsens rollKarin Vela, Länsstyrelsen
Brukningsvärd jordbruksmark – praxis från Mark- och miljööverdomstolenMalin Wik, MMD
Brukningsvärd jordbruksmark – för vem, till vad och när?John Andersson, SJV

Vår jordbruksmark – en värdefull resurs i ett föränderligt klimat

Länsstyrelsen bjuder tillsammans med Upplands-Bro kommun in dig som jobbar med översiktsplanering, detaljplanering och exploatering i Stockholms läns kommuner till ett seminarium kring jordbruksmarken och dess värden i avvägningar kring framtida markanvändning. Seminariet genomförs inom ramen för arbetet med länets livsmedelsstrategi och är en del av tidig planeringsdialog mellan kommuner och Länsstyrelsen.

Under en heldag får du chansen att höra intressanta föreläsare, bredda perspektiven och uppdatera dig kring kunskap om jordbruksmark och de förutsättningar vi som planerare och beslutsfattare har att förhålla oss till i länet.

Vi får höra om jordbruksmark ur ett globalt och nationellt såväl som regionalt perspektiv. Lantbrukare med olika förutsättningar berättar vad som är viktigt för dem. Vilken roll spelar jordbruksmarken med avseende på framtida klimatförändringar? Vi reder ut det juridiska begreppet jordbruksmark och diskuterar flera aktuella domar som rör byggande på jordbruksmark. Jordbruksverket berättar bland annat om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, den nya nationella livsmedelsstrategin och utveckling av en ny metod för att värdera jordbruksmark.

Självklart kommer vi även att ha ett inslag om hur det historiskt präglade landskapets natur- och
kulturvärden knyter an till jordbruket.

NÄR: 7 november, klockan 10.00–16.00.
Fika från 9.30.
PLATS: Upplands-Bro kommunhus, lokal
Stora scen, Furuhällsplan 1
KOSTNAD: Ingen kostnad
ANMÄLAN: Anmäl dig i kalendariet på Länsstyrelsens webbplats, senast 28 oktober.
Länk till kalendariet.

Mer info och program hittar du här.

LRF uppmärksammar World Soil Day

På sin hemsida publicerade LRF ett inlägg med anledning av FN:s World Soil Day den 5 december.

I Europa förstörs 24 kvadratmeter åkermark varje sekund. För att motverka förstöring av oersättlig matjord uppmärksammas FN:s World Soil Day den 5 december.

– Ett av de största hoten mot åkermark i Sverige är att kommunerna bebygger den och varje år exploateras cirka 600 hektar åkermark vilket innebär att mat inte längre kan produceras där. Jordbruksverket ger i en ny rapport till regeringen flera bra råd och anvisningar om hur skyddet från exploatering kan stärkas, säger Markus Hoffman, LRF:s expert på vatten- och växtnäring.

I en debattartikel ”Myndigheter bromsar tillgången till svensk mat” i Dagens Samhälle skriver Palle Borgström att fler myndigheter måste få i uppdrag att främja svensk livsmedelsproduktion. Bland annat måste fyra myndigheter som avgör vilken mark som ska användas till vad få detta uppdrag för att värna jordbruksmarken.

För det tredje borde myndigheter ges i uppdrag att värna jordbruksmarken. Jordbruksmarken är hjärtat i lantbruket och central för en ökad livsmedelsproduktion. Efterfrågan på platser att bebygga är stor, städer expanderar, köpcentrum byggs ofta på toppklassad åkermark och sökandet efter olika mineraler ökar. Vi vill att Sveriges Geologiska Undersökning, Bergsstaten, Boverket och Jordbruksverket i regleringsbreven får i uppdrag att säkra en långsiktig livsmedelsproduktion.

Läs hela inlägget ”Svensk matjord allt bördigare – men hotas av kommunernas byggplaner” här.

Föreningens synpunkter på Jordbruksverkets rapport om exploatering av jordbruksmark

Föreningen Den Goda Jorden har tagit del av Jordbruksverkets rapport till regeringen om exploatering av jordbruksmark. Vi delar i huvudsak verkets bedömning att kommunerna ofta exploaterar jordbruksmark utan att göra de avvägningar som miljöbalken kräver och ser ingen större förbättring trots att problemet påtalats under många år.

Läs våra synpunkter här.

Rättsläget när det gäller exploatering av jordbruksmark

Jordbruksverket har i sitt regeringsuppdrag att redovisa miljömålsprojekt om exploatering av jordbruksmark, gjort en studie av det befintliga rättsläget och en sammanställning av de domar som Mark- och miljööverdomstolen fattat de senaste åren.

Här nedan du läsa ett utdrag ur deras rapport ”Jordbruksmarkens värden, ett miljömålsrådsprojekt”.

Utdraget: Rättsläge och domar rörande jordbruksmark

Hela rapporten ”Jordbruksmarkens värden, ett miljömålsrådsprojekt”

Jordbruksmarkens framtid

Länsstyrelsen i Jönköpings län har publicerat ett material kallat ”Jordbruksmarkens framtid”. Det är framtagit i samarbete med LRF, Jordbruksverket, Jönköpings kommun och Jönköpings läns museum.

Vår jordbruksmark är viktig för den lokala livsmedelsproduktionen. Samtidigt påverkas den tätortsnära jordbruksmarken av planer på bebyggelse för både industri, handel och bostäder.

Självförsörjningsgraden i Sverige har minskat dramatiskt från 90 till 50% sedan 1990-talet. Projektet ”Jordbruksmarkens framtid” syftar till att stärka kunskapen om odlingslandskapets värden och de ekosystemtjänster den ger (projektet har fokuserat på ekosystemtjänsten livsmedelsförsörjning).

Det framtagna materialet är tänkt att användas som underlag i olika beslutsprocesser. Vi vill med underlaget skapa en kunskapskälla om jordbruksmarkens värde för en ökad förståelse och möjlighet till konsumentpåverkan. De underlag som är framtagna, hoppas vi kunna ligga till grund för diskussioner om framtida resurshållande. Materialet ska även användas i handlingsplanerna för den regionala livsmedelsstrategin och som underlag till åtgärdsgenomförande av den gröna handlingsplanen.

Film
Se filmen ”Vår värdefulla jordbruksmark”; en animerad film på 2 min som lyfter de utmaningar som finns för jordbruksmarkens framtid och de behov som finns framöver.

Storymap
I vår storymap kan du fördjupa dig i frågorna som rör vår jordbruksmark. I materialet får du en historisk tillbakablick, nulägesanalys och framtidsutsikter. Här finns även diskussionsunderlag.

Storymap – Jordbruksmarkens framtid

Jordbruksverket vill ha bättre skydd av jordbruksmark

Jordbruksverket har redovisat det arbete som bedrivits för att underlätta kommunernas arbete med hantering av jordbruksmark i planprocessen, med målet att jordbruksmark inte ska användas för byggnation, hus och vägar i strid med miljöbalken.

Sammanfattning:
För fortsatt livsmedelsproduktion är det viktigt att jordbruksmarken inte exploateras i strid med miljöbalkens regler. I Sverige exploateras årligen cirka 600 hektar jordbruksmark, något som skett konstant under de senaste 20 åren. På senare tid har Mark- och miljööverdomstolen genom ett antal domar förtydligat praxis när det gäller möjligheterna att bygga på jordbruksmark. Både länsstyrelse och kommuner tycker att det saknas kunskap och vägledning om jordbruksmarken i planprocessen. Utifrån erfarenhet från ett genomfört miljömålsprojekt föreslår Jordbruksverket följande åtgärder:

1. Jordbruksverket avser att fortsätta sin dialog med kommunerna om exploatering av jordbruksmark.
2. Plan- och bygglagen bör ändras enligt SOU 2014:50 och då ge länsstyrelserna rätt att ingripa mot en plan som strider mot reglerna i miljöbalken om jordbruksmark.
3. Den 10-gradiga skalan från 1970-talet som används idag är inte aktuell och dessutom för grov för att användas vid kommunal planering. Denna bör tas bort.
4. Istället föreslår Jordbruksverket att Boverket bör få ett tydligare uppdrag att, i samråd med Jordbruksverket, ta fram ett vägledningsmaterial till länsstyrelserna om hur de ska vägleda kommunerna i arbetet med 3 kap 4 § miljöbalken. Parallellt med detta bör länsstyrelserna få i uppdrag att genomföra en inventering av jordbruksmarken med avseende på olika kvalitets- och kvantitetsparametrar och utifrån detta skapa ett regionalt kunskapsunderlag när det gäller jordbruksmarken i det egna länet.

I rapporten finns även en sammanfattning av rättsläget efter domar i Mark- och miljööverdomsolen, en presentation av aktuella domar och vad dessa leder till.

Läs hela rapporten här.