Den goda jorden behöver försvarsadvokater

Lillvor Ivarsson i Rudskoga har skrivit en mycket bra insändare i Nya Kristinehamns-Posten.

Människan är en konstig sort. Att vår framtida existens hänger på ett krympande matjordslager som är bara några decimeter tjockt, tycks inte bekymra så många, trots att larm och kriser avlöser varandra. Vi slår dövörat till och sågar flitigt vidare på den viktigaste grenen vi sitter på, när vi hänsynslöst bygger bort matjorden, en oersättlig resurs. Den är vad ordet säger: matens jord och den klarar vi oss inte utan. Skogsmarken är också viktig, men nu handlar det om matjorden.

Det är väl jord som jord? Åkermark har vi väl hur mycket som helst? Den går väl att förnya? Nej, nej, och åter nej. Det är stor skillnad på jord och jord, det vet varje bonde. Den bördiga åkerjorden har sitt ursprung i istiden, den har skapats genom komplexa processer i många tusentals år och vårdats av generationer. Nu har tillverkningen upphört, så vi måste vara rädda om det vi har.

En del gärden är ju bara gräsbevuxen träda eller slymark. Träda är fortfarande åkermark, gräset bevarar näring och microliv och slybevuxen mark kan brukas igen, i motsats till mark som bebyggs. Den är evigt förlorad.

Väsentliga samhällsintressen, vad är det?

Vi […]

Av |2021-10-12T16:57:42+02:002021-10-12|Insändare, Mellansverige|0 kommentarer

Är det hållbart att bygga logistikcenter på jordbruksmark?

Ronny Henningsson, före detta lantbrukare i Ängelholm, skriver i en debattartikel i ATL:
 
Har med intresse läst igenom Catenas redovisning angående företagets hållbarhetspolicy och .hur detta stämmer överens med den planerade exploateringen av Kärra 1:9 Ängelholms kommun där man planerar att bygga logistiklokaler.
 
Där redovisas mycket ingående hur företaget hanterar frågor såsom miljöcertifieringar, avfallshanteringar, arbetsmiljö med mera. Eller som Catena säger som sammanfattning: ”Med genomtänkta strategier och ett långsiktigt förhållningssätt gynnas både ekonomiska, sociala och miljömässiga värden”.
 
Kan kanske anses hållbart i många stycken men när man kommer till avsnittet om biologisk mångfald och markanvändning är det omöjligt att hitta något hållbarhetstänk. Det som beskrivs är snarare det omvända.
 
Catena bör se till att arbeta hållbart på alla punkter och sluta upp att skövla produktiv jordbruks- och skogsmark. Det finns mycket […]
Av |2021-09-02T18:38:24+02:002021-09-02|Debattartikel, Insändare, Kommunal planering|0 kommentarer

Sveriges bästa jordbruksmark ska odlas

Företrädare för LRF Östergötland skriver i en insänadre i Norrköpings Tidningar att Sveriges bästa jordbruksmark ska användas för livsmedelsproduktion, även i Östergötland.
Används jordbruksmark en gång för någon form av byggnation går den inte att återställa. 100 hektar åkermark låter kanske inte mycket för en politiker som vill få till sig några nya invånare eller arbetsplatser.
Men 100 hektar, om man roterar runt ärtor eller bönor i odlingen enligt god lantbrukarsed, leverera ärtsoppa alternativt bönbiffar till en halv miljon människor per år eller 2 miljoner brödlimpor om vete odlas. Bygger kommunen bort möjligheten att producera mat, varifrån ska vi hämta maten då? Från grannkommunen? Från andra länder eller världsdelar?
Enligt Miljöbalken 3 kap. 4 § är brukningsvärd jordbruksmark av nationell betydelsen och får bara användas om den behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Vi ser att kommunerna konsekvent bryter mot lagen. De glider på definitionen av väsentliga samhällsintressen. Ett villaområde, en godsterminal eller padelhall är det inte.
Kommunalråd och ledande politiker i stadsbyggnadsnämnder, eller deras ledande tjänstemän, verkar inte […]

Matnyttig insändare i Sydsvenskan

En mycket bra insändare i Sydsvenskan den 20 februari ”Sätt stopp när det inte finns mer lämplig mark att bygga ut orterna på” från Emeli Magnusson, Miljöinspektör och Löddebo. Hon skriver bland annat:
Siffror är bra och kan ge en bättre överblick. Här kommer en kalkyl på vad vi går miste om varje år på den ytan som ni väljer att bebygga.
Totalt skövlas 51 hektar åkermark klass 9 av 10. Snittskörden 2019 för vete var 8,8 ton per hektar för Skåne. Av detta kan bakas 431 731 bröd per år, vilket räcker till 7 574 personers årsförbrukning av bröd!
Hela Löddeköpinges och Högs befolknings årsförbrukning av bröd går alltså förlorad, varje år för all tid framöver (siffror hämtade från scb.se).
Så visste ni detta när ni valde att skövla och förstöra 51 hektar av världens bästa åkermark?
Dagens detaljplaner och investeringar som tas fram i kommunen är inte för framtida generationer eller nuvarande boende i kommunen. Planerna har ett föråldrat upplägg och utförande. Det blir tydligt i detaljplanerna som röstas igenom att de ledande i vår kommun inte förstår vilket […]

Åkermarksskatt?

Arne Lindström, Degernäsbäckens sänkningsföretag, har skrivit en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om behovet av en åkermarksskatt. Där skriver han bland annat:

Redan i dag saknar vi åkermark för att försörja oss själva, samtidigt som vi har ambitionen att höja vår självförsörjningsgrad. Vi kritiserar med all rätt att regnskogar bränns och skövlas för att omvandlas till åker, men samtidigt gör vi oss beroende av mark i andra länder då vi bebygger vår egen åker och fortsätter jakten på billiga och ansvarslöst producerade livsmedel. Ett litet stänk av dubbelmoral, kan jag tycka.

Vi torde nog alla vara överens om att inte bygga på produktiv och brukningsvärd åkermark, men ändå sker det. Varför inte resonera kring byggandet på åkermark på samma sätt som med andra felaktiga beteenden vi vill förändra? Politiker brukar ju beskatta varor som betraktas som onyttiga, farliga eller ohälsosamma. Beteenden som är farliga för miljön eller hotar livssituationen för kommande generationer beskattas också.

Byggandet på åkermark kostar alldeles för lite och hotar definitivt möjligheten för kommande generationer att försörja sig, så utifrån samma logik borde kommunal planläggning av brukningsvärd åkermark beskattas. Om man ändå väljer eller tvingas att bygga på […]

LRF uppmärksammar World Soil Day

På sin hemsida publicerade LRF ett inlägg med anledning av FN:s World Soil Day den 5 december.

I Europa förstörs 24 kvadratmeter åkermark varje sekund. För att motverka förstöring av oersättlig matjord uppmärksammas FN:s World Soil Day den 5 december.

– Ett av de största hoten mot åkermark i Sverige är att kommunerna bebygger den och varje år exploateras cirka 600 hektar åkermark vilket innebär att mat inte längre kan produceras där. Jordbruksverket ger i en ny rapport till regeringen flera bra råd och anvisningar om hur skyddet från exploatering kan stärkas, säger Markus Hoffman, LRF:s expert på vatten- och växtnäring.

I en debattartikel ”Myndigheter bromsar tillgången till svensk mat” i Dagens Samhälle skriver Palle Borgström att fler myndigheter måste få i uppdrag att främja svensk livsmedelsproduktion. Bland annat måste fyra myndigheter som avgör vilken mark som ska användas till vad få detta uppdrag för att värna jordbruksmarken.

För det tredje borde myndigheter ges i uppdrag att värna jordbruksmarken. Jordbruksmarken är hjärtat i lantbruket och central för en ökad livsmedelsproduktion. Efterfrågan på platser att bebygga är stor, städer expanderar, köpcentrum byggs ofta på toppklassad åkermark och sökandet efter olika mineraler ökar. Vi vill att Sveriges Geologiska Undersökning, Bergsstaten, Boverket och Jordbruksverket i regleringsbreven […]

Till toppen