Sveriges bästa jordbruksmark ska odlas

Företrädare för LRF Östergötland skriver i en insänadre i Norrköpings Tidningar att Sveriges bästa jordbruksmark ska användas för livsmedelsproduktion, även i Östergötland.
Används jordbruksmark en gång för någon form av byggnation går den inte att återställa. 100 hektar åkermark låter kanske inte mycket för en politiker som vill få till sig några nya invånare eller arbetsplatser.
Men 100 hektar, om man roterar runt ärtor eller bönor i odlingen enligt god lantbrukarsed, leverera ärtsoppa alternativt bönbiffar till en halv miljon människor per år eller 2 miljoner brödlimpor om vete odlas. Bygger kommunen bort möjligheten att producera mat, varifrån ska vi hämta maten då? Från grannkommunen? Från andra länder eller världsdelar?
Enligt Miljöbalken 3 kap. 4 § är brukningsvärd jordbruksmark av nationell betydelsen och får bara användas om den behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Vi ser att kommunerna konsekvent bryter mot lagen. De glider på definitionen av väsentliga samhällsintressen. Ett villaområde, en godsterminal eller padelhall är det inte.
Kommunalråd och ledande politiker i stadsbyggnadsnämnder, eller deras ledande tjänstemän, verkar inte […]

Matnyttig insändare i Sydsvenskan

En mycket bra insändare i Sydsvenskan den 20 februari “Sätt stopp när det inte finns mer lämplig mark att bygga ut orterna på” från Emeli Magnusson, Miljöinspektör och Löddebo. Hon skriver bland annat:
Siffror är bra och kan ge en bättre överblick. Här kommer en kalkyl på vad vi går miste om varje år på den ytan som ni väljer att bebygga.
Totalt skövlas 51 hektar åkermark klass 9 av 10. Snittskörden 2019 för vete var 8,8 ton per hektar för Skåne. Av detta kan bakas 431 731 bröd per år, vilket räcker till 7 574 personers årsförbrukning av bröd!
Hela Löddeköpinges och Högs befolknings årsförbrukning av bröd går alltså förlorad, varje år för all tid framöver (siffror hämtade från scb.se).
Så visste ni detta när ni valde att skövla och förstöra 51 hektar av världens bästa åkermark?
Dagens detaljplaner och investeringar som tas fram i kommunen är inte för framtida generationer eller nuvarande boende i kommunen. Planerna har ett föråldrat upplägg och utförande. Det blir tydligt i detaljplanerna som röstas igenom att de ledande i vår kommun inte förstår vilket […]

Åkermarksskatt?

Arne Lindström, Degernäsbäckens sänkningsföretag, har skrivit en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om behovet av en åkermarksskatt. Där skriver han bland annat:

Redan i dag saknar vi åkermark för att försörja oss själva, samtidigt som vi har ambitionen att höja vår självförsörjningsgrad. Vi kritiserar med all rätt att regnskogar bränns och skövlas för att omvandlas till åker, men samtidigt gör vi oss beroende av mark i andra länder då vi bebygger vår egen åker och fortsätter jakten på billiga och ansvarslöst producerade livsmedel. Ett litet stänk av dubbelmoral, kan jag tycka.

Vi torde nog alla vara överens om att inte bygga på produktiv och brukningsvärd åkermark, men ändå sker det. Varför inte resonera kring byggandet på åkermark på samma sätt som med andra felaktiga beteenden vi vill förändra? Politiker brukar ju beskatta varor som betraktas som onyttiga, farliga eller ohälsosamma. Beteenden som är farliga för miljön eller hotar livssituationen för kommande generationer beskattas också.

Byggandet på åkermark kostar alldeles för lite och hotar definitivt möjligheten för kommande generationer att försörja sig, så utifrån samma logik borde kommunal planläggning av brukningsvärd åkermark beskattas. Om man ändå väljer eller tvingas att bygga på […]

LRF uppmärksammar World Soil Day

På sin hemsida publicerade LRF ett inlägg med anledning av FN:s World Soil Day den 5 december.

I Europa förstörs 24 kvadratmeter åkermark varje sekund. För att motverka förstöring av oersättlig matjord uppmärksammas FN:s World Soil Day den 5 december.

– Ett av de största hoten mot åkermark i Sverige är att kommunerna bebygger den och varje år exploateras cirka 600 hektar åkermark vilket innebär att mat inte längre kan produceras där. Jordbruksverket ger i en ny rapport till regeringen flera bra råd och anvisningar om hur skyddet från exploatering kan stärkas, säger Markus Hoffman, LRF:s expert på vatten- och växtnäring.

I en debattartikel “Myndigheter bromsar tillgången till svensk mat” i Dagens Samhälle skriver Palle Borgström att fler myndigheter måste få i uppdrag att främja svensk livsmedelsproduktion. Bland annat måste fyra myndigheter som avgör vilken mark som ska användas till vad få detta uppdrag för att värna jordbruksmarken.

För det tredje borde myndigheter ges i uppdrag att värna jordbruksmarken. Jordbruksmarken är hjärtat i lantbruket och central för en ökad livsmedelsproduktion. Efterfrågan på platser att bebygga är stor, städer expanderar, köpcentrum byggs ofta på toppklassad åkermark och sökandet efter olika mineraler ökar. Vi vill att Sveriges Geologiska Undersökning, Bergsstaten, Boverket och Jordbruksverket i regleringsbreven […]

Trafikverket struntar i åkermarken

I Bohuslänningen publicerades den 12 december insändaren “Behåll gamla sträckningen av väg 161” skriven av Gerhard Olofsson för styrelsen för Uddevalla Naturskyddsförening.

De skriver bl a:
Samrådshandlingen framhåller att det är dyrast att bygga om den befintliga vägen. Det är självklart att det blir så om man sätter värdet till noll kronor för att producerande jordbruksmark läggs under asfalt, att fragmenteringen av landskapet ökar ytterligare, att värdefulla naturmiljöer förvandlas till vägar och att de åkerbitar som blir kvar mellan vägarna blir sämre och mindre intressanta att bruka och därmed löper en ökad risk att falla bort.

Skulle dessa faktorer tillmätas sitt rätta värde lär det inte vara möjligt att komma fram till att det är billigast att bygga en ny väg.

Det är mycket negativt att Trafikverket lägger förslag som innebär att man använder produktiv jordbruksmark till att bygga väg, speciellt när det som nu finns en annan möjlighet som ger önskad effekt vad gäller bättre förutsättning för kollektivtrafik, gång och cykeltrafik samt ökad trafiksäkerhet, men med bibehållen förutsättning för en levande landsbygd.

Av |2013-12-12T11:48:42+01:002013-12-12|Okategoriserade|0 kommentarer

Ta ansvar för odlingsmarken

I en insändare “Ta ansvar för odlingsmarken” i Hallands Nyheter den 26 januari skriver Gustaf Bergenblock bland annat följande:

Varbergs kommunpolitiker talar gärna och varmt om närproducerad mat och helst skall den också komma från arealkrävande ekologisk odling. När det kommer till planärenden har man dock glömt att det behövs mark för odlingen och nästan alltid får odlingsmarken ge vika för gator, vägar och byggnader. Att man bifogar några vackra ord om att ta största möjliga hänsyn till odlingsmarken saknar i praktiken betydelse.

Vi i Den Goda Jorden tycker att detta är en alltför vanlig företeelse som gäller de flesta av Sveriges kommuner. Det är dags att kommunerna börjar ta ansvar för att vi har möjlighet att klara av livsmedelsförsörjningen även i framtiden. Det är hög tid att gå från vackra ord till handling.

Av |2013-01-26T15:24:28+01:002013-01-26|Okategoriserade|0 kommentarer

Nej till att klassa jordbruksmark som riksintresse

Lars Beckman, riksdagsledamot (M), skriver i en insändare “Nej till att klassa jordbruksmark som riksintresse” i Arbetarbladet den 27 december ett svar på en debattartikel av Piper, jordbrukare i Skåne och Erickson på Naturskyddsföreningen (13/12).

Piper och Erickson skriver ett inlägg här på debattsidan och ställer konkreta frågor till mig eftersom de anser att jordbruksmarken måste skyddas från exploatering och att Länsstyrelsen i Gävleborg bör ta efter Skånes nollvision för exploatering av jordbruksmark. De menar vidare att jordbruksmark ska klassas som riksintresse.

Vi Moderater säger nej till att klassa jordbruksmark som riksintresse. Åkermarkerna tillför ett stort värde och är mycket viktiga, men man ska undvika att inkräkta på kommunernas självbestämmande. Kommunerna avgör idag själva när de anser att lokala behov ska väga tyngre än det nationella skyddet av jordbruksmark.

Att göra jordbruksmarken till ett riksintresse skulle leda till att vi inkräktade på kommunernas självbestämmande. Vi ska inte undanta kommunernas möjlighet att skapa tillväxt, utveckling och arbetstillfällen. För att det ska uppnås måste olika intressen vägas mot varandra lokalt i varje kommun. Väljarna får sedan pröva politikernas avvägning i de allmänna valen var fjärde år.

Av |2012-12-29T10:01:30+01:002012-12-29|Okategoriserade|0 kommentarer

Bevara värdefull åkermark

För Miljöpartiet de gröna i Linköping har Margareta Ossbahr, Vikarierande gruppledare Gunilla Wetterling, vikarierande vice ordförande Bygg- och miljönämnden (MP) Gustav Knutsson, ledamot Samhällsbyggnadsnämnden (MP) skrivit följande insändare publicerad i Corren den 11 december.

Kommunens ambition att bli en klimatsmart stad rimmar illa med viljan att bygga i Sättuna, skriver tre miljöpartister. En av Sveriges finaste jordbruksmarker riskerar att försvinna och miljöbelastningen att öka.

I dag avgör ledamöterna i Linköpings kommunfullmäktige Sättunas och den värdefulla åkermarkens öde. Miljöpartiet är starkt emot utbyggnadsplanerna och menar att Linköpings kommun bör bevara de möjligheter som finns för vår matförsörjning.

Det har inte kunnat undgå någon att kommunen med Allianspartierna i spetsen har planer att bygga bostäder på värdefull jordbruksmark i Sättuna. Planerna har gått framåt trots starkt motstånd från bland annat de boende, länsstyrelsen samt Försvarsmakten. De ursprungliga planerna för området omfattade 700 bostäder men efter hård kritik minskades antalet till 360. Kritiken minskade dock inte.

Miljöpartiet finner flera skäl till att motsätta sig en exploatering.

Den nya planen hamnar väldigt nära den kritiska gränsen där en utbyggnad inte motiverar de infrastrukturkostnader som uppstår för kommunen.

Det begränsade antalet bostäder som kan byggas är alldeles för få för att garantera välfungerande service som närbutiker och liknande. En framtida […]

Av |2012-12-12T08:18:02+01:002012-12-12|Okategoriserade|0 kommentarer
Till toppen